{"check":null,"uid":"f239ec67f4bf97ea","title":"Budgetpropositionen för 2027 - Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel","title_generated":false,"country":"Швеция","organ":"Риксдаг Швеции","kind":"law","kind_name":"Законодательство","lang":"sv","date":"2026-11-12","summary":"Закон устанавливает бюджетные ассигнования на 2027 год для расходов на сельское хозяйство, развитие сельской местности и продовольственную безопасность в Швеции. Он определяет цели, принципы и направления финансирования различных программ поддержки сельского хозяйства, лесного хозяйства, животноводства, рыбного промысла и пищевой промышленности. В документе указаны конкретные суммы бюджетных средств, выделенные на различные мероприятия, включая поддержку фермерских хозяйств, защиту животных, контроль качества продуктов питания и обеспечение продовольственной безопасности.","snippet":"","topics":["Телеком и инфраструктура"],"status":"ok","error":"","text_len":248526,"versions":1,"url":"https://data.riksdagen.se/dokument/HE031d25.html","first_seen":"2026-11-13","last_checked":"2026-11-16 06:06","relevance":"hit","score":11,"query":"e-handel","source_key":"riksdagen_se","verdict":{"relevance":"hit","score":11,"topics":["Телеком и инфраструктура"],"need_body":8,"authorities":[],"evidence":[{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":24907,"ctx":"la indikatorer  en sammanhållen – inrikes flyttnetto och befolkning  – tillgång till fast bredband om minst 1 gbit/s, eller fiber i absoluta närheten  landsbygdspolitik  – tillgänglighet t","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":28125,"ctx":"kes flyttnetto och befolkning  10  prop. 2026/27:1 utgiftsområde 23  – tillgång till fast bredband om minst 1 gbit/s, eller fiber i absoluta närheten  – tillgänglighet till dagligvarubutik","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":37976,"ctx":"15 kommuner.  källa: statistiska centralbyrån och tillväxtverket.  utbyggnaden av snabbt bredband ökade mest i landsbygdskommuner  den centrala indikatorn tillgång till fast bredband om m","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":38061,"ctx":"abbt bredband ökade mest i landsbygdskommuner  den centrala indikatorn tillgång till fast bredband om minst 1 gbit/s, eller fiber i absoluta närheten, följer upp utvecklingen av möjlighete","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":38278,"ctx":"mt lokal attraktivitet. den centrala indikatorn visar att utbyggnaden 2017–2025 av snabbt bredband skedde över hela landet, men att tillgången 2025 fortsatt var ojämn mellan kommuntyper. t","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Телеком и инфраструктура","term":"bredband","weak":false,"pos":38398,"ctx":"et, men att tillgången 2025 fortsatt var ojämn mellan kommuntyper. tillgången till snabbt bredband 2025 skiljde sig också mellan inom tätort och utanför tätort.  nästan alla hushåll, över","zone":"текст","weight":1}],"dropped":[]},"last_changed":"2026-11-13","meta":{},"source_url":"https://data.riksdagen.se/dokument/HE031d25.html","text":"Utgiftsområde 23\n\nAreella näringar, landsbygd och\n\nlivsmedel\n\n1\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUtgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\nInnehållsförteckning\n\n1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................\n3\n\n2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................................\n5\n\n2.1\nPrinciper för utformning av denna proposition ...............................................\n5\n\n2.2\nUtgiftsområdets omfattning.................................................................................\n6\n\n2.3\nUtgiftsutveckling....................................................................................................\n6\n\n2.4\nSkatteutgifter ..........................................................................................................\n8\n\n2.5\nMål för utgiftsområdet..........................................................................................\n8\n\n2.6\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .........................................\n9\n\n2.7\nResultatredovisning .............................................................................................\n10\n\n2.7.1\nEn sammanhållen landsbygdspolitik ..................................................\n10\n\n2.7.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja...........................\n16\n\n2.7.3\nSkog .........................................................................................................\n45\n\n2.7.4\nDe samiska näringarna..........................................................................\n53\n\n2.7.5 Civilt försvar och krisberedskap – livsmedelsförsörjning och\n\ndricksvatten ............................................................................................\n54\n\n2.8\nDen årliga revisionens iakttagelser ....................................................................\n55\n\n2.9\nBudgetförslag........................................................................................................\n56\n\n2.9.1\n1:1 Skogsstyrelsen..................................................................................\n56\n\n2.9.2\n1:2 Insatser för skogsbruket.................................................................\n57\n\n2.9.3\n1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt..............................................\n59\n\n2.9.4\n1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet ..............................................\n60\n\n2.9.5\n1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.....................\n61\n\n2.9.6\n1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar...............................\n62\n\n2.9.7\n1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ..................................................\n63\n\n2.9.8\n1:8 Statens jordbruksverk .....................................................................\n64\n\n2.9.9\n1:9 Bekämpning av växtskadegörare ..................................................\n65\n\n2.9.10\n1:10 Gårdsstöd m.m..............................................................................\n66\n\n2.9.11\n1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m................................\n67\n\n2.9.12\n1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma\n\njordbrukspolitiken 2023–2027.............................................................\n68\n\n2.9.13\n1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma\n\njordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 ....................................\n70\n\n2.9.14\n1:14 Livsmedelsverket...........................................................................\n72\n\n2.9.15\n1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ..........................................\n74\n\n2.9.16\n1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.................\n75\n\n2.9.17\n1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur .........................\n76\n\n2.9.18\n1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ....................................\n77\n\n2.9.19\n1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m...................................\n78\n\n2.9.20\n1:20 Åtgärder på fjällägenheter............................................................\n78\n\n2.9.21\n1:21 Främjande av rennäringen m.m..................................................\n79\n\n2.9.22\n1:22 Sveriges lantbruksuniversitet.......................................................\n80\n\n2.9.23\n1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\n\nsamhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.........\n81\n\n2.9.24\n1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ...............................\n83\n\n2.9.25\n1:25 Slakterikontroll ..............................................................................\n84\n\n2.9.26\n1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och\n\ndricksvattenområdet..............................................................................\n85\n\n2.9.27\n1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ..................\n87\n\n2.9.28\n1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och\n\nvattenbruk 2021–2027 ..........................................................................\n88\n\n2\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n1 Förslag till riksdagsbeslut\n\nRegeringens förslag:\n\n1. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt tabell 1.1.\n\n2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.\n\nTabell 1.1\nAnslagsbelopp\n\nTusental kronor\n\nAnslag\n\n1:1 Skogsstyrelsen\n641 897\n\n1:2 Insatser för skogsbruket\n574 373\n\n1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt\n248 602\n\n1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet\n161 697\n\n1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder\n9 933\n\n1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar\n133 349\n\n1:7 Ersättningar för viltskador m.m.\n57 778\n\n1:8 Statens jordbruksverk\n1 009 633\n\n1:9 Bekämpning av växtskadegörare\n18 000\n\n1:10 Gårdsstöd m.m.\n7 596 048\n\n1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n202 196\n\n1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–\n\n2027\n\n2 254 111\n\n1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens\n\nandra pelare 2023–2027\n2 514 238\n\n1:14 Livsmedelsverket\n701 878\n\n1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n131 160\n\n1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.\n57 413\n\n1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n531 000\n\n1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\n19 830\n\n1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\n24 116\n\n1:20 Åtgärder på fjällägenheter\n1 529\n\n1:21 Främjande av rennäringen m.m.\n131 915\n\n1:22 Sveriges lantbruksuniversitet\n2 454 274\n\n1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning\n\noch samfinansierad forskning\n848 164\n\n1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\n1 177\n\n1:25 Slakterikontroll\n170 739\n\n1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet\n1 445 000\n\n1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n71 631\n\n1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–\n\n2027\n\n163 326\n\nSumma anslag inom utgiftsområdet\n22 175 007\n\n3\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 1.2\nBeställningsbemyndiganden\n\nTusental kronor\n\nAnslag\n\nBeställningsbemyndigande\nTidsperiod\n\n1:2 Insatser för skogsbruket\n90 000\n2028–2030\n\n1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n208 340\n2028–2029\n\n1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma\n\njordbrukspolitiken 2023–2027\n3 479 576\n2028–2030\n\n1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma\n\njordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027\n2 341 933\n2028–2030\n\n1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n9 000\n2028\n\n1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\n\nsamhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning\n1 800 000\n2028–2032\n\n1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och\n\ndricksvattenområdet\n2 180 000\n2028–2035\n\n1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n220 000\n2028–2029\n\n1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och\n\nvattenbruk 2021–2027\n428 000\n2028–2029\n\nSumma beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet\n10 756 849\n\n4\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\n2.1 Principer för utformning av denna proposition\n\nVid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).\n\nFörslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.\n\n– Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).\n\n– Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.\n\n– Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.\n\n– Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.\n\n– Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.\n\n– Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.\n\nDe sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).\n\nUtöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.\n\nFör att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt\n\n5\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nprinciper för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.\n\nI enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.\n\nDe konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.\n\n2.2 Utgiftsområdets omfattning\n\nUtgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena landsbygd, livsmedel, jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.\n\nMyndigheter som verkar inom utgiftsområdet är Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och vissa verksamheter vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).\n\n2.3 Utgiftsutveckling\n\nTabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\nMiljoner kronor\n\nUtfall\nBudget Prognos Förslag Beräknat Beräknat\n\n2025\n2026 1\n2026\n2027\n2028\n2029\n\n1:1 Skogsstyrelsen\n585\n662\n672\n642\n609\n603\n\n1:2 Insatser för skogsbruket\n570\n574\n569\n574\n142\n142\n\n1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt\n226\n244\n242\n249\n241\n245\n\n1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet\n156\n159\n157\n162\n133\n134\n\n1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande\n\nåtgärder\n10\n10\n10\n10\n10\n10\n\n1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar\n256\n437\n437\n133\n133\n133\n\n1:7 Ersättningar för viltskador m.m.\n65\n58\n57\n58\n43\n43\n\n1:8 Statens jordbruksverk\n838\n938\n941\n1 010\n893\n907\n\n1:9 Bekämpning av växtskadegörare\n25\n18\n18\n18\n15\n15\n\n1:10 Gårdsstöd m.m.\n7 649\n7 682\n7 785\n7 596\n7 541\n7 267\n\n1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n160\n194\n188\n202\n217\n225\n\n1:12 Nationell medfinansiering till den\n\ngemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027\n2 225\n3 257\n2 529\n2 254\n2 190\n1 284\n\n6\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUtfall\nBudget Prognos Förslag Beräknat Beräknat\n\n2025\n2026 1\n2026\n2027\n2028\n2029\n\n1:13 Finansiering från EU-budgeten till den\n\ngemensamma jordbrukspolitikens andra pelare\n\n2023–2027\n1 755\n2 204\n2 185\n2 514\n1 511\n820\n\n1:14 Livsmedelsverket\n506\n731\n715\n702\n731\n743\n\n1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n209\n131\n126\n131\n131\n131\n\n1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer\n\nm.m.\n55\n57\n57\n57\n57\n57\n\n1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n1 167\n2 175\n2 211\n531\n531\n421\n\n1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\n34\n35\n35\n20\n20\n20\n\n1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\n24\n24\n24\n24\n24\n24\n\n1:20 Åtgärder på fjällägenheter\n2\n2\n2\n2\n2\n2\n\n1:21 Främjande av rennäringen m.m.