Что изменилось
Upphovsrättslig ersättning till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning · редакция 1 → 2 · зафиксировано 2026-11-07 05:14 · +17 −14 строк
… 16 строк без изменений …
Motion till riksdagen
I daglig verksamhet enligt LSS runt om i landet skapas konst, musik, bild, text, design, hantverk och sceniska uttryck. Ibland får det som skapas ett ekonomiskt värde. En målning kan tryckas som affisch eller vykort, ett mönster kan användas på textilier och en låt kan framföras offentligt. När ett verk möter en publik eller en köpare stärks ofta upphovspersonens självkänsla och delaktighet. Frågan är därför inte främst ekonomisk, utan framför allt funktionsrättslig.
Den som skapar ett verk med tillräcklig originalitet är upphovsperson och har enligt upphovsrättslagen ensamrätt att bestämma över verket, och därmed rätt att ta betalt när någon annan vill använda det. Men för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning är det i dag osäkert om de kan ta emot sådan ersättning utan att deras grundtrygghet sätts i fråga. Denna motion syftar till att undanröja den osäkerheten på ett avgränsat och kontrollerbart sätt.
Den som skapar ett verk med tillräcklig originalitet är upphovsperson och har enligt upphovsrättslagen ensamrätt att bestämma över verket, och därmed rätt att ta betalt när någon annan vill använda det. Men för personer med sjukersättning eller aktivitets ersättning är det i dag osäkert om de kan ta emot sådan ersättning utan att deras grundtrygghet sätts i fråga. Denna motion syftar till att undanröja den osäkerheten på ett avgränsat och kontrollerbart sätt.
Ett glapp mellan regelverken
Problemet uppstår där fyra regelverk möts. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och ska inte organiseras som reguljär produktion. Upphovsrätten ger samtidigt deltagaren rätt till sitt eget skapande, vilket innebär att verksamheten inte fritt kan förfoga över verken. Skattereglerna kan göra ersättningen deklarationspliktig. Och socialförsäkringen saknar i dag en tydlig hantering av hur sådan ersättning förhåller sig till bedömningen av arbetsförmåga.
Problemet uppstår där fyra regelverk möts. Daglig verksamhet är inte en anställnings form och ska inte organiseras som reguljär produktion. Upphovsrätten ger samtidigt deltagaren rätt till sitt eget skapande, vilket innebär att verksamheten inte fritt kan förfoga över verken. Skattereglerna kan göra ersättningen deklarationspliktig. Och socialförsäkringen saknar i dag en tydlig hantering av hur sådan ersättning förhåller sig till bedömningen av arbetsförmåga.
… 3 строк без изменений …
Resultatet blir ett moment 22. Verksamheter som vill vara försiktiga avstår från att sprida eller sälja verken, och deltagarens skapande får aldrig möta en publik. Andra säljer produkter baserade på deltagarnas verk men låter intäkten stanna i verksamheten, vilket innebär att upphovspersonen inte får del av värdet av sitt eget verk. Den tredje vägen, att faktiskt ersätta upphovspersonen, är den enda som är både upphovsrättsligt och etiskt riktig. Men det är också den som skapar störst osäkerhet för den enskilde.
För den som fick beslut om sjukersättning senast i juni 2008 finns möjligheten till steglös avräkning. Där gäller ett fribelopp motsvarande ett prisbasbelopp, 59 200 kronor år 2026 vid hel sjukersättning, och inkomster därutöver minskar ersättningen gradvis.
För beslut fattade från och med den 1 juli 2008 sker ingen avräkning mot inkomst. I stället prövas rätten till ersättning. Den som visar arbetsförmåga kan få sin rätt till sjukersättning omprövad. Motsvarande logik gäller aktivitetsersättning. Det finns alltså ingen undre gräns: även en mycket liten ersättning kan i princip leda till en prövning av hela rätten till ersättning. Det är denna ordning som gäller för i stort sett alla som i dag har aktivitetsersättning eller deltar i daglig verksamhet. Till detta kommer att ersättningen kan påverka bostadstillägget.
För beslut fattade från och med den 1 juli 2008 sker ingen avräkning mot inkomst. I stället prövas rätten till ersättning. Den som visar arbetsförmåga kan få sin rätt till sjukersättning omprövad. Motsvarande logik gäller aktivitetsersättning. Det finns alltså ingen undre gräns: även en mycket liten ersättning kan i princip leda till en prövning av hela rätten till ersättning. Det är denna ordning som gäller för i stort sett alla som i dag har aktivitetsersättning eller deltar i daglig verksamhet. Till detta kommer att ersätt ningen kan påverka bostadstillägget.
… 9 строк без изменений …
Nuvarande ordning är en följd av en reform med helt andra syften. Frågan om hur upphovsrättslig ersättning bör hanteras har aldrig prövats särskilt.
Våra nordiska grannländer har en nedre gräns
Norge, Danmark och Finland har alla en nivå under vilken en person med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan ha inkomster utan att grundtryggheten påverkas. Grannländernas undantag är dessutom bredare än det som föreslås här, eftersom de omfattar arbetsinkomster generellt. Denna motion avser enbart ersättning för användning av egna verk.
Norge, Danmark och Finland har alla en nivå under vilken en person med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan ha inkomster utan att grundtryggheten påverkas. Grann ländernas undantag är dessutom bredare än det som föreslås här, eftersom de omfattar arbetsinkomster generellt. Denna motion avser enbart ersättning för användning av egna verk.