\n132\n132\n131\n132\n132\n132\n\n1:22 Sveriges lantbruksuniversitet\n2 350\n2 421\n2 421\n2 454\n2 481\n2 517\n\n1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar\n\noch samhällsbyggande: Forskning och\n\nsamfinansierad forskning\n821\n848\n834\n848\n848\n848\n\n1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\n1\n1\n1\n1\n1\n1\n\n1:25 Slakterikontroll\n172\n168\n167\n171\n173\n175\n\n1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och\n\ndricksvattenområdet\n220\n1 171\n963\n1 445\n1 933\n1 945\n\n1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–\n\n2027\n37\n104\n79\n72\n136\n88\n\n1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder\n\nför fiske och vattenbruk 2021–2027\n132\n200\n208\n163\n240\n188\n\nÄldreanslag\n\n2025 1:18 Från EU-budgeten finansierade\n\nåtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n799\n\nTotalt för utgiftsområde 23 Areella näringar,\n\nlandsbygd och livsmedel\n21 181\n24 638\n23 764\n22 175\n21 118\n19 121\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nTabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\nMiljoner kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n22 567\n22 567\n22 567\n\nPris- och löneomräkning 2\n74\n135\n215\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-284\n-1 466\n-3 278\n\nMakroekonomisk utveckling\n-12\n-257\n-315\n\nVolymer\n-169\n66\n-142\n\nÖverföring till/från andra utgiftsområden\n\n1\n2\n\nÖvrigt\n-1\n73\n73\n\nNy utgiftsram\n22 175\n21 118\n19 121\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\n7\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.3 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\nMiljoner kronor\n\n2027\n\nTransfereringar 1\n14 921\n\nVerksamhetsutgifter 2\n7 215\n\nInvesteringar 3\n39\n\nSumma utgiftsram\n22 175\n\nAnm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.\n\n1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.\n\n2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.\n\n3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.\n\n2.4 Skatteutgifter\n\nVid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av skatteutgifter beskrivs närmare i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2025/26:98). Nedan redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 23.\n\nTabell 2.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n\nMiljoner kronor\n\n2026 1\n2027\n\nUttag av bränsle från lantbruksenhet (B1)\n170\n180\n\nAvverkningsrätt till skog (B2)\n-\n-\n\nAnläggning av ny skog m.m. (B10)\n330\n330\n\nNedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom\n\njord-, skogs- och vattenbruksnäringarna (F9)\n490\nu\n\nNedsatt energiskatt på el inom jord-, skogs- och\n\nvattenbruksnäringarna (F14)\n390\n390\n\nNedsatt koldioxidskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg\n\ninom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna (F16)\n1 090\n820\n\nAnm.: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”. Skatteutgifter som upphör eller har upphört anges med ”u”.\n\n1 De tillfälliga sänkningarna av skatt på drivmedel 2026 enligt Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236) och Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275) är inte beaktade i redovisningen för 2026. De tillfälliga skattesänkningarna på drivmedel har påverkan på skatteutgift F9 och F16.\n\nKälla: Regeringens skrivelse 2025/26:98.\n\n2.5 Mål för utgiftsområdet\n\nMålet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är följande:\n\n– Insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart (prop. 2014/15:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.4, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).\n\nI tabellen nedan redovisas andra mål inom utgiftsområdet vars uppfyllelse bidrar till att det övergripandet målet uppnås. Utöver dessa mål finns det andra mål som berör utgiftsområdet som redovisas nedan.\n\n8\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.5\nMål för resultatområdena\n\nEn sammanhållen\n\nlandsbygdspolitik\nMål\n\nÖvergripande mål för den\n– En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete,\n\nsammanhållna\n\nboende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet\n\nlandsbygdspolitiken\n\n(prop. 2017/18:179,\n\nbet. 2017/18:NU19,\n\nrskr. 2017/18:360)\n\nDelmålen för den sammanhållna\n– Hållbar tillväxt\n\nlandsbygdspolitiken\n– Cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi samt hållbart nyttjande av natur-\n\nresurser\n\n– Attraktiva livsmiljöer i Sveriges landsbygder\n\nEn konkurrenskraftig och\n\nhållbar livsmedelskedja\nMål\n\nÖvergripande mål för en\n– En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen\n\nkonkurrenskraftig och hållbar\nökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt\n\nlivsmedelskedja\n\noch sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktions-\n\n(prop. 2016/17:104,\nökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas\n\nbet. 2016/17:MJU23,\nefterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad\n\nrskr. 2016/17:338)\nsjälvförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska\n\nMålet för livsmedelsstrategins\n– Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig\n\nstrategiska område Regler och\noch hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamåls-\n\nvillkor\n\nenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och\n\nandra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten\n\nMålet för livsmedelsstrategins\n– Att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedel och kunna göra\n\nstrategiska område Konsument\nmedvetna val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för\n\noch marknad\n\nlivsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska\n\nlivsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på\n\nrelevanta marknader\n\nMålet för livsmedelsstrategins\n– Att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad\n\nstrategiska området Kunskap\nproduktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och\n\noch innovation\n\nkonsumtion av livsmedel\n\nSkog\n\nMål\n\nDe jämställda målen för\n– Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt\n\nskogspolitiken\n\noch ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogs-\n\n(prop. 1992/93:226,\nproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av\n\nbet. 1992/93:JoU15,\nvad skogen producerar\n\nrskr. 1992/93:252 och\n– Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska\n\nprop. 2007/08:108,\nbevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras.\n\nbet. 2007/08:MJU18,\nSkogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i\n\nrskr. 2007/08:244)\nskogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livs-\n\nkraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens\n\nkulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas\n\nDe samiska näringarna\nMål\n\nÖvergripande mål för\n– Att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar ren-\n\nsamepolitiken (prop. 2000/01:1\nnäring och andra samiska näringar\n\nutg.omr. 23 avsnitt 7.3,\n\nbet. 2000/01:MJU2,\n\nrskr. 2000/01:86)\n\nCivilt försvar och\n\nkrisberedskap -\n\nlivsmedelsförsörjning och\n\ndricksvatten\n\nMål\n\nÖvergripande mål för\n– Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen berörs av målet för det civila\n\ntotalförsvaret inklusive civilt\nförsvaret. Se utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, avsnitt\n\nförsvar (prop. 2024/25:34,\n5.1\n\nbet. 2024/25:FöU2,\n\nrskr. 2024/25:114)\n\nÖvriga mål som berör utgiftsområdet är generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377), regeringens mål för forskningspolitiken (prop. 2024/25:60, bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219) samt målet om Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt centralt\n\n(prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).\n\n2.6 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att följa upp resultatet av insatserna och statliga myndigheters verksamhet inom resultatområdena och hur de bidrar till att målen för utgiftsområdet uppnås, används centrala indikatorer, kompletterande indikatorer samt andra bedömningsgrunder där det är relevant. Indikatorerna och bedömningsgrunderna redovisas per kön när det\n\n9\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nfinns data tillgänglig. Redovisningen av de relevanta indikatorerna och bedömningsgrunderna för varje resultatområde sker under respektive avsnitt. Indikatorer för området Civilt försvar och krisberedskap – livsmedelsförsörjning och dricksvatten har ännu inte tagits fram.\n\nTabell 2.6\nCentrala indikatorer inom utgiftsområdet\n\nResultatområde\nCentrala indikatorer\n\nEn sammanhållen\n– Inrikes flyttnetto och befolkning\n\n– Tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten\n\nlandsbygdspolitik\n\n– Tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola\n\nEn konkurrenskraftig och\n– Nettomarginal i livsmedelssektorn\n\n– Förädlingsvärde i livsmedelssektorn\n\nhållbar livsmedelskedja\n\n– Antal sysselsatta i livsmedelssektorn\n\nSkog\n\n– Tillväxt, avverkning och skogsbruks-åtgärder\n\n– Skog och vilt i balans\n\n– Skydd mot skadeinsekter m.m.\n\n– Miljöhänsyn i skogsbruket\n\n– Skydd och bevarande av skogsmark\n\n– Skogsbrukets klimatnytta\n\nDe samiska näringarna\n– Renbruksplanernas användning\n\n2.7 Resultatredovisning\n\n2.7.1 En sammanhållen landsbygdspolitik\n\nDen sammanhållna landsbygdspolitiken är till sin karaktär sektorsövergripande och berör därmed många olika utgiftsområden. Insatser och statliga myndigheters verksamheter av betydelse för den sammanhållna landsbygdspolitikens mål finansieras dels av anslagen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, dels genom andra utgiftsområden, se tabell 2.7. Dessutom finansieras insatserna av andra aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. En resultatredovisning av insatser inom andra utgiftsområden av betydelse för att uppnå målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken görs inom respektive utgiftsområde.\n\nTabell 2.7 Andra utgiftsområden och områden med mål som har beslutats av riksdagen som är av särskild betydelse för delmålen för den sammanhållna landsbygdspolitiken\n\nDelmål\nUtgiftsområden och områden med mål\n\nHållbar tillväxt\nUO14: arbetsmarknadspolitik, UO16: utbildningspolitik, UO19: regional\n\nutvecklingspolitik, UO21: energipolitik, UO22: transportpolitik, politik för\n\ninformationssamhället, UO24: näringspolitik, utrikeshandel, export och\n\ninvesteringsfrämjande\n\nCirkulär, biobaserad och\nUO6: totalförsvar, UO18: samhällsplanering, bostadsmarknad,\n\nfossilfri ekonomi samt\nbyggande och lantmäteriverksamhet UO19: regional utvecklingspolitik,\n\nhållbart nyttjande av\nUO20: miljöpolitik, UO23: areella näringar, landsbygd och livsmedel, en\n\nnaturresurser\nkonkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, skogspolitik, UO24:\n\nnäringspolitik, utrikeshandel, export och investeringsfrämjande\n\nAttraktiva livsmiljöer i\nUO1: demokratipolitik, UO1 och UO23: samepolitik UO4: kriminalpolitik,\n\nSveriges landsbygder\nUO6: totalförsvar, UO9: hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik,\n\nUO13: integrationspolitik, jämställdhetspolitik, UO16: utbildningspolitik,\n\nforskningspolitik, UO17: kulturpolitik, statliga kulturmiljöarbetet,\n\nungdomspolitik, politik för det civila samhället, idrottspolitik, friluftspolitik,\n\nfolkbildningspolitik, UO18: samhällsplanering, bostadsmarknad,\n\nbyggande och lantmäteriverksamhet, UO19: regional utvecklingspolitik,\n\nUO22: transportpolitik, politik för informationssamhället, UO25: allmänna\n\nbidrag till kommuner\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av den sammanhållna landsbygdspolitiken bidrar till målet för utgiftsområdet och för det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken bedöms följande indikatorer centrala:\n\n– inrikes flyttnetto och befolkning\n\n10\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n– tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten\n\n– tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola.\n\nUtöver de tre centrala indikatorerna utgår redovisningen vart annat år från den centrala bedömningsgrunden vissa statliga myndigheters bidrag till den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Bedömningsgrunden redovisades i budgetpropositionen för 2026 och avses därmed redovisas i budgetpropositionen för 2028. Vidare görs årligen en fördjupning kring insatser av stor betydelse för utvecklingen i Sveriges landsbygder. Den årliga fördjupningen i denna budgetproposition avser utvecklingskapacitet hos det civila samhällets organisationer. Resultatredovisningen av den sammanhållna landsbygdspolitiken bygger främst på Tillväxtverkets underlag för uppföljning av den sammanhållna landsbygdspolitiken 2025 (LI2026/00943).\n\nRedovisningen görs huvudsakligen uppdelat på de sex kommuntyperna storstadskommuner, täta blandade kommuner, glesa blandade kommuner, tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner. När det är relevant görs redovisningen även på kommunnivå för att visa på skillnader inom kommuntyperna. I redovisningen nämns kommuner enligt ordningen på utfallet.\n\nI miljö- och jordbruksutskottets betänkande Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (bet. 2025/26:MJU2) framhåller utskottet att det vore önskvärt om regeringen preciserade, eller åtminstone exemplifierade, insatser inom andra utgiftsområden som har bidragit till måluppfyllelsen. Regeringen gör inom resultatområdet dels en fördjupning av insatser, inklusive insatser inom andra utgiftsområden, dels, i det fall det är relevant, hänvisningar till berörda avsnitt för insatser inom olika utgiftsområden som har haft betydelse för måluppfyllelsen. Regeringen avser att fortsätta utveckla resultatredovisningen i dialog med miljö- och jordbruksutskottet.\n\nUtöver resultatredovisningen i denna budgetproposition redovisade regeringen i propositionen Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder\n\n(prop. 2025/26:158), som lämnades till riksdagen i mars 2026, en bredare bild av läget i Sveriges landsbygder.\n\nTätortsnära landsbygdskommuner hade återigen positivt inrikes flyttnetto\n\nDen centrala indikatorn inrikes flyttnetto och befolkning följer upp utvecklingen av boendeval och lokal attraktivitet. I uppföljningen av befolkning avses total befolkning, dvs. inrikes flyttnetto, utrikes flyttnetto och födelsenetto.\n\nUnder perioden 2016–2025 var det endast täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner som hade positiva inrikes flyttnetton medan inrikes flyttnetton var negativa för övriga kommuntyper, se tabell 2.8. Täta blandade kommuner var dock den enda kommuntypen som hade positivt inrikes flyttnetto varje år under perioden 2016–2025.\n\nStorstadskommuner, täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner hade positiva inrikes flyttnetton 2025. Storstadskommuner som uppvisade positivt inrikes flyttnetto även 2023 och 2024 hade dock sedan 2016 negativt inrikes flyttnetto, en trend som förstärktes under covid 19-pandemin 2020–2022. Det positiva inrikes flyttnettot var dock lägre 2025 jämfört med 2024. Inom storstadskommuner fanns dock skillnader mellan kommuner, där 10 av 26 storstadskommuner hade negativa inrikes flyttnetton 2025. Detta gällde även täta blandade kommuner där 36 av 87 hade negativa inrikes flyttnetton 2025. Under 2025 hade tätortsnära landsbygdskommuner positivt inrikes flyttnetto vilket är en förändring jämfört med 2024 då det var negativt.\n\n11\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSpridningen inom kommuntypen var dock stor, och 44 av 80 tätortsnära landsbygdskommuner hade positivt inrikes flyttnetto 2025.\n\nTätortsnära landsbygdskommuner hade även positivt inrikes flyttnetto innan covid-19- pandemin 2020–2022, en trend som förstärktes under pandemin. Under perioden\n\n2016–2025 hade bl.a. Norrtälje, Varberg, Kungsbacka och Höganäs positiva inrikes flyttnetton medan bl.a. Flen, Lindesberg, Uppvidinge och Hylte hade negativa inrikes flyttnetton under perioden.\n\nKommuntyperna glesa blandade kommuner, glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner hade negativa inrikes flyttnetton såväl under hela perioden 2016–2025 som 2024 och 2025. Några glesa blandade kommuner som hade positivt inrikes flyttnetto under perioden 2016–2025 var bl.a. Lidköping, Skövde och Kristianstad. De flesta glesa blandade kommunerna hade negativa inrikes flyttnetton 2016–2025, bl.a. Kiruna, Skellefteå, Karlskrona och Gällivare. Endast 7 av 29 glesa blandade kommuner hade positiva inrikes flyttnetton 2025. En gles blandad kommun som hade ett stort negativt inrikes flyttnetto 2025 var Skellefteå vilket utraderade hela ökningen sedan 2020.\n\nNågra glesa landsbygdskommuner som hade negativa inrikes flyttnetton under perioden 2016–2025 var Gislaved, Hultsfred, Östra Göinge, Söderhamn och Sollefteå, medan några som hade en positiv utveckling under perioden var Sotenäs, Gotland, Åre, Tanum och Orust. Endast 11 av 53 glesa landsbygdskommuner hade positiva inrikes flyttnetton under 2025, bl.a. Orust, Karlsborg, Töreboda, Orsa och Sölvesborg.\n\nUnder perioden 2016–2025 hade alla mycket glesa landsbygdskommuner negativa inrikes flyttnetton, bl.a. Jokkmokk, Vilhelmina, Pajala och Norsjö. Av de 15 mycket glesa landsbygdskommunerna hade endast Sorsele positivt inrikes flyttnetto 2025.\n\nBalansen mellan kvinnors och mäns inrikes flyttningar 2016–2025 utifrån kommuntyper var jämn men samtidigt komplex. Detta avser speciellt de tre kommuntyperna av landsbygdskommuner eftersom utvecklingen i dessa påverkades av stora flyktingmottaganden under 2015–2016 med tydlig uppgång av andelen män. (LI2026/00943). Under perioden 2016–2025 var det fler kvinnor än män som flyttade från täta blandade kommuner, glesa blandade kommuner och mycket glesa landsbygdskommuner. För tätortsnära landsbygdskommuner och glesa landsbygdskommuner var det fler män än kvinnor som flyttade från denna kommuntyp. För storstadskommuner var flyttmönstret för kvinnor och män lika.\n\nUnder 2025 flyttade fler kvinnor än män från glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner samtidigt som fler män än kvinnor flyttade från glesa blandade kommuner. Under 2025 flyttade fler kvinnor än män till storstadskommuner och täta blandade kommuner samtidigt som fler män än kvinnor flyttade till tätortsnära landsbygdskommuner.\n\nSett till den totala befolkningsutvecklingen 2024–2025, dvs. inrikes flyttnetto, utrikes flyttnetto och födelsenetto inräknat, minskade de tre kommuntyperna av landsbygdskommuner och glesa blandade kommuner i befolkning. Tätortsnära landsbygdskommuner minskade dock endast marginellt. Storstadskommuner och täta blandade kommuner växte 2024–2025. Fler kvinnor än män bodde i storstadskommuner medan fler män än kvinnor bodde i de övriga kommuntyperna.\n\n12\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.8 Inrikes flyttnetto 2016–2025, befolkning 2025 och befolkningsutveckling 2024–2025\n\nKommuntyp\nUtveckling, inrikes\nUtveckling, inrikes\n\nBefolkning totalt\nBefolkning totalt\nBefolkning totalt\n\nflyttnetto 2016–\nflyttnetto 2016–\nUtveckling, inrikes\n\n2025, kvinnor\n2025, män\n2025\n\n2025, kvinnor\n2025, män\nflyttnetto\n2016–\n\n(2024/2025)\n(2024/2025)\n2025 (2024/2025)\n(utv. 2024–2025)\n(utv. 2024–2025)\n(utv. 2024–2025)\n\nStorstadskommuner\n-19 603\n-19 002\n-38 600\n\n1 753 756\n1 749 501\n3 503 257\n\n(1 436/524)\n(582/188)\n(2 018/717)\n(12 997)\n(8 977)\n(21 974)\n\nTäta blandade kommuner\n41 411\n49 196\n80 528\n\n2 105 673\n2 116 415\n4 222 088\n\n(1 656/2 234)\n(1 129/1 656)\n(2 785/3 811)\n(5 676)\n(2 982)\n(8 658)\n\nGlesa blandade\n\nkommuner\n-8 875\n-8 174\n-17 056\n\n374 779\n385 786\n760 563\n\n(-689/-1 409)\n(-302/-1 708)\n(-991/-3 124)\n(-2 292)\n(-3 394)\n(-5 686)\n\nTätortsnära landsbygds-\n7 823\n9 336\n17 180\n\n619 177\n639 752\n1 258 929\n\nkommuner\n(-455/495)\n(-155/1 085)\n(-610/1 601)\n(-101)\n(-574)\n(-675)\n\nGlesa landsbygds-\n-17 578\n-18 776\n-36 310\n\n385 435\n399 438\n784 873\n\nkommuner\n(-1 787/-1 471)\n(-1 238/-988)\n(-3 025/-2 415)\n(-2 517)\n(-2 617)\n(-5 134)\n\nMycket glesa\n-3 161\n-2 554\n-5 702\n\n36 131\n39 714\n75 845\n\nlandsbygdskommuner\n(-161/-356)\n(-16/-207)\n(-177/-550)\n\n(-427)\n(-293)\n(-720)\n\nAnm.:\n\n– Storstadskommuner definieras som kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen bor i rurala områden och som tillsammans med angränsande kommuner har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. I kommuntypen ingår 26 kommuner.\n\n– Täta blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I kommuntypen ingår 87 kommuner.\n\n– Glesa blandade kommuner definieras som kommuner där mindre än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I kommuntypen ingår 29 kommuner.\n\n– Tätortsnära landsbygdskommuner definieras som kommuner med minst 50 procent av befolkningen i rurala områden och minst hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I kommuntypen ingår 80 kommuner.\n\n– Glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden och där mindre än hälften av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I kommuntypen ingår 53 kommuner.\n\n– Mycket glesa landsbygdskommuner definieras som kommuner där hela befolkningen bor i rurala områden och har minst 90 minuters genomsnittlig resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I kommuntypen ingår 15 kommuner.\n\nKälla: Statistiska centralbyrån och Tillväxtverket.\n\nUtbyggnaden av snabbt bredband ökade mest i landsbygdskommuner\n\nDen centrala indikatorn tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten, följer upp utvecklingen av möjligheterna att leva, bo och verka samt lokal attraktivitet. Den centrala indikatorn visar att utbyggnaden 2017–2025 av snabbt bredband skedde över hela landet, men att tillgången 2025 fortsatt var ojämn mellan kommuntyper. Tillgången till snabbt bredband 2025 skiljde sig också mellan inom tätort och utanför tätort.\n\nNästan alla hushåll, över 99 procent, i storstadskommuner hade tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten 2025, medan motsvarande nivå i mycket glesa landsbygdskommuner var 89 procent. Utvecklingen var dock positiv för samtliga kommuntyper mellan 2017 och 2025 med störst ökning för de tre kommuntyperna av landsbygdskommuner där tillgången var över 96 procent för hushållen i tätortsnära landsbygdskommuner och över 95 procent för hushåll i glesa landsbygdskommuner 2025, se tabell 2.9.\n\nAv företagen i storstadskommuner hade nästan 99 procent tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten 2025. Motsvarande nivå i mycket glesa landsbygdskommuner var 85 procent. Utvecklingen var dock positiv för företagen i samtliga kommuntyper mellan 2017 och 2025.\n\nDet finns fortfarande skillnader inom kommuntyperna. För 17 landsbygdskommuner var andelen hushåll som hade tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten fortfarande under 90 procent 2025 och för tre av dem, Arjeplog, Pajala och Strömsund under 80 procent. För 24 landsbygdskommuner var företagens tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten mellan\n\n13\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n67 och 85 procent. För tre av dessa, Arjeplog, Pajala och Ljusnarsberg var andelen under 70 procent.\n\nFör mer information, se utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 4.3.1.\n\nTabell 2.9 Tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten\n\nAndelar i procent\n\nKommuntyp\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\nAndelar\n\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n(medel)\n\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\nhushåll/\n\nhushåll/\n\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\nföretag\n\nStorstads-\n\nkommuner\n94,5/90,2\n96,6/93,4\n97,3/94,7\n98,0/96,0\n98,5/96,5\n99,1/97,7\n99,4/98,7\n99,6/99,0\n99,5/98,9\n\nTäta\n\nblandade\n\nkommuner\n82,4/70,7\n86,8/77,1\n89,8/81,9\n93,0/86,7\n94,7/89,4\n96,5/92,7\n97,7/95,3\n98,4/96,6\n98,1/95,8\n\nGlesa\n\nblandade\n\nkommuner\n78,3/68,6\n85,0/77,1\n89,7/82,8\n93,1/87,0\n93,9/88,6\n95,6/91,1\n97,3/95,0\n98,2/96,5\n98,0/95,8\n\nTätortsnära\n\nlandsbygds-\n\nkommuner\n70,0/59,4\n77,0/68,0\n82,3/75,1\n87,1/80,4\n91,0/86,4\n93,6/89,3\n95,6/92,9\n96,8/94,9\n96,4/93,9\n\nGlesa\n\nlandsbygds-\n\nkommuner\n70,1/61,6\n76,6/69,3\n81,7/76,2\n86,8/81,6\n89,9/85,7\n92,0/87,8\n94,3/91,3\n96,2/94,2\n95,2/92,3\n\nMycket glesa\n\nlandsbygds-\n\nkommuner\n69,8/63,2\n75,1/69,3\n78,6/73,4\n82,6/76,7\n83,5/79,1\n85,4/80,8\n87,3/83,1\n89,0/85,2\n89,0/85,1\n\nKälla: Post- och telestyrelsen och Tillväxtverket.\n\nTillgänglighet till service stabiliserades något i landsbygdskommuner\n\nDen centrala indikatorn tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola följer upp utvecklingen av möjligheterna att leva, bo och verka samt lokal attraktivitet. Den centrala indikatorn är mätt som avstånd i restid (minuter med bil), då det ger en bredare bild än enbart geografiskt avstånd. Tillväxtverket gör löpande förbättringar i beräkningsmodellen i Pipos, en plattform för geografiska analyser. Det gör att värdena kan skilja sig något åt mot tidigare redovisningar. Nya beräkningar har dock gjorts för både 2016 och 2025, och resultatet har kontrollerats avseende förändring över tid och inbördes relationer mellan kommuner och kommuntyper. För grundskola har dock beräkningar gjorts 2015 i stället för 2016 för att säkerställa data av hög kvalitet.\n\nFrån 2016 till 2025 fortsatte tillgängligheten till dagligvarubutik att stabiliseras efter att ha minskat under perioden innan, dvs. 2010–2015 (LI2026/00943). Detta gällde tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner. Den stabila situationen berodde enligt Tillväxtverket bl.a. på en viss ökning i antalet butiker och att färre butiker hade stängt jämfört med perioden innan 2016 (LI2026/00943).\n\nFrån 2016 till 2025 hade alla kommuntyper en nästintill oförändrad utveckling vad gäller tillgänglighet till drivmedelsstation. I mycket glesa landsbygdskommuner minskade avstånden i restid till drivmedelsstation något, medan det i glesa landsbygdskommuner ökade något. I vissa glesa landsbygdskommuner bl.a. i Bräcke, Lysekil och Högsby blev restiden till närmaste drivmedelsstation dubbelt så lång. Tätortsnära landsbygdskommuner hade i princip oförändrade avstånd. Se vidare utgiftsområde 19 Regional utveckling, avsnitt 1.6.4.\n\n14\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nI tabell 2.10 framgår att tillgängligheten till grundskola minskade något från 2015 till 2025 i samtliga kommuntyper utom storstadskommuner och tätortsnära landsbygdskommuner. Mest ökade avstånden i restid i mycket glesa landsbygdskommuner, om än måttligt. Variationerna är dock stora inom kommunerna, t.ex. mellan inom och utanför tätorter, beträffande såväl tillgänglighet till grundskola som till dagligvarubutik och drivmedelsstation.\n\nTabell 2.10 Tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedelsstation och grundskola\n\nKommuntyp\nRestid till\nRestid till\nRestid till\n\ndagligvarubutik\ndrivmedelsstation\ngrundskola 2015 och\n\n2016 och 2025\n2016 och 2025\n2025 (medelrestid i\n\n(medelrestid i minuter)\n(medelrestid i minuter)\nminuter)\n\nStorstadskommuner\n1,7/1,7\n2,3/2,4\n1,5/1,5\n\nTäta blandade kommuner\n2,5/2,6\n3,0/2,9\n2,2/2,3\n\nGlesa blandade kommuner\n2,9/2,9\n2,9/3,1\n2,3/2,4\n\nTätortsnära landsbygdskommuner\n3,4/3,4\n3,5/3,5\n3,1/3,1\n\nGlesa landsbygdskommuner\n3,5/3,6\n3,5/3,7\n3,6/3,7\n\nMycket glesa\n\nlandsbygdskommuner\n5,0/4,9\n4,9/4,8\n6,0/6,5\n\nKälla: Tillväxtverket.\n\nDet civila samhällets organisationer bidrog till landsbygdernas utveckling\n\nDen årliga fördjupningen avser utvecklingskapacitet hos det civila samhällets organisationer vilka är av stor betydelse för utvecklingen av Sveriges landsbygder. Det civila samhällets organisationer har en viktig roll för att uppnå målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken (prop. 2025/26:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8). Tillväxtverket hade under perioden 2022–2024 i uppdrag att betala ut verksamhetsbidrag till två av det civila samhällets organisationer, Skärgårdarnas Riksförbund och Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (N2021/02904, N2021/02579). Tillväxtverket redovisade i juni 2025 slutrapporter från Skärgårdarnas Riksförbund och Hela Sverige ska leva (LI2025/01285, LI2025/01284).\n\nVerksamhetsbidragen bidrog, enligt Tillväxverkets bedömning, till att stärka det civila samhällets möjlighet att bidra till regional utveckling och landsbygdsutveckling (LI2026/00943). Verksamhetsbidragen bidrog även till att upprätthålla kontinuitet i organisationernas arbete samt till ökade möjligheter att t.ex. testa nya metoder i samverkan med andra aktörer. Bland annat utvecklade Skärgårdarnas Riksförbund ett samarbete inom ö- och skärgårdsforskning tillsammans med Södertörns högskola, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Ett annat exempel var att Hela Sverige ska leva delfinansierade ett doktorandprojekt, Platsens betydelse för unga vuxnas engagemang i landsbygd, vid Umeå universitet under perioden 2020–2024. Två landsbygdsriksdagar, som hålls vartannat år, arrangerades av Hela Sverige ska leva 2022 och 2024 tillsammans med sina länsavdelningar för att samla aktörer på lokal, regional och nationell nivå för dialog samt sprida kunskap och goda exempel om landsbygders utveckling.\n\nTillväxtverket redovisade i februari 2026 en kartläggning av det civila samhällets värde i landsbygdsutveckling (LI2026/00943). Kartläggningen visade att det civila samhället bidrog framför allt inom områdena platsbundet socialt kapital, förbättrad offentlig och privat kommersiell service, stärkt motståndskraft vid kriser och stärkt platsattraktion. Vidare visade kartläggningen behov av fördjupad kunskap, bl.a. metoder för att synliggöra det civila samhällets insatser och enhetlig metodik för att mäta samhällsekonomiska värdet av dessa insatser.\n\nLokalt ledd utveckling genom leadermetoden genomfördes under 2025 inom Sveriges strategiska plan 2023–2027 (den strategiska planen). Leadermetoden bygger på\n\n15\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\ntrepartnerskapsprincipen där civilsamhällets organisationer samarbetar med den offentliga sektorn och näringslivet. Fyrtio leaderområden bedriver verksamhet under perioden 2023–2027 och Jordbruksverket ansvarar för samordningen. Lokala styrgrupper får stöd för att ta fram strategier, engagera lokala aktörer och genomföra projekt. Totalt omfattas 71 procent av Sveriges landsbygdsbefolkning av leaderstrategier.