… 7 строк без изменений …
Tabell 1 Nedre inkomstgräns för personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga, 2026
Norge
1 G, 136 549 NOK/år (efter två år med uføretrygd)
1 G, 136 549 NOK/år
(efter två år med uføretrygd)
… 11 строк без изменений …
Gradvis reduktion
Pensionen kan vila, förloras inte
Sverige, beslut t.o.m. juni 2008
Sverige,
beslut t.o.m. juni 2008
… 1 строк без изменений …
59 200 SEK/år (ett prisbasbelopp)
Steglös avräkning
Sverige, beslut fr.o.m. juli 2008
Sverige,
beslut fr.o.m. juli 2008
… 3 строк без изменений …
Ingen nedre gräns
Källor: NAV, Stortinget (Lovvedtak 45 2025–2026), borger.dk, Keva, Försäkringskassan.
Jämförelsen visar att en nedre gräns är administrativt genomförbar och inte har betraktats som ett hot mot systemens legitimitet. Sverige är därmed strängast i Norden, trots att det som efterfrågas här är snävare än det grannländerna redan tillämpar.
Jämförelsen visar att en nedre gräns är administrativt genomförbar och inte har betrak tats som ett hot mot systemens legitimitet. Sverige är därmed strängast i Norden, trots att det som efterfrågas här är snävare än det grannländerna redan tillämpar.
… 1 строк без изменений …
Förslagets utformning
Förslaget består av två delar som bör hållas isär.
Den första delen är en principregel: ersättning för att någon annan använder ett verk som en person har upphovsrätt till utgör inte i sig underlag för bedömning av arbetsförmåga. Regeln gäller oavsett belopp och är en fråga om klassificering, inte om förmåner.
Den första delen är en principregel: ersättning för att någon annan använder ett verk som en person har upphovsrätt till utgör inte i sig underlag för bedömning av arbets förmåga. Regeln gäller oavsett belopp och är en fråga om klassificering, inte om förmåner.
… 1 строк без изменений …
Den andra delen är en beloppsregel: upp till ett årligt tak ska sådan ersättning inte minska sjukersättning eller aktivitetsersättning och inte föranleda individuell prövning. Ett prisbasbelopp, 59 200 kronor år 2026, är en lämplig utgångspunkt eftersom nivån redan tillämpas inom den steglösa avräkningen. Taket är inte en principgräns utan ett skydd mot kringgående. Över taket sker prövning på vanligt sätt, med principregeln fortsatt gällande. Utan denna åtskillnad skulle allt över taket riskera att tolkas som bevis på arbetsförmåga, vilket skulle återskapa den osäkerhet reformen ska undanröja.
Skyddet bör avgränsas enligt följande:
● Det gäller ersättning för användning av egna verk, till exempel konst, bild, design, musik, text, fotografi, hantverk och sceniska verk, i form av licens- eller royaltyersättning.
Det gäller ersättning för användning av egna verk, till exempel konst, bild, design, musik, text, fotografi, hantverk och sceniska verk, i form av licens- eller royalty ersättning.
● Det förutsätter ett dokumenterat avtal om upplåtelse av rätten att använda verket, och att ersättningen betalas för användningen och inte per arbetad timme eller producerad enhet.
Det förutsätter ett dokumenterat avtal om upplåtelse av rätten att använda verket, och att ersättningen betalas för användningen och inte per arbetad timme eller producerad enhet.
● Det omfattar inte timlön, styckersättning eller löpande produktion, och kan inte ersätta lön där anställning föreligger.
Det omfattar inte timlön, styckersättning eller löpande produktion, och kan inte ersätta lön där anställning föreligger.
● Det förutsätter upphovspersonens informerade samtycke till användningen och ger inte verksamheten någon utökad rätt att sprida eller sälja verket.
Det förutsätter upphovspersonens informerade samtycke till användningen och ger inte verksamheten någon utökad rätt att sprida eller sälja verket.
… 9 строк без изменений …
Försäkringskassan ska inte bedöma verkshöjd. Den prövningen är upphovsrättslig och avgörs ytterst av domstol. Avgränsningen bör i stället bygga på ersättningens rättsliga form, vilket är en formell kontroll av samma slag som myndigheten redan gör i andra sammanhang. Ett standardiserat royaltyavtal för daglig verksamhet, framtaget av funktionsrättsrörelsen och berörda organisationer, skulle underlätta tillämpningen. I utredningen bör även prövas om regeln bör omfatta immaterialrättslig ersättning i vidare mening, exempelvis för mönsterrätt, eftersom samma rättighetskollision kan uppstå där.
Staten betalar inte ut någon ersättning. Den uppstår genom att någon vill använda ett verk som personen själv har skapat. Den offentliga kostnaden uppkommer endast i de fall där ersättningen annars skulle ha minskat en utbetalning. Med den föreslagna avgränsningen bör kostnaden vara begränsad, sannolikt i storleksordningen tiotals miljoner kronor per år, vilket bör preciseras i en utredning.
Dagens ordning skapar också incitament att inte betala ut något alls, vilket innebär att deltagares verk används utan ersättning utan att det lämnar spår någonstans. Ett dokumenterat royaltyavtal är betydligt mer transparent än den informella praxis som råder i dag. Reformen skulle skydda upphovspersonens rätt, minska risken för exploatering, göra det tryggare för verksamheter att visa och sprida verken och stärka de funktionsrättspolitiska målen om delaktighet och självbestämmande.
Dagens ordning skapar också incitament att inte betala ut något alls, vilket innebär att deltagares verk används utan ersättning utan att det lämnar spår någonstans. Ett dokumenterat royaltyavtal är betydligt mer transparent än den informella praxis som råder i dag. Reformen skulle skydda upphovspersonens rätt, minska risken för explo atering, göra det tryggare för verksamheter att visa och sprida verken och stärka de funktionsrättspolitiska målen om delaktighet och självbestämmande.
Mot denna bakgrund bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen och ge regeringen till känna att en sådan reform bör utredas.
Mikael Oscarsson (KD)