\n\nBudgeten i den strategiska planen för lokalt ledd utveckling genom Leader är drygt\n\n1,7 miljarder kronor för hela programperioden, varav hälften kommer från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och hälften är nationell finansiering. Sedan den strategiska planen godkändes 2023 har bland annat drygt 426 000 personer fått tillgång till förbättrad service genom leaderprojekt och 157 projekt har fått stöd som bidrar till miljö- och klimatmålen\n\n2.7.2 En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja\n\nResultatredovisningen för resultatområde En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja utgår från livsmedelsstrategins tre strategiska områden, Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. För dessa områden finns strategiska mål som bedöms som särskilt viktiga för att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås.\n\nAvsnittet inleds med redovisning kopplat till det övergripande målet, därefter följer avsnitt för de tre strategiska områdena.\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av livsmedelssektorn bidrar till målet för utgiftsområdet och för det övergripande målet för livsmedelsstrategin har följande indikatorer för livsmedelskedjan bedömts som centrala:\n\n– nettomarginal i livsmedelssektorn\n\n– förädlingsvärde i livsmedelssektorn\n\n– antal sysselsatta i livsmedelssektorn.\n\nFortsatt sjunkande nettomarginal i livsmedelssektorn\n\nÅtgärderna inom livsmedelsstrategin är av långsiktig karaktär och följs upp fortlöpande av Jordbruksverket, se Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån livsmedelsstrategins mål (Jordbruksverkets årsrapport för 2026, RA26:7), samt genom senast tillgänglig officiella statistik. Detta innebär en viss eftersläpning i redovisningen.\n\nUtvecklingen av indikatorn nettomarginal i livsmedelssektorn visar fortsatt nedåtgående trend under perioden 2016–2024 och 2024 visade på en ny lägstanivå för dessa år. Nettomarginalen för hela livsmedelssektorn var 9,68 procent 2024. För livsmedelskedjan totalt liksom för sektorn restaurang är den minskande trenden statistiskt signifikanta. För primärproduktionen är inte utvecklingen signifikant men en viss ökning kan noteras för 2024. En möjlig delförklaring till detta kan vara minskade räntekostnader under året. Trenden för livsmedelsindustrins och livsmedelshandelns nettomarginal är inte heller signifikanta. Råvaruprishöjningar och en sänkt köpkraft hos konsumenterna har satt press på företagens marginaler. Senare års höga inflation stabiliserades under 2024 och priser på insatsvaror minskade något jämfört med 2023.\n\nRestaurangledet är den del av livsmedelskedjan som drabbades hårdast av restriktionerna under covid-19-pandemin i vilket i kombination med senare års högre priser på bland annat råvaror och energi har pressat även denna del av livsmedelsbranschen. Med en lägre köpkraft i konsumentled har inte prisökningarna kunnat\n\n16\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nföras vidare i kedjan fullt ut. Efter en tillfällig förbättring under 2021 sjönk nettomarginalen igen under 2022 och har fortsatt sjunka under 2023 och 2024.\n\nFör livsmedelskedjan som helhet har även rörelsemarginalen en nedåtgående trend under perioden 2016–2024 medan det senaste året visar en marginell ökning jämfört med året före. Även för avkastningen på eget kapital visar 2024 en viss ökning jämfört med 2023 (och även en av de högsta noteringarna under perioden).\n\nDiagram 2.1 Nettomarginalen i livsmedelskedjan\n\nIndex 2016=100\n\n150,00\n\n130,00\n\n110,00\n\n90,00\n\n70,00\n\n50,00\n\nPrimärproduktion\n\nLivsmedelsindustrin\n\nLivsmedelshandel\n\nRestaurang\n\n30,00\n\nLivsmedelskedjan\n\n2016\n\n2017\n2018\n\n2019\n2020\n2021\n2022\n\n2023\n2024\n\nKälla: Jordbruksverket RA26:7.\n\nOtydlig trend för utvecklingen av förädlingsvärdet i livsmedelssektorn\n\nIndikatorn förädlingsvärde i livsmedelssektorn visar sektorns bidrag till Sveriges BNP och förändringen speglar utvecklingen av omsättningen i de olika delarna av livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelssektorn som helhet minskade något (-3%) 2023 jämfört med året innan. Endast restaurangbranschen visar på en ökning av förädlingsvärdet mellan 2022 och 2023 (+6%).\n\nDet totala förädlingsvärdet uppgick till drygt 200 miljarder kronor och var det näst högsta under perioden 2016–2023. Utvecklingen under perioden visar inte någon statistiskt signifikant trend vare sig för livsmedelssektorn som helhet eller för någon av de olika delbranscherna.\n\nDiagram 2.2 Förädlingsvärde i livsmedelskedjans sektorer\n\nMiljarder kronor\n\n250\n\nprimärproduktion\n\nlivsmedelsindustri\n\nlivsmedelshandeln\n\nrestaurang\n\n200\n\n150\n\n100\n\n50\n\n0\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n\nAnm.: Fasta priser, basår 2016. Data för 2023 utgör senast tillgängliga data.\n\nKälla: Jordbruksverket RA26:7.\n\n17\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nFortsatt ökning av antalet årsarbetskrafter i livsmedelssektorn\n\nAntalet årsarbetskrafter har fortsatt öka i livsmedelssektorn som helhet. Under 2023 var det 301 000 årsarbetskrafter vilket är 2 800 fler än året före och den högsta noteringen under perioden 2016–2023. Det är andra året i rad som en ökning noteras efter att indikatorn tidigare visat på sjunkande nivåer mätt sedan 2016. Trenden under perioden 2016–2023 är dock inte statistiskt signifikant.\n\nStörst ökning av antal årsarbetskrafter återfinns i restaurangbranschen där antalet ökade med 4 procent mellan 2022 och 2023. Även antalet företag i restaurangbranschen visar en signifikant ökning mellan dessa år. Dessa ökningar kan läsas som tecken på en fortsatt återhämtning i branschen efter den kris som covid-19-pandemin innebar.\n\nFör en mer uppdaterat bild används statistik om antalet sysselsatta från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) som beskriver utbudet av arbetskraft i Sverige. Antalet sysselsatta följer samma positiva uppgång som antalet årsarbetskrafter. För 2024 kan också ses en uppgång av antalet sysselsatta. Antalet kvinnor inom primärproduktionen ökar medan antalet män minskar något inom restaurang under 2023–2024. Fördelningen mellan kvinnor och män under samma period visar en marginell ökning av andelen kvinnor inom livsmedelskedjan. Den fortsatta majoriteten sysselsatta inom livsmedelskedjan är män.\n\nTabell 2.11 Sysselsatta i livsmedelskedjans sektorer\n\nAntal förvärvsarbetande\n\n2023 –\n\n2015 1\n2020 2\n2021 2\n2022 2\n2023 2\n2024 2\n2024\n\nPrimärproduktion\n57 100\n55 824\n55 139\n54 446\n53 138\n54 048\n1,70%\n\nvarav kvinnor\n13 839\n15 063\n15 192\n15 262\n15 131\n15 736\n4,00%\n\nvarav män\n43 261\n40 761\n39 947\n39 184\n38 007\n38 312\n0,80%\n\nLivsmedels- och dryckestillverkning\n53 068\n53 950\n54 574\n54 803\n54 298\n55 224\n1,70%\n\nvarav kvinnor\n19 919\n20 350\n20 899\n21 116\n20 727\n20 966\n1,20%\n\nvarav män\n33 149\n33 600\n33 675\n33 687\n33 571\n34 258\n2,0%\n\nHandel med livsmedel\n124 274\n139 185\n141 772\n143 894\n144 666\n145 704\n0,7%\n\nvarav kvinnor\n69 631\n77 766\n78 812\n79 159\n79 159\n79 616\n0,6%\n\nvarav män\n54 643\n61 419\n62 960\n64 735\n65 507\n66 088\n0,9%\n\nRestauranger\n121 977\n125 587\n137 433\n147 043\n147 792\n148 640\n0,6%\n\nvarav kvinnor\n58 366\n57 640\n64 309\n69 627\n70 034\n71 462\n2,0%\n\nvarav män\n63 611\n67 947\n73 124\n77 416\n77 758\n77 178\n-0,7%\n\nTotalsumma\n356 419\n374 546\n388 918\n400 186\n399 894\n403 616\n0,9%\n\nAnm.: Primärproduktionen omfattar jordbruk och fiske. Statistik för 2025 redovisas i slutet av 2026. Från och med 2020 baseras siffrorna på en ny statistikkälla, jämförelser med tidigare år måste göras med försiktighet.\n\nKälla: Statistiska centralbyrån (RAMS)1, (BAS)2.\n\nRegler och villkor\n\nFör att följa upp utvecklingen inom livsmedelskedjan mot målen för livsmedelsstrategins strategiska område Regler och villkor, används kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder enligt tabellen nedan.\n\nMiljö- och jordbruksutskottet framhåller i sitt betänkande om budgetpropositionen för 2026, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (2025/26:MJU2) att resultatindikatorerna redovisar så mycket detaljerad information att det blir svårt att skapa sig en helhetsbild av resultatredovisningen och att antalet indikatorer därför bör minska inom det strategiska området Regler och villkor.\n\n18\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen har därför sett över och minskat antalet indikatorer i det strategiska området vilket framkommer under berört avsnitt nedan.\n\nTabell 2.12 Kompletterande resultatindikatorer och bedömningsgrunder inom det strategiska området Regler och villkor\n\nOmråde\nIndikatorer\nBedömningsgrunder\n\nKonkurrenskraft i livsmedelskedjan\n– Andel företag i livsmedelskedjan\n\nsom upplever att lagar och\n\nmyndighetsregler utgör ett\n\ntillväxthinder för sitt företag\n\n– Produktion av vissa jordbruks-\n\nprodukter\n\n– Svensk försörjningsgrad\n\nDen gemensamma jordbrukspolitiken\n– Andel djurenheter som berörs\n\nav djurvälfärdsersättningar\n\n– Andel av jordbruksmark som\n\nomfattas av stöd för biologisk\n\nmångfald\n\n– Andel av jordbruksmark som\n\nomfattas av stöd för kolinlagring\n\neller minskade utsläpp av\n\nkoldioxid\n\n– Antal deltagare i åtgärder för\n\nkunskap och innovation\n\n– Andel av jordbruksföretag som\n\nfått investeringsstöd för\n\nmodernisering\n\n– Antal jordbruksföretag som fått\n\nstartstöd och stöd till unga\n\nDjurhälsoläge i djurhållning\n– Försäljning av antibiotika till djur\n\n– Antibiotikaresistens i djur-\n\nhållningen\n\n– Antalet utbrott av smittsamma\n\ndjursjukdomar\n\nDjurskyddskontrollverksamhet\n– Andelen kontrollobjekt med\n\nlivsmedelsproducerande djur\n\nsom länsstyrelserna har\n\nkontrollerat i den planerade\n\nkontrollen\n\nKontroll av livsmedelsanläggningar\n– Andelen utförda kontrolltillfällen\n\nav fastställda kontroller enligt\n\nriskklassning, för en rullande\n\nfemårsperiod, för högrisk-\n\nverksamheter\n\nÖkad likvärdighet i livsmedelskontrollen\n– Andelen kontrollmyndigheter\n\nsom bedömer hygien- och\n\ntemperaturavvikelser likvärdigt\n\nJägares försäljning av vildsvinskött\n\nAndelen subventionerade\n\ntrikinanalyser\n\nMiljömässig hållbarhet i jordbruket\n– Förändring i kväve- och\n\nfosforutnyttjande i den svenska\n\njordbrukssektorn\n\n– Utsläpp av ammoniak från\n\njordbrukssektorn\n\n– Förändringar i hälso- och\n\nmiljörisker vid användning av\n\nväxtskyddsmedel\n\n– Utsläpp av växthusgaser från\n\njordbruket\n\nFiske och vattenbruk\n– Svenska yrkesfiskets förädlings-\n\nvärde\n\n– Svenska vattenbrukets\n\nproduktion\n\nHavs-, fiskeri- och\n– Innovationer som möjliggjorts\n\n– Företag med högre omsättning\n\nvattenbruksprogrammet 2021–2027\n\n– Ny produktionskapacitet inom\n\nvattenbruk\n\nUtvecklad jakt och viltförvaltning\n– Omfattning av viltskador\n\nKonkurrenskraft i livsmedelskedjan\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av konkurrenskraften i livsmedelskedjan och utvecklingen av jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:\n\n19\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n– andel företag i livsmedelskedjan som upplever att lagar och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder för sitt företag\n\n– produktion av vissa jordbruksprodukter\n\n– svensk försörjningsgrad.\n\nLagar och myndighetsregler fortsatt tillväxthinder\n\nDen 15 juni 2026 publicerade Tillväxtverket sin rapport Företagens villkor och verklighet, som redovisas vart tredje år. Rapporten sammanfattar svar på en enkät som verket skickar ut till små och medelstora företag. Tillväxtverket har därefter brutit ner statistiken på SNI-koder och tagit fram statistik för livsmedelssektorn. Statistiken visar att 47 procent av de företag inom livsmedelssektorn som svarat på enkäten anger att lagar och myndighetsregler är ett stort tillväxthinder. Enkätsvaren visar vidare att\n\n54 respektive 40 procent av företagen inom primärproduktionen och restaurangledet anger lagar och myndighetsregler som ett stort tillväxthinder. Efter lagar och myndighetsregler är det tillgång till lämplig arbetskraft eller kompetens som flest företag inom livsmedelssektor uppger som ett stort tillväxthinder. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har inom sina uppdrag för att stärka och påskynda arbetet med regelförenkling i syfte att nå målen i livsmedelsstrategin genomfört flera åtgärder. De uppdrag som regeringen gav i regleringsbreven för budgetåret 2024 till Livsmedelsverket (LI2023/03870) och Jordbruksverket (LI2023/03897) har slutrapporterats under 2026. Inom uppdragen har myndigheterna bland annat genomfört flera förenklingar av föreskrifter och moment kopplade till regelverken. Till exempel har Livsmedelsverket tagit bort anmälningskravet för livsmedel som är fri från vissa allergener och märks med så kallad ”fri-från”-märkning. Livsmedelsverket har också möjliggjort för företag att använda egna ägg i egen verksamhet. Jordbruksverket har bl.a. tagit bort dubbelregleringen för salmonellakontroll av fjäderfän och ökat flexibiliteten för stödmottagare för att uppfylla grundvillkor om växtföljd.\n\nTillväxtverket har inom sitt regeringsuppdrag att genomföra åtgärder under 2020– 2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03240) utvecklat en tjänst, som heter Hitta tillstånd, på verksamt.se. Tjänsten guidar företag att se vilka tillstånd, anmälningar som behövs för att starta verksamhet. En första version lanserades i januari 2025 med fokus på cirka 50 branscher inom primärproduktionen. Tillväxtverkets uppdrag har förlängts och myndigheten ska under perioden 2025–2030 bl.a. verka för förenkling av livsmedelskedjan genom utveckling av verksamt.se (LI2025/00650). I början av 2026 lanserade verket en uppdaterad version av tjänsten Hitta tillstånd där hela livsmedelssektorn ingår.\n\nTillväxtverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket har samarbetat och tagit fram en prototyp av en AI-chatt som kan ge efterfrågad information om vilka regler och krav som gäller för företag. Syftet är att underlätta för företag genom anpassad och lättillgänglig information.\n\nEn fortsatt positiv utveckling för den totala produktionen av jordbruksprodukter\n\nDen svenska produktionsvolymen har ökat för spannmål, oljeväxter, potatis, invägd mjölk, griskött, matfågel och ägg jämfört med föregående år. Spannmål har en fortsatt hög produktion och produktionen av oljeväxter har ökat jämfört med det tidigare toppåret 2022. Även produktionen av potatis fortsätter öka sedan 2023.\n\nProduktionsvolymerna för sockerbetor och särskilt nötkött är lägre än föregående år. Minskningen av produktionen av nötkött är ett avsteg från den trend som tidigare kunnat konstateras.\n\n20\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.13 Produktion av vissa jordbruksprodukter\n\nKvantitet i 1000 ton\n\n2012\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025 1\n\nSpannmål\n5 070\n4 965\n5 823\n4 328\n5 150\n6 438\n\nOljeväxter\n334\n344\n427\n316\n288\n405\n\nPotatis\n805\n826\n852\n810\n881\n1001\n\nSockerbetor\n2 314\n2 046\n1 892\n1 743\n2 119\n2 037\n\nInvägd mjölk\n2 861\n2 782\n2 765\n2 819\n2 800\n2 899\n\nGriskött\n233\n253\n254\n243\n246\n250\n\nMatfågel\n118\n183\n176\n176\n182\n185\n\nNötkött\n122\n136\n135\n138\n140\n128\n\nÄgg\n122\n128\n155\n133\n134\n158\n\n1 Uppgifter för 2025 är hämtade från den officiella statistiken. Tidigare år hämtas från Jordbruksverkets årliga uppföljning av arbetet med livsmedelsstrategin.\n\nKälla: Jordbruksverket RA26:7 och SCB.\n\nEn variation i svensk försörjningsgrad i vissa sektorer\n\nIndikatorn hette tidigare svenska marknadsandelar men har i årets budgetproposition bytt namn till svensk försörjningsgrad i vissa sektorer. Namnändringen påverkar inte underlaget eller analysen, utan har gjorts för att anpassa redovisningen efter Jordbruksverkets redovisning av statistiken. Försörjningsgraden är ett relativt mått som påverkas av både efterfrågan och utbud, vilket till exempel innebär att den minskar om konsumtionen ökar snabbare än produktionen. Svensk försörjningsgrad visar hur stor del av den totala konsumtionen i Sverige som hade kunnat tillgodoses av svenskproducerade livsmedel.\n\nDet finns förändringar i svensk försörjningsgrad för vissa produktgrupper som även speglas i produktionsvolymen, specifikt gällande produktionen av nötkött där den minskade produktionen även syns i minskningen av försörjningsgraden. För ägg var försörjningsgraden ovanligt låg 2024 på grund av ett större utbrott av salmonella, men 2025 ökar den svenska försörjningsgraden för ägg igen.\n\nTabell 2.14 Svensk försörjningsgrad i vissa sektorer\n\nAndel svensk produktion, värde över 1 betyder att produktionen överstiger konsumtionen\n\n2012\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025 1\n\nMorötter\n0,91\n0,97\n0,94\n0,97\n0,94\n0,99\n\nÄpplen\n0,20\n0,28\n0,28\n0,29\n0,30\n0,31\n\nNötkött\n0,51\n0,58\n0,56\n0,58\n0,57\n0,37\n\nGriskött\n0,68\n0,83\n0,82\n0,82\n0,81\n0,81\n\nMatfågel\n0,65\n0,76\n0,73\n0,71\n0,72\n0,75\n\nÄgg\n0,91\n0,89\n1,01\n0,95\n0,87\n0,97\n\nMjölkekvivalenter\n0,78\n0,73\n0,72\n0,75\n0,70\n0,73\n\nOst\n0,56\n0,42\n0,39\n0,39\n0,37\n0,37\n\nMatpotatis\n0,79\n0,92\n0,91\n0,97\n0,92\n0,90\n\nSpannmål\n1,24\n1,18\n1,36\n1,04\n1,20\n1,50\n\n1 Preliminära uppgifter för 2025 hämtas från Jordbruksverkets återkommande redovisning av marknadsbalanserna. Källa: Jordbruksverket RA26:7.\n\nJordbruksverket har i sin redovisning av regeringsuppdraget om att lämna förslag för mätning och uppföljning av livsmedelskedjans utveckling samt att beskriva möjliga målformuleringar (LI2025/00784) lämnat förslag på hur utvecklingen av produktionsökningen kan följas över tid. Myndigheten föreslår i redovisningen att detta görs genom att följa marknadsbalanser i form av försörjningsgrad (Jordbruksverkets\n\n21\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nrapport Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion, RA25:10). Av redovisningen framgår att försörjningsgraden påverkas både av produktionsvolymer och av marknadens efterfrågan. Jordbruksverket föreslår i rapporten målnivåer för ökningar av försörjningsgraden för ett antal olika produktslag. För till exempel spannmål föreslår Jordbruksverket att målet för försörjningsgraden ska vara 140 procent till 2035. För mjölkekvivalenterna föreslås en försörjningsgrad om 85 procent och för kött totalt föreslås en försörjningsgrad om 80 procent 2035. För fiske och vattenbruksprodukter föreslår Jordbruksverket att utvecklingen ska följas med produktionsstatistik och att målet ska vara att öka med 60 procent i vikt till 2035.\n\nJordbruksmarkens utveckling\n\nJordbruksmarkens utveckling har inte förändrats i någon större grad de senaste åren. Utifrån detta och ovan nämnda dialog med miljö- och jordbruksutskottet gällande det stora antalet indikatorer är det inte motiverat att fortsätta följa indikatorn i förhållande till uppföljande av måluppfyllelsen. För fortsatt intresse av jordbruksmarkens utveckling finns Jordbruksverkets uppföljning av jordbruksmarken i Sverige i den officiella statistiken.\n\nDen gemensamma jordbrukspolitiken\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nDen övergripande målsättningen med EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) är enligt art 39 i EUF-fördraget att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. Åtgärderna inom GJP bidrar bl.a. till stärkta inkomster men bidrar även till miljön och till utvecklingen på landsbygderna. Sveriges strategiska plan för GJP 2023– 2027 (den strategiska planen) omfattar åtgärder för totalt 60,6 miljarder kronor under planperioden. Under 2025 har Jordbruksverket betalat ut ca 11,7 miljarder kronor. Myndigheten har under samma period också betalat ut ca 1,4 miljarder kronor från landsbygdsprogrammet 2014–2022, som avslutats under året.\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av den strategiska planen bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används de kompletterande indikatorer som redovisas nedan i tabellerna 2.15 och 2.16. Samtliga resultatindikatorer i GJP följs upp av Jordbruksverket. För fördjupad redovisning och analys av hur programmen fortskrider hänvisas till programmens respektive årsrapport och till Jordbruksverkets årsredovisning. Av myndighetens årsredovisning framgår även resultatet av genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014–2022.\n\nAreal- och djurbaserade ersättningar söks enligt förväntan\n\nDe areal- och djurbaserade ersättningarna dominerar den strategiska planens budget och dessa söks genom en samlad ansökan under en begränsad period varje vår. Ansökningstrycket för de flesta av dessa ersättningar har varit enligt förväntan. Ut- fallet för de kompletterande indikatorerna för kolinlagring med mera respektive för biologisk mångfald har påverkats negativt av att den ekologiskt odlade arealen har sjunkit de senaste åren, i huvudsak av marknadsskäl, den förra även av att förhållandena för etablering av fång- och mellangröda under 2025 varit sämre än förväntat. Arealen mellangröda har dock ökat med 28 procent jämfört med ett medelvärde för 2023 och 2024.\n\n22\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.15 Kompletterande indikatorer för areal- och djurbaserade ersättningar i Sveriges strategiska plan för GJP 2023–2027\n\nIndikatorn\nMål 2025\nUtfall 2025\nUtfall i procent\n\nAndel djurenheter som berörs\n\nav djurvälfärdsersättningar\n17,35\n17,51\n101\n\nAndel av jordbruksmark som\n\nomfattas av stöd för biologisk\n\nmångfald\n28,09\n24,22\n86\n\nAndel av jordbruksmark som\n\nomfattas av stöd för kolinlagring\n\neller minskade utsläpp av\n\nkoldioxid\n19,05\n14,33\n75\n\nSamtliga siffror avser räkenskapsår 2025, dvs 16 okt 2024–15 okt 2025.\n\nKälla: Prestationsrapport för den strategiska planen 2025, Jordbruksverket.\n\nLånga handläggningstider för projekt- och företagsstöd\n\nProjekt- och företagsstöden i den strategiska planen söks under året löpande, efter särskilda utlysningar eller vid särskilda beslutsomgångar. För många åtgärder, till exempel investeringsstöd för konkurrenskraft och startstöd, är söktrycket högt i förhållande till kvarvarande medel, men för vissa investeringsstöd inom miljöområdet är söktrycket lägre än planerat. Långa handläggningstider medför, liksom tidigare år, avvikelser mot den planerade utbetalningsnivån och låg måluppfyllelse, vilket illustreras bland annat av den kompletterande indikatorn för modernisering av jordbruksföretag. Jordbruksverket arbetar med åtgärder för att korta handläggningstiderna. Utfallet av indikatorn för unga företagare sammanhänger i första hand med stort intresse för stödet till unga.\n\nTabell 2.16 Kompletterande indikatorer för areal- och djurbaserade ersättningar i Sveriges strategiska plan för GJP 2023–2027\n\nKumulativt mål 2025\nKumulativt utfall 2025\nUtfall i %\n\nAntal deltagare i åtgärder för\n\nkunskap och innovation\n12 670\n12 858\n101\n\nAndel av jordbruksföretag som\n\nfått investeringsstöd för\n\nmodernisering\n3,26\n1,08\n33\n\nAntal jordbruksföretag som fått\n\nstartstöd och stöd till unga\n1 730\n3 946\n228\n\nvarav kvinnor\n\n1 333\n\nAnm.: Samtliga siffror avser kumulativt till och med räkenskapsår 2025, dvs den 16 oktober 2024–15 oktober 2025.\n\nKälla: Prestationsrapport för den strategiska planen 2025, Jordbruksverket.\n\nFörenkling och förbättringar efter planändringar\n\nEn femte ändring av den strategiska planen genomfördes under hösten 2025 och den innebar höjd stödnivå beträffande investeringsstöd för konkurrenskraft i norra Sverige samt villkorsändringar i ersättningen för blommande åker och fältkant. En sjätte ändring genomfördes under vintern 2025/2026 med ett budgettillskott om\n\n282 miljoner kronor årligen under 2026 och 2027. Ändringen innefattade en förstärkt djurvälfärdsersättning för mjölkkor med nytt villkor om att uppfylla den nationella lagstiftningen om betesgång. Ändringen föranleddes av möjligheter som skapats av EU-kommissionens förenklingspaket (Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2025/2649 av den 19 december 2025 om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner). Den ändrade EU-förordningen innebar också vissa ändringar som gäller grundvillkoren, bland annat för gårdar som är helt ekologiskt certifierade enligt Europaparlamentets och\n\n23\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nrådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007. Därtill höjdes stödnivån inom delar av investeringsstödet för konkurrenskraft för unga företagare, främst i norra Sverige, i denna planändring.\n\nFörändringarna av Sveriges strategiska plan syftar till att förstärka den strategiska planen och förbättra genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige, och därigenom bidra till att livsmedelsstrategins mål nås.\n\nDjurhälsoläge i animalieproduktionen\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av djurhälsoläget i animalieproduktionen bidrar till målen för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:\n\n– försäljning av antibiotika till djur\n\n– antibiotikaresistens i djurhållningen\n\n– antalet utbrott av smittsamma djursjukdomar.\n\nFortsatt gott djurhälsoläge\n\nFörsäljningen av antibiotika för djur har minskat med över två tredjedelar sedan 1980- talet och har gått från att årligen minska till att vara stabilt låg sedan 2015. Denna trend är oförändrad även 2025. Försäljningen av antibiotika för behandling av djurgrupper via vatten eller foder har minskat över tid och under den senaste 10- årsperioden har antibiotikaförsäljningen för sådan behandling legat kring 10 procent, vilket är positivt för att motverka resistensutveckling. Det är också positivt att mer än hälften av försäljningen av antibiotika liksom föregående år bestod av penicillin, som är ett antibiotikum med smalt spektrum och därmed inte driver utveckling av resistens. Swedres-Svarm-rapporten som publiceras av Folkhälsomyndigheten och SVA, visar att den totala försäljningen av antibiotika till djur 2025 uppgick till 9 ton, jämfört med strax över 60 ton till människor.\n\nTabell 2.17 Försäljning av antibiotika till djur respektive människor samt andel av antibiotika till djur som utgjordes av penicillin med smalt spektrum\n\nTon\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nAntibiotika till\n\ndjur\n10,4\n10,2\n10,0\n9,5\n9,1\n9,0\n8,8\n8,9\n9,0\n9,0\n\nAndel\n\nsmalspektrum-\n\npenicillin av\n\nantibiotika till\n\ndjur\n57\n57\n58\n58\n53\n57\n60\n55\n58\n57\n\nAntibiotika till\n\nmänniskor\n62,1\n60,8\n59,5\n61,0\n54,0\n53,3\n59,3\n64,4\n63,5\n61,7\n\nKälla: Folkhälsomyndigheten och SVA.\n\nDen europeiska läkemedelsmyndigheten sammanställer och rapporterar statistik över försäljning av antibiotika för djur i olika europeiska länder. Skillnaderna mellan länderna är stora och Sverige, Finland, Island och Norge har de lägsta siffrorna. Sverige och övriga nordiska länder utmärker sig bland annat genom att antibiotikum med smalt spektrum fortfarande dominerar i försäljningen till djur. I flera andra länder är tetracykliner, som har ett brett spektrum, i stället vanligare behandlingsval enligt SVA. Gruppbehandling av djur i foder eller vatten är också vanligare i många andra länder.\n\n24\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nÖvervakning av resistens i livsmedelskedjan sker i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1729 av den 17 november 2020 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier och om upphävande av genomförandebeslut 2013/652/EU. I ett internationellt perspektiv har Sverige fortsatt en låg förekomst av resistens i djurhållningen. Även om situationen i ett internationellt perspektiv över lag är god upptäcker SVA varje år meticillinresistenta Staphylococcus aureus-bakterier (MRSA) vid ett antal tillfällen från prov från djur i Sverige, främst från hästar, hundar och katter. Resultaten från en EU ‑ gemensam baslinjestudie om MRSA hos gris, som genomfördes på slakterier under 2025, visar att 29 procent av slaktgrupperna av svenska grisar var positiva för MRSA. En annan studie på svenska gårdar med smågrisar som utfördes under året visar däremot att endast 3 procent av de provtagna gårdarna var MRSA-positiva. Förekomst av MRSA inom grisnäringen ökar risken för spridning till människor vilket kan få svåra samhälleliga konsekvenser. Därför behöver SVA och grisnäringens organisationer tillsammans arbeta vidare för att förhindra spridningen.\n\nDen 18 november 2025 presenterade regeringen en ny tioårig nationell strategi mot antimikrobiell resistens, Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026–2035 (AMR-strategin). Den har ett eget målområde för friska djur och säkra livsmedel genom förebyggande åtgärder. Mål och delmål för djurhållare och djurhälsopersonal kring utbildning, förebyggande kontroll- och djurhälsoprogram med åtgärder för biosäkerhet och hygien ska leda till bibehållet smittskydd, god djurhälsa och säkra livsmedel. Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att bl.a. ta fram en handlingsplan med indikatorer för uppföljning av AMR- strategin (S2025/01938).\n\nAndelen tarmprover från svenska slaktkycklingar med E. coli som producerar ESBL (ett enzym som bryter ned de flesta antibiotika ur penicillingruppen) har minskat över tid och sedan 2019 kan en stabilt låg nivå noteras, se tabell 2.18.\n\nTabell 2.18 Andel (procent) av slumpmässigt utvalda friska slaktkycklingar provtagna vid slakt som bär på ESBL-bildande E. coli\n\nProcent\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nOdling efter\n\nanrikning\n43\n34\n13\n3\n3\n1\n2\n1\n3\n0\n\nDirektodling\n23\n36\n\nKälla: SVA.\n\nAndelen E. coli från friska slaktkycklingar respektive slaktgrisar (provtagna vid slakt) som är känsliga för alla testade substanser, redovisas i tabell 2.19. Provtagningen är utformad så att grisar respektive kycklingar provtas vartannat år och under 2025 provtogs slaktgrisar och resultatet visar på en stabil nivå de senaste åren. Andelen E. coli-bakterier som är känsliga för antibiotika är fortsatt hög vilket är positivt. Cirka 70   procent av indikatorbakterierna från friska djur är känsliga för alla testade substanser, och dessa indikatorbakterier är generellt fortfarande mottagliga för smalspektrumantibiotika som bör användas till djur. Det tyder på ett relativt gott läge, även om SVA noterar att resistens mot förstahandsvalet penicillin på senare tid har börjat förekomma hos bakterier som normalt behandlas med det.\n\n25\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.19 Andel (procent) E. coli från friska slaktgrisar respektive slaktkycklingar som är känsliga för alla testade substanser (antibiotika)\n\nProcent\n\n2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025\n\nSlaktgris\n\n71\n71\n64\n73\n68\n\nSlaktkyckling\n71\n69\n72\n69\n\n79\n\nKälla: SVA.\n\nFörebyggande insatser för god djurhälsa och ett gott smittskydd syftar till att ge en minskad förekomst av de djursjukdomar som kan innebära stora konsekvenser för både djurvälfärden och ekonomin. Dessutom blir effekten ett minskat behov av användning av antibiotika och därmed minskad risk för uppkomst och spridning av resistens.\n\nÄven om det varje år förekommer vissa geografiskt avgränsade utbrott av smittsamma djursjukdomar har Sverige ett gott djurhälsoläge hos både vilda och tama djur.\n\nDet goda hälsoläget är till stor del ett resultat av ett långvarigt och systematiskt nationellt arbete som har lett till att flera allvarliga infektionssjukdomar har utrotats. Många av de smittämnen som är vanliga i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige.\n\nUnder 2025 har 198 utredningar av allvarliga och smittsamma djursjukdomar (epizootier) i Sverige lett till provtagning (se tabell 2.20), varav epizootisk sjukdom har konstaterats i tolv fall.\n\nTabell 2.20 Antalet utredningar av epizootisjukdomar som lett till provtagning samt\n\nantalet fall/besättningar där epizootisjukdom konstaterats\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nUtredningar av\n\nepizootisjukdomar\n\nsom lett till\n\nprovtagning\n185\n256\n138\n141\n145\n205\n178\n210\n319\n198\n\nFall/besättningar\n\nmed konstaterad\n\nepizootisjukdom\n22\n9\n5\n3\n5\n29\n6\n7\n77\n12\n\nKälla: SVA, årsredovisningar 2016–2025 samt egna beräkningar.\n\nEfter några lugnare år försämrades smittläget för fågelinfluensa under 2025 i Sverige. Mellan oktober 2025 och mars 2026 konstaterades utbrott på nio anläggningar med tamfåglar vilket är en ökning jämfört med 2022–2024 men inte en lika stor ökning som säsongen 2021 under vilken det konstaterades ca 20 fall.\n\nFlera av de drabbade anläggningarna var avelsanläggningar vilket ledde till brist på svenska kläckägg för slaktkycklingproduktion. För att stödja svensk kycklingproduktion och göra det möjligt att ersätta de svenska kläckäggen med ägg från andra länder beslutade regeringen i mars 2026 om en ändring i zoonosförordningen (1999:660) som temporärt gör det möjligt för slaktkycklingproducenter att erhålla statlig ersättning vid utbrott av salmonella till och med den 31 mars 2027.\n\nUnder hösten 2024 introducerades blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) till Sverige. Under våren och fram till juni 2025 rapporterades flera fall av svagfödda, dödfödda och missbildade kalvar som antogs vara smittade av BVT3 i fosterstadiet under smittspridningssäsongen 2024. Under 2025 sågs ingen smittspridning i Sverige men under vintern 2025–2026 har BTV3 konstaterats hos flera kalvar som förmodas ha smittats i fosterstadiet under sommaren och hösten 2025 trots att inga sjukdomstecken setts hos djuren. Då det inte längre ansågs möjligt eller kostnadseffektivt att utrota blåtunga i\n\n26\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSverige beslutade Jordbruksverket att i september 2024 avlista sjukdomen som en epizootisjukdom. Därefter är konstaterade fall inte med i statistiken.\n\nPromemorian Åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur (Ds 2026:10) presenterades den 31 mars 2026 som redovisning av en bokstavsutredning om att utreda åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur (LI2025/01206). I promemorian förslår bokstavsutredaren att införselregler samlas i en lag samt att kontrollorganisationen delas upp för tydligare ansvar och minskad risk att ärenden faller mellan stolarna.\n\nDen 31 september 2025 redovisades bokstavsutredningen om en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap (LI2024/01428). I promemorian Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid (Ds 2025:27) föreslår bokstavsutredaren bland annat prioritering av lantbrukets djur, beredskapsersättning till privata veterinärer samt en konkurrensneutral nationell beredskapstjänst vid Jordbruksverket, skild från Distriktsveterinärerna.\n\nI mars 2025 fick Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom djurens hälso- och sjukvård och dess påverkan på kostnadsutvecklingen. I rapporten Åtgärder för att förbättra pristransparensen inom djursjukvården (2026:1), som redovisades den 27 februari 2026, konstaterar Konkurrensverket att priserna på veterinärvård ökade snabbare än det allmänna kostnadsläget 2020–2025. Konkurrensverket föreslår fyra åtgärder för ökad pristransparens och en bättre fungerande marknad. Vissa åtgärder genomfördes våren 2026, då regeringen bland annat i april 2026 gav Konsumentverket i uppdrag att utreda en branschöverenskommelse samt förbättra prisinformationen.\n\nDjurskyddskontrollverksamhet\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av länsstyrelsernas djurskyddskontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:\n\n– andelen kontrollobjekt med livsmedelsproducerande djur som länsstyrelserna har kontrollerat i den planerade kontrollen.\n\nIndikatorn är ny men utvecklingen har följts av Jordbruksverket sedan 2016. Indikatorn nämns även i den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan (NKP) och syftar till att säkerställa att en tillräcklig andel av kontrollobjekten omfattas av planerad, riskbaserad kontroll och att kontrollen genomförs likvärdigt i hela landet.\n\nTidigare indikatorer som avsåg antalet kontroller som länsstyrelserna har genomfört samt hur många rutinkontroller (i förväg planerade och riskbaserade kontroller) som har genomförts i förhållande till antalet klagomålskontroller har utgått. Indikatorerna gav lite information om kontrollernas innehåll och kvalitet vilket gjorde det svårt att dra några meningsfulla slutsatser. Vidare har indikatorn om förhållandet mellan rutin- och klagomålskontroller tagits bort ur den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan för målperioden 2026–2029.\n\n27\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nHögre andel kontroll av livsmedelsproducerande djur men fortsatt ansträngd djurskyddsverksamhet\n\nTabell 2.21 Andel kontrollerade objekt i hela landet\n\nProcent\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nKontrollerade\n\nobjekt\n6,9\n7,9\n7,2\n7,9\n6,2\n4,7\n6,0\n6,3\n5,4\n6,8\n\nKälla: Jordbruksverket.\n\nUnder 2025 utfördes en högre andel kontroller av kontrollobjekten med livsmedelsproducerande djur än vad som har gjorts sedan 2019. Sex länsstyrelser nådde målet om att kontrollera minst tio procent av kontrollobjekten, vilket också är en förbättring från föregående år då enbart två länsstyrelser nådde upp till målet. Som mest har tolv länsstyrelser nått målet och detta skedde 2019.\n\nFlera länsstyrelser konstaterar att målet om att kontrollera minst tio procent av de ovan nämnda kontrollobjekten är svårt att nå, främst på grund av otillräckliga resurser, hög arbetsbelastning och en omfattande mängd händelsestyrda ärenden. Trots detta har några länsstyrelser förbättrat sin måluppfyllelse genom effektivare planering, omfördelning av resurser och registervård. Länsstyrelserna har även prioriterat uppföljande kontroller under 2025 för att säkerställa att djurskyddskontrollen är effektfull.\n\nHot och otillåten påverkan som länsstyrelsernas personal utsätts för utgör fortfarande ett växande och allvarligt problem som påverkar arbetsmiljö, effektivitet och rättssäkerhet i djurskyddsarbetet.\n\nEtt flertal länsstyrelser beskriver att verksamheten enligt lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter är resurskrävande, där ärendemängden ligger kvar på en hög nivå och flera län ser en ökning av allvarlighetsgraden i inkomna anmälningar.\n\nKontroll av livsmedelsanläggningar\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av myndigheternas livsmedels-kontroll bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:\n\n– andelen utförda kontrolltillfällen av fastställda kontroller enligt riskklassning, för en rullande femårsperiod, för högriskverksamheter.\n\nIndikatorn används för kontroll utförd 2024 och 2025. Inför 2024 omklassades samtliga livsmedelsverksamheter och en ny uppföljningsmodell för kontrollen gör att kontrollresultaten från 2024 och framåt måste följas upp med en ny indikator som inte använts tidigare.\n\nAndel kontrollerade högriskverksamheter\n\nAndelen utförda kontrolltillfällen av fastställda kontroller enligt riskklassning, för en rullande femårsperiod, för högriskverksamheter, var 87,7 procent under 2025. Resultaten för 2025 är bättre än för 2024.\n\n28\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.22 Andelen utförda kontrolltillfällen av fastställda kontroller enligt riskklassning, för en rullande femårsperiod, för högriskverksamheter\n\n2024\n2025\n\nAntal verksamheter\n5 488\n5 325\n\nAntal kontroller enligt beslutad frekvens\n13 010\n12 356\n\nAntal utförda kontroller\n10 343\n21 163\n\nAndel utförda kontroller av antal kontroller enligt beslutad frekvens (%)\n79,5\n87,7\n\nAnm.: Det är viktigt att notera att inte alla kontrollmyndigheter har kontrollobjekt i högsta riskklassen och att alla inte rapporterar in verksamheter i denna klass. År 2025 hade 234 kontrollmyndigheter rapporterat in högriskverksamheter.\n\nKälla: Livsmedelsverket.\n\nFörstärkt kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen\n\nMed anledning av att miljö- och jordbruksutskottet i sitt betänkande (2025/26:MJU2) har framfört önskemål om att antalet indikatorer inom det strategiska området bör ses över och begränsas, har indikatorn Förstärkt kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen tagits bort. Indikatorn avsåg att följa upp en tidsbegränsad resursförstärkning vid länsstyrelserna under perioden 2020–2025. Eftersom satsningen nu har avslutats och bedöms ha lett till varaktiga resultat finns det inte längre behov av att följa utvecklingen genom denna indikator.\n\nÖkad likvärdighet i livsmedelskontrollen\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av likvärdigheten i livsmedelskontrollen bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikator:\n\n– andel kontrollmyndigheter som bedömer hygien- och temperaturavvikelser likvärdigt.\n\nIndikatorn mäter likvärdigheten i kontrollen genom att jämföra kontrollmyndigheternas benägenhet att bedöma att en avvikelse föreligger vad avser kontrollpunkterna hygien- och temperaturkontroll. Dessa kontrollpunkter används eftersom de kontrolleras i stor omfattning av alla myndigheter och därför ger ett jämförbart underlag för hur ofta avvikelser bedöms. Det kan antas att företagens regelefterlevnad är ungefär densamma i olika kommuner och skillnader i resultaten kan i stället spegla hur likvärdigt myndigheterna bedömer och tillämpar reglerna. I den uppföljningsmodell som Livsmedelsverket använder för att följa upp kontrollresultat i livsmedelskontrollen motsvaras denna indikator av indikatorn Andel myndigheter som finns inom plus minus 10 procentenheter från medianvärdet, när man tittar på andelen av kontrollresultat för rapporteringspunkterna J03 och J08 som angetts som ”Med avvikelse”.\n\nTabell 2.23 Andel kontrollmyndighet som bedömer hygien- och temperaturavvikelser likvärdigt\n\n2024\n2025\n\nAntal kontrollmyndigheter totalt\n248\n250\n\nAntal kontrollmyndigheter som bedömer hygien- och temperaturavvikelser likvärdigt\n122\n132\n\nAndel kontrollmyndigheter som bedömer hygien och temperaturavvikelser likvärdigt\n\n(%)\n49,2\n52,8\n\nKälla: Livsmedelsverket.\n\n29\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nJägares försäljning av vildsvinskött\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av tillgången på svenskt vildsvinskött på marknaden bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används bedömningsgrunden:\n\n– andelen subventionerade trikinanalyser.\n\nAndelen subventionerade trikinanalyser på vildsvin ökar stadigt\n\nInom ramen för Livsmedelsstrategin och det så kallade vildsvinspaketet har flera åtgärder vidtagits under 2020–2025 för att stärka vildsvinskedjan genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Jägare får från november 2024 sälja vildsvin direkt till lokala butiker och restauranger samt sälja vildsvin och vildsvinskött direkt till privatpersoner. Subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött infördes 2021. Subventionerna riktas till jägare och syftet är att med bibehållen livsmedelssäkerhet öka mängden vildsvinskött som konsumeras. Sedan subventionerna infördes har andelen subventionerade trikinanalyser på vildsvin ökat stadigt.\n\nTabell 2.24 Andel subventionerade analyser jämfört med totala antalet trikinprover på vildsvin\n\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nAntal trikinprov\n\npå vildsvin\n130 826\n113 803\n98 365\n125 022\n158 861\n\nSubventionerade\n\ntrikinprov\n41 227 1\n85 270\n86 173\n116 956\n149 513\n\nAndel\n\nsubventionerade\n\ntrikinprover (%)\n31,5\n74,9\n87,6\n93,5\n94,1\n\n1 Från den 1 juli 2021.\n\nKälla: SVA och Livsmedelsverket.\n\nÄven antalet cesiumanalyser som omfattas av subventionerna ökade, från 1 009 prover 2024 till 1 546 prover 2025. Kostnaderna för subventionerade trikin- och cesiumanalyser uppgick till drygt 19 miljoner kronor 2025 vilket är ca 35 procent högre än föregående år, då kostnaderna uppgick till 13,8 miljoner kronor.\n\nMiljömässig hållbarhet i jordbruket\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av miljömässig hållbarhet i jordbruket bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:\n\n– förändring i kväve- och fosforutnyttjande i den svenska jordbrukssektorn\n\n– utsläpp av ammoniak från jordbrukssektorn\n\n– förändringar i hälso- och miljörisker vid användning av växtskyddsmedel\n\n– utsläpp av växthusgaser från jordbruket.\n\nMiljömässig hållbarhet i jordbruket\n\nEtt arbete med att utveckla indikatorerna pågår. För utsläppen av växthusgaser är redovisningen kompletterad med ett diagram över utvecklingen av utsläppsintensitet för växthusgaser inom jordbrukssektorn.\n\n30\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nVäxtnäringsbalansberäkningar för jordbruksmark (åker och betesmark) samt effektiviteten i näringsutnyttjandet följs upp vart tredje år genom statistik från Statistiska centralbyrån. Inga nya statistiksiffror för denna indikator finns tillgängliga förrän i slutet av 2027. Siffror för denna indikator redovisas därför inte i årets budgetproposition.\n\nEnligt statistik från Naturvårdsverket uppgick jordbrukets utsläpp av ammoniak till\n\n50 700 ton 2024, vilket är en svag minskning jämfört med 2023 då utsläppen uppgick till 51 300 ton. Sverige har ett pågående överträdelseärende om överskridande av utsläppsåtagandet för ammoniak enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG, det så kallade takdirektivet. Se vidare om takdirektivet och Kväveklivet i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.\n\nI Diagram 2.3 nedan illustreras trender för hektardoser samt hälso- och miljörisker vid användningen av växtskyddsmedel inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling bidragit till.\n\nDiagram 2.3 Riskindex för växtskyddsmedel i Sverige åren 1988–2024 uppdelat i hälso- och miljöriskindex respektive hektardoser\n\nIndex: 1988=0\n\nAnm.: Statistik finns endast tillgänglig fram till 2024.\n\nKälla: Kemikalieinspektionen.\n\nDiagrammet visar att samtidigt som hektardoser av växtskyddsmedel ökat sedan 1988 har miljörespektive hälsorisker förblivit relativt konstant. De försålda mängderna av växtskyddsmedel ligger relativt konstant i Sverige, kring 2 000 ton per år (Kemikalieinspektionen, årlig statistik). Dock har många av de mest toxiska ämnena förbjudits och fasats ut. Jordbruksverket samordnar en rad myndigheter i arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel 2023–2027. Arbetet främjar ett fortsatt skydd av människors hälsa, för miljön, minskade risker för pollinerare och andra nyttoinsekter i syfte att utveckla hållbara odlingssystem. Förebyggande åtgärder har bidragit till att Sverige har en betydligt lägre användning av växtskyddsmedel per hektar jämfört med de flesta länderna i Europa och resthalterna från växtskyddsmedel i inhemskt producerade vegetabilier är mycket låga.\n\nJordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser uttryckt i koldioxidekvivalenter i Sverige var 6,3 miljoner ton 2024. Det innebär att utsläppen låg kvar på samma nivå jämfört med 2023 och att de i princip har varit oförändrade under de senaste tio åren. Ut- släppen motsvarade ca 13 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.\n\n31\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nJordbrukets utsläpp från arbetsmaskiner samt utsläpp och upptag från åkermark och betesmark redovisas i andra sektorer.\n\nI Diagram 2.4 nedan illustreras jordbrukets klimateffektivitet genom trenden för utsläppsintensitet för växthusgaser för jordbrukssektorn, i koldioxidekvivalenter per förädlingsvärde. Utsläppsintensiteten varierar mellan enskilda år, framför allt beroende av skördens storlek och marknadssituationen olika år varför utvecklingen av trender över några års sikt kan ge en bättre bild av utvecklingen. Efter att utsläppsintensiteten sedan 2005 ökat har trenden under den senaste tioårsperioden fram till 2022 planat ut.\n\nDiagram 2.4 Utsläppsintensitet växthusgaser i jordbrukssektorn\n\n0,250\n\n0,200\n\n0,150\n\n0,100\n\n0,050\n\n0,000 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023\n\nkg CO2-ekv/SEK\n\nAnm.: Kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) per förädlingsvärde i kronor. Fasta priser, basår 2020.\n\nKälla: Egen bearbetning utifrån SCB Utsläpp av växthusgaser från jordbruk efter växthusgas och delsektor. År 1990– 2023, samt SCB BNP från produktionssidan (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007. År 1980–2023.\n\nFiske och vattenbruk\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av fiskeriförvaltningen och av fiskerinäringen, inklusive vattenbruket, bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:\n\n– svenska yrkesfiskets förädlingsvärde\n\n– svenska vattenbrukets produktion.\n\nSvenskt yrkesfiske är beroende av flera omvärldsfaktorer\n\nUtifrån ovan nämnd dialog med miljö- och jordbruksutskottet om antalet indikatorer har regeringen valt att utesluta indikatorn biologisk status för fiskebestånd. Biologisk status för fiskebestånd har inte redovisats som en indikator eftersom det skulle omfatta utvecklingen för ett stort antal bestånd. Redovisningen fokuserar istället på en övergripande bild av hållbart nyttjande i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens principer.\n\nDen svenska fiskerinäringens ekonomiska utveckling och möjligheter att bidra till livsmedelsstrategin är beroende av livskraftiga fiskbestånd, välmående hav och vatten. Utöver regleringar av fisket har övergödning, miljögifter, klimatförändringar och ett ökat predationstryck från sälar och skarvar en påverkan. Se vidare avsnitt 2 i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.\n\nLiksom för livsmedelssektorn som helhet används förädlingsvärdet som kompletterande indikator. Förädlingsvärdet har historiskt huvudsakligen följt utvecklingen av det infiskade värdet, vilket i sig direkt påverkas av tillgängliga\n\n32\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nfiskekvoter, dvs infiskad volym. Då yrkesfiskets driftskostnader till stor del består av bränslekostnader har värdets utveckling dock tydligt påverkats av fluktuationer i bränslepriserna. Utifrån den senaste data sker det en ökning av förädlingsvärdet under 2024. Detta kan förklaras främst på grund av just minskande driftskostnader.\n\nDet motsatta skedde under 2021 och 2022 då bränslepriserna ökade.\n\nInfiskad volym minskade mellan 2023 och 2024 med 9 procent som en konsekvens av sammantaget lägre kvoter. Den största volymminskning har skett inom fartygssegmentet med aktiva redskap som stod för i stort sett hela minskningen. Mellan dessa år följer flottan den generella trenden där den infiskade volymen minskat under senaste tioårsårsperioden medan det infiskade värdet har en mer stabil utveckling över tid på grund av prisjusteringar som minskar effekten av förändringar i landad volym.\n\nDen största delen av förädlingsvärdet härrör fortsatt från det segment i yrkesfisket som främst använder aktiva redskap, dvs. huvudsakligen trål, och är fartyg över 24 meter. Dessa fartyg står för ca 54 procent av förädlingsvärdet och fiskar huvudsakligen pelagiska arter så som sill och skarpsill. Andelen av det totala förädlingsvärdet är en minskning jämfört med 2023 då de stod för ca 60 procent, vilket förklaras av bl.a. minskade kvoter. Skillnaderna i förädlingsvärdets utveckling är stora mellan olika fartygssegment och antal aktiva fiskefartyg fortsätter att minska inom det havsbaserade yrkesfisket som 2024 minskade med ca 2 procent jämfört med föregående år. De segment som fortsätter att minska mest är generellt sett de som fiskar med passiva redskap.\n\nUtvecklingen inom insjöfisket är mer stabil med en viss minskning av antal licenser under hela perioden. Infiskad volym har legat mer konstant under tidsperioden och detsamma gäller för infiskat värde som dock uppvisar något mer årsvariation.\n\nDe kommersiella fiskbestånd som svenskt, havsbaserat yrkesfiske huvudsakligen nyttjar regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). I enlighet med GFP ska nyttjandet ske utifrån att fiskbestånd återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning (MSY, maximum sustainable yield). MSY-nivån är den största mängd fisk som kan tas ur ett bestånd varje år utan att beståndet minskar och möjliggöra att fiskepopulationen kan fortsätta att föröka sig och återhämta sig. Dessa nivåer fastställs genom rådsbeslut om årliga totalt tillåtna fångstmängder (Total Allowable Catch, TAC) och kvoter och därtill knutna regleringar.\n\nI kommissionens årliga meddelande till Europaparlamentet och rådet, Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2026, ges en lägesrapport om utmaningar som finns och framsteg som har gjorts på väg mot ett mer hållbart fiske. Rapporten presenterades den 5 juni 2026 (COM(2026) 271). Kommissionen konstaterar i meddelandet att fiskeridödligheten fortsätter att minska och att fiskbiomassan i haven ökar. Trots att en majoritet av bestånden i Nordsjön och Östersjön fiskas i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning konstaterar kommissionen att det finns ett behov av att fortsätta ansträngningar för att återuppbygga svaga bestånd och av stabila kvoter för att främja fiskenäringens livsmedelsproduktion och socioekonomiska situation.\n\nKommissionen påpekar i sitt meddelande att flera nyckelarter som torsk fortfarande är under press från bland annat klimatförändringar, vilket påverkar fiskesektorn negativt. Höga bränslepriser fortsätter också att vara en utmaning för sektorns lönsamhet.\n\nKommissionen konstaterar vidare i meddelandet, liksom förra året, att miljösituationen i Östersjön fortsätter att påverka vissa av bestånden negativt och att det är en kombination av påverkansfaktorer som klimatförändringar, föroreningar,\n\n33\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\növergödning och höga nivåer av miljögifter som leder till försämrad biologisk mångfald.\n\nEn rad bevarandeåtgärder har, enligt kommissionen i meddelandet, beslutats i linje med den fleråriga planen för Östersjön som till exempel förbud mot riktat fiske, begränsningar av fritidsfisket, fastställande av kvoter under nivåerna för maximal hållbar avkastning samt införande av lekstängningar. Kommissionen konstaterar i rapporten dock att åtgärder som enbart är begränsade till fiskets påverkan inte kommer att vara tillräckliga för att alla bestånden i Östersjön ska kunna återhämtas.\n\nAvseende utvecklingen av EU:s TAC-beslut för svensk fiskerinärings ekonomiskt betydelsefulla fisken varierar det. I Östersjön är det riktade yrkesfisket fortsatt helt eller delvis stängt för fyra av tio kvoter, avser tre fiskarter, torsk, sill och lax (samma art kan ha flera kvoter baserat på olika geografiska områden). De resterande kvoterna för sill, skarpsill, lax och rödspätta har TAC fastställts i enlighet med EU:s fleråriga förvaltningsplan för Östersjön och grundat på ICES vetenskapliga MSY-rådgivning och försiktighetsansatsen, t.o.m. vissa under och således mer försiktigt än det MSY- intervall ICES tillhandahållit. Även kompletterande åtgärder har införts för att skydda lek för både sill, skarpsill och torsk. Även fritidsfiske har reglerats för att bidra till återhämtning av torsk och lax. Beslutet innebär vissa minskade och några ökade kvoter. Av de 250 kvoter som EU fiskar i Nordostatlanten har Sverige andel av 50 kvoter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Under 2026 fastställdes kvoter för EU:s interna bestånd i enlighet med MSY samt i enlighet med EU:s fleråriga planer med undantag för de bestånd för vilka den vetenskapliga rådgivningen innebär att inget uttag bör ske. För dessa arter innebär beslutet förbud mot riktat fiske, införande av ytterligare tekniska bevarandeåtgärder och fastställande av begränsade kvoter som ska täcka oundvikliga bifångster. För ett antal arter, såsom havskräfta och rödspätta, fastställdes kvoterna under MSY-intervallet för att undvika bifångster av andra bestånd som torsk trots att målarterna har god beståndsstatus och fortsatt goda fiskemöjligheter. För flera bestånd som delas med tredje länder har länderna inte enats om hållbara nivåer alternativt om en fördelning som ryms inom ramen för vetenskaplig rådgivning. Detta gäller bland annat för torsk i Nordsjön och för makrill och sill vilket innebär minskade kvoter givet beståndsstatusen för dessa bestånd. För sillbeståndet har EU, UK och Norge dock enats om en ny förvaltningsmodell i syfte att återhämta beståndet.\n\nRegeringen har medverkat till att berörda EU-medlemsländer i östersjöregionen har skickat två gemensamma rekommendationer till EU-kommissionen avseende regleringar om bevarandeåtgärder för tumlarpopulationen i Egentliga Östersjön samt undantag från landningsskyldigheten grundat på hög överlevnadsgrad för lax fångad i vissa fiskeredskap.\n\nEU:s regelverk kompletteras av nationella fiskeregleringar. Under 2025 har Havs- och vattenmyndigheten exempelvis beslutat en övre gräns för det maximala upptaget av siklöja i Bottenviken under en säsong, ett förbud mot riktat fiske efter arten sjurygg i samtliga svenska havsområden, och en totalfredning för harr i Vättern.\n\nI samband med att de nationella regleringarna av ett förbudsområde för trålfiske efter pelagiska arter längs stora delar av kusten i centrala Östersjön infördes den 1 februari 2025 beaktades särskilt det småskaliga trålfisket. De fartyg som tillfälligt slutade fiska erbjöds ersättning via EU-stöd. Dessutom beviljades dispens för upp till sex småskaliga fartyg att delta i ett vetenskapligt provtrålfiske organiserat av SLU Aqua.\n\nFiskerikontrollen utvecklas kontinuerligt för att säkerställa en hög regelefterlevnad av såväl EU:s som nationella fiskeregleringar. Det successiva genomförandet av EU:s reviderade regelverk för fiskerikontroll har inneburit fortsatta EU-förhandlingar där Sverige har medverkat till mer ändamålsenliga regler utifrån effektivitet och hur fiskets\n\n34\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\naktörer påverkas. Från januari 2026 tillämpas bl.a. nya regler om ett digitaliserat loggboksystem för allt yrkesfiske, tydligare och mer flexibla krav på märkning av trålar och andra redskap, samt att mindre fartyg som använder mobila positionssändande enheter inte begränsas av mobilnätets täckningsområde. Havs- och vattenmyndigheten har under 2025 genomfört åtgärder för att stärka sin förmåga att hantera import och export av fiskeriprodukter. Under 2025 har Havs- och vattenmyndigheten även fokuserat på uppföljning av regelefterlevnaden i marina skyddade områden. Tydligt är att notifieringar om överträdelser minskar över tid. Arbetet med övervakning i realtid, information och åtalsanmälningar har resulterat i en ökad regelefterlevnad.\n\nTabell 2.25 Utvecklingen för svenskt yrkesfiske i havet respektive sötvatten – antal fartyg eller licenser, infiskad volym, infiskat värde och förädlingsvärde 2016–2025 2\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025 3\n\nTotalt antal fartyg\n\n(havet)\n1 047\n975\n954\n915\n866\n864\n833\n810\n793\n780\n\nTotalt infiskad volym\n\n(havet) (ton)\n195 201\n220 231\n212 730\n177 384\n170 862\n153 311\n138 874\n142 408\n129 183\n141 585\n\nTotalt infiskat värde\n\n(havet) (mnkr)\n1 226\n1 184\n1 224\n1 230\n1 195\n1 182\n1 152\n1 359\n1 360\n1 405\n\nTotalt förädlingsvärde\n\n(havet) (mnkr)\n620\n590\n566\n570\n613\n591\n507\n584\n646\n\n171\n\nTotalt antal licenser\n\n(274,\n\n(sötvatten)\n175\n169\nfartyg) 1\n168\n156\n153\n156\n157\n157\n157\n\nTotalt infiskad volym\n\n(sötvatten) (ton)\n1 666\n1 552\n1 564\n1 682\n1 671\n1 710\n1 659\n1 737\n1 574\n\nTotalt infiskat värde\n\n(sötvatten) (mnkr)\n104\n102\n115\n109\n108\n137\n143\n111\n113\n\nAnm.: Förädlingsvärde är infiskat värde minus insatsförbrukning, såsom fasta kostnader, rörliga kostnader, bränslekostnader och kostnader för reparation och underhåll.\n\n1 M.a.a. extra insamlade data för insjöfisket 2018 anges även antal fartyg.\n\n2 Uppdateringar av några statistiska metoder har medfört justeringar i tidsserierna.\n\n3 Preliminär statistik.\n\nKälla: Statistiska centralbyrån och Havs- och vattenmyndigheten.\n\nFortsatt negativ trend för produktion inom svenskt vattenbruk\n\nDen totala produktionen inom svenskt vattenbruk minskade påtagligt mellan 2023 och 2024. Produktionen av matfisk har minskat med cirka 6 procent. Produktionen av sättfisk har minskat ännu mer – med hela 44 procent. Regnbåge är fortsatt den vanligaste arten för både matfisk och sättfisk, men även den har minskat i omfattning. Det totala saluvärdet av produktionen för konsumtion minskade något 2024 jämfört med året innan och uppgick till knappt 550 miljoner kronor. Värdet av produktionen för utsättning var drygt 60 miljoner kronor 2024, även det en minskning jämfört med 2023. Vattenbrukets driftskostnader uppgår till totalt 425 miljoner kronor 2024, vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Den största enskilda kostnaden är foder, som uppgår till 245 miljoner kronor, eller 55 procent av de totala driftskostnaderna.\n\nUnder 2024 var knappt 500 personer sysselsatta inom vattenbruket, vilket innebär en minskning med 5 procent sedan 2023. Av det totala antalet sysselsatta är ungefär en femtedel kvinnor. De tio senaste årens utveckling för det svenska vattenbrukets produktion, produktionsvärde och sysselsättning redovisas i tabell 2.26.\n\n35\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUtvecklingen inom vattenbruket har begränsats av tillståndsprocessen. Som redovisats i bl.a. budgetpropositionen för 2026 har regeringen föreslagit regelförenklingar för vattenbruket i propositionen Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (prop. 2024/25:136). Ändringarna i fiskelagen och miljöbalken trädde i kraft den 1 juli 2026 (bet. 2024/25:MJU23, rskr. 2024/25:272).\n\nTabell 2.26 Produktion, försäljningsvärde och antal sysselsatta i vattenbruk 2015– 2024\n\n2015\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n\nProduktion (ton)\n\nMatfisk\n10 752\n13 451\n12 834\n11 108\n9 602\n9 865\n11 884\n9 541\n9 735\n9 120\n\nSättfisk\n1 073\n861\n924\n731\n918\n828\n866\n856\n1 189\n663\n\nMusslor\n1 525\n2 317\n2 014\n1 986\n1 977\n2 297\n3 457\n2 346\n1 684\n852\n\nFörsäljningsvärde\n\n(mnkr löp. priser)\n\nMatfisk, matkräftor\n\noch blötdjur\n344,6\n487,0\n521,0\n520,6\n395,6\n404,3\n541,9\n634,8\n565,5\n548,1\n\nSättfisk och sättkräftor\n78,9\n67,5\n83,9\n62,7\n79,3\n74,5\n72,4\n72,1\n72,5\n62,7\n\nAntal sysselsatta\n\nKvinnor\n75\n85\n63\n95\n99\n138\n126\n77\n109\n105\n\nMän\n336\n384\n301\n311\n337\n405\n405\n339\n414\n393\n\nTotal\n411\n469\n364\n406\n436\n543\n531\n416\n523\n498\n\nKälla: Jordbruksverket.\n\nHavs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nI syfte att redovisa resultat samt hur havs-, fiskeri- och vattenbruks-programmet 2021–2027 bidrar till målet för utgiftsområdet används följande indikatorer för resultatredovisning i budgetpropositionen:\n\n– innovationer som möjliggjorts\n\n– företag med högre omsättning\n\n– ny produktionskapacitet inom vattenbruk.\n\nResultatredovisning för Havs-, fiskeri och vattenbruksprogrammet 2021–2027\n\nUtifrån ovan nämnd dialog med miljö- och jordbruksutskottet och antalet indikatorer har regeringen valt att utesluta indikatorerna åtgärder som bidrar till god miljöstatus, inbegripet återställande av naturen, bevarande, skydd av ekosystem, biologisk mångfald, djurs hälsa och välbefinnande, införda eller förbättrade kontrollmetoder, oönskad fångst inom fiske samt akvatiskt skräp som samlats in. Dessa indikatorer saknar direkt relevans för det strategiska områdets mål om ökad livsmedelsproduktion. Indikatorerna är dock fortsatt relevanta för uppföljningen av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.\n\nPer den 4 maj 2026 hade 468 ansökningar beviljats stöd, vilket uppgår till ca\n\n1 234 miljoner kronor. Med stöd av uppgifter i ansökningarna av icke slutförda åtgärder redovisas en prognos om förväntade resultat i tabellen nedan. Ett flertal siffror i tabellen är lägre än vad som redovisats i föregående budgetproposition. Det beror på att en förändring har skett i hur indikatorn rapporteras till EU- kommissionen.\n\nMed anledning av minskningen av programmets budget för 2026 har medel omfördelats och en justering av programmets målsättningar genomförts.\n\n36\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nFinansierade projekt och investeringar bidrar till ett mer effektivt och hållbart fiske och vattenbruk\n\nInom Havs-, fiskeri och vattenbruksprogrammet 2021–2027 beviljas stöd till innovationer, såsom nya produkter, processer eller affärsmodeller, i syfte att uppnå ökad hållbarhet inom fiske- eller vattenbruksnäringen. Programmet finansierar också investeringar för ökad produktionskapacitet i vattenbruket samt investeringar inom fiskberedningsindustrin som bl. a. syftar till resurseffektiviseringar och ökat mervärde av produkter samt investeringar som kan öka omsättningen inom dessa företag.\n\nMed stöd av medel från programmet pågår bland annat innovationsprojekt för hållbar ostronodling som syftar till att möjliggöra att ostron kan odlas mer storskaligt. Även innovationer inom selektiva redskap är exempel på projekt som finansieras av programmet och som kan möjliggöra ett mer riktat och kostnadseffektivt fiske i och med att oönskad bifångst undviks.\n\nTabell 2.27 Indikatorer för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammets genomförande 2021–2027\n\nFörväntade resultat utifrån\n\nIndikatorer\nbeviljade ansökningar\nResultat från slutförda projekt\nMål\n\nInnovationer som möjliggjorts (antal\n\nnya produkter, tjänster, processer,\n\naffärsmodeller eller metoder)\n133\n16\n95\n\nFöretag med högre omsättning\n\n(antal företag)\n71\n31\n83\n\nNy produktionskapacitet inom\n\nvattenbruk (ton/år)\n17 305\n471\n5 000\n\nIndikatorn innefattar innovationer inom fiske, vattenbruk och beredning. I Budgetpropositionen 2025 redovisades uppgifter om innovationer inom fiske och beredning.\n\nKälla: Jordbruksverket.\n\nUtvecklad jakt och viltförvaltning\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av jakten och viltförvaltningen bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Regler och villkor används följande kompletterande indikatorer:\n\n– omfattning av viltskador.\n\nBehoven av åtgärder och ersättning pga. viltskador ökar\n\nUtifrån ovan nämnd dialog med miljö- och jordbruksutskottet och antalet indikatorer har regeringen valt att utesluta indikatorerna viltstammarnas utveckling samt antal viltolyckor i trafiken. Viltstammarnas utveckling har inte redovisats som en indikator eftersom det skulle omfatta utvecklingen för ett stort antal viltstammar. Redovisningen fokuserar i stället på en övergripande bild av en sammanvägd bedömning av viltstammarna. När det gäller indikatorn viltolyckor i trafiken är inte den ensidigt och direkt korrelerad med de olika viltstammarnas utveckling utan beror på att flera faktorer samverkar. Dessa indikatorer saknar dessutom direkt relevans för det strategiska områdets mål om ökad livsmedelsproduktion.\n\nMedel från anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. fördelas till förebyggande åtgärder och till ersättning för skada av vilt. De skador som avses är främst skada av vilt på fisk och fiskeredskap, samt på grödor och tamdjur. För viltskador på ren se avsnitt 2.6.4.\n\nFör jaktbart vilt så som klövvilt gäller att viltskador regleras genom jakt och skyddsjakt i enlighet med jaktförordningen (1987:905). För skador orsakade av fredat vilt såsom sälar, stora rovdjur eller stora betande fåglar, gäller att dessa som huvudregel ska\n\n37\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nförebyggas genom andra åtgärder än jakt, exempelvis utveckling av sälsäkra fiskeredskap.\n\nÅrligen fördelas mellan 12 och 17 miljoner kronor från anslaget till skadeersättning avseende fisk och fiskeredskap. Under 2025 har ca. 13,6 miljoner kronor betalats ut till ersättning för skador orsakade av säl och skarv och ca. 5,6 miljoner kronor till bidrag för att förebygga sådan skada.\n\nUnder 2025 har nyttjande av medel för att ersätta skador orsakade av stora rovdjur och stora betande fåglar uppgått till ca. 3,9 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor. När det gäller förebyggande åtgärder för att förhindra skador från stora rovdjur och stora betande fåglar uppgår finansieringen via anslaget till ca. 15 miljoner kronor respektive 6,8 miljoner kronor. Med medel från anslaget finansieras även Viltskadecenters och länsstyrelsernas arbete med besiktning av skador, samt utbildning och information till brukare.\n\nFör omfattande viltskador hämmar möjligheten att nå målsättningen om en robust livsmedelsförsörjning och kan påverka förtroendet för svensk viltförvaltning negativt.\n\nNär det gäller vissa arter av klövvilt är den sammanvägda bilden att stammarna för älg, kronhjort, dovhjort och rådjur har en relativ stabil utveckling med viss ökning de senaste åren avseende älg och dovhjort.\n\nDen svenska vildsvinsstammen har under en trettioårsperiod vuxit från några hundra individer under 1980-talet till mellan ca 300 000 och 400 000 individer i slutet av 2019. Vildsvinsstammen minskade mellan åren 2020 och 2023 med ca. 20–30 procent men under 2024 indikerade statistiken hög tillväxt och vidsvinsstammarna fortsätter att öka.\n\nMot bakgrund av ökande stammar av havslevande predatorer så som säl och skarv har regeringen arbetat med bl.a. hur förvaltning av arterna ska kunna integreras starkare i havsmiljöarbetet. Regeringen lämnade under 2025 uppdrag till flera myndigheter i syfte att bättre integrera förvaltning av säl och skarv i havsmiljöarbetet. Regeringen har fortsatt sitt arbete inom EU för att förbudet mot handel med sälprodukter ska upphävas i syfte att ett nyttjande av produkter från säl ska kunna ske på samma sätt som för övrigt vilt.\n\nNär det gäller rovdjur visar inventeringar och populationsanalyser att rovdjursstammarna under 2025 har bibehållit gynnsam bevarandestatus. Som ett resultat av regeringsuppdrag om utvecklad vargförvaltning, och i enlighet med den rapportering som medlemsstaterna ska göra enligt artikel 17 i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet), har Naturvårdsverket rapporterat 170 vargar som referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Vargstammens numerär vintern 2025/26 ligger enligt den senaste inventeringen i paritet med föregående års nivå, det vill säga ca 350 individer i Sverige.\n\nRegeringen har omfördelat medel till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i syfte att stärka förvaltningen med målsättning att möjliggöra en minskad vargpopulation och upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus.\n\nKonsument och marknad\n\nFör att följa upp utvecklingen inom livsmedelskedjan mot målen för livsmedelsstrategins strategiska område Konsument och marknad, används kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder enligt tabellerna nedan.\n\n38\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.28 Kompletterande resultatindikatorer och bedömningsgrunder inom det strategiska området Konsument och marknad\n\nOmråde\nIndikator\nBedömningsgrunder\n\nSäkra svenska livsmedel\n– Antalet utbrott av vissa zoonoser hos\n\nlivsmedelsproducerande djur\n\n– Antalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser\n\nhos människor\n\nProduktionen av\n\n– Försäljningen av ekologiska\n\nekologiska livsmedel\n\nlivsmedel\n\nLivsmedelsexport\n– Exportandel i svensk livsmedelsindustri\n\nMatsvinn\n\n– Mängden livsmedelsavfall\n\nSäkra livsmedel\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av livsmedelssäkerhet bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området konsument och marknad används följande kompletterande indikatorer:\n\n– antalet utbrott av vissa zoonoser hos livsmedelsproducerande djur\n\n– antalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor.\n\nIndikatorerna används för att uppskatta hur vanligt det är att människor blir sjuka av livsmedel och relaterar till målet om att konsumenter ska ha ett högt förtroende för livsmedel.\n\nAndelen kycklingflockar positiva för campylobacter\n\nI Sverige, liksom i EU, är infektion med campylobacter den mest rapporterade livsmedelsburna zoonosen hos människa. Hantering av rå kyckling och konsumtion av kyckling som inte har upphettats tillräckligt anses vara den viktigaste smittkällan. Förekomsten av campylobacter i slaktkyckling och hos människa är säsongsberoende och normalt högre under sommarhalvåret. Ökningen av inhemskt smittade humanfall föregås ofta av en ökning av andelen positiva fynd i kycklingflockar. Ett officiellt kontrollprogram för campylobacter drivs av Svensk fågel som huvudman och finansieras till största delen av Jordbruksverket. Förekomsten av campylobacter i kycklingflockar är fortfarande relativt låg i ett internationellt perspektiv. Under 2025 minskade prevalensen av campylobacter i slaktgrupper av slaktkyckling från 7 procent 2024 till 4,1 procent, vilket är i linje med resultaten sedan 2019.\n\nTabell 2.29 Andelen kycklingflockar positiva för campylobacter\n\nProcent\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nAndel\n\n(procent)\n15,4\n10,7\n8,7\n5,3\n5,1\n5,7\n5,1\n5,2\n7,0\n4,1\n\nKälla: SVA.\n\nAntalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor\n\nUnder 2025 låg det rapporterade antalet fall av campylobacterinfektion på ungefär samma nivå som 2024. Campylobacter är fortsatt den vanligaste anmälningspliktiga livsmedelsburna zoonosen i Sverige. Incidensen var högre bland män än kvinnor i alla åldersgrupper förutom i gruppen 20–24 år där incidensen var högre bland kvinnor.\n\nUnder 2025 rapporterades något fler fall av enterohemorragisk E. coli (ehec) jämfört med förra året. Incidensen för fall av ehec-smittade i Sverige visar en ökande trend sedan 2006. En orsak till denna trend är en successiv utveckling av diagnostiken som har gjort både att fler prover analyseras och att ehec lättare kan identifieras.\n\n39\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nIncidensen för fall av ehec var högst bland barn i åldersgruppen 1–4 år smittade i Sverige, följt av barn under ett år smittade utomlands.\n\nAntalet fall av listeriainfektion visar en ökning jämfört med 2024. Incidensen för fall av listeriainfektion var, i likhet med tidigare år, högst i åldersgruppen över 80 år. Sex gravida kvinnor och fem spädbarn med listeriainfektion rapporterades under 2025, vilket var ovanligt många jämfört med tidigare år. Under hösten 2025 ingick\n\n16 sjukdomsfall i ett listeriautbrott som kunde kopplas till en restaurang. Dessutom misstänktes ett större antal personer ha smittats i samband med besök på restaurangen. Inget enskilt livsmedel kunde med säkerhet pekas ut som smittkälla i utbrottet. Utbrottet var ovanligt eftersom de personer som insjuknade var relativt unga och inte tillhörde någon riskgrupp.\n\nAntalet rapporterade fall av salmonellainfektion minskade under 2025 jämfört med 2024. Incidensen för personer smittade i Sverige var lägre än förra året och marginellt högre än för personer smittade utanför Sverige. Trots den övergripande minskningen utreddes flera utbrott under 2025, däribland ingick 118 fall i ett större utbrott kopplat till inhemsk äggproduktion. Bland annat drabbades ett äldreboende där ett stort antal personer insjuknade. Ett större antal personer insjuknade även med liknande salmonellavarianter som under 2024 orsakades av ett utbrott kopplat till alfalfagroddar groddade på förorenade frön producerade i Italien.\n\nTabell 2.30 Antalet fall av vissa livsmedelsburna zoonoser hos människor\n\nAntal fall per 100 000 invånare (incidens) och andelen fall per kön (%), oavsett smittland\n\n2016\n2017\n2018\n2019\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nCampylobacter\n110,3\n104,8\n79,5\n64,8\n33,0\n38,8\n49,1\n53,5\n51,4\n51,5\n\nandelen\n\nkvinnor\n46,7\n46,8\n44,6\n44,8\n43,1\n44,3\n45,9\n44,8\n44,7\n43,4\n\nandelen män\n53,2\n53,1\n55,3\n55,1\n56,8\n55,3\n54,0\n55,2\n55,2\n56,5\n\nEhec\n6,4\n5,0\n8,7\n7,3\n4,7\n6,2\n8,2\n8,9\n8,0\n8,6\n\nandelen\n\nkvinnor\n54,7\n53,3\n54,9\n53,6\n53,9\n51,8\n54,2\n56,0\n55,1\n54,7\n\nandelen män\n45,2\n46,6\n45,0\n46,3\n46,0\n48,0\n45,1\n44,0\n44,8\n45,1\n\nListeria\n0,7\n0,8\n0,9\n1,1\n0,9\n1,0\n1,2\n1,2\n1,1\n1,5\n\nandelen\n\nkvinnor\n48,4\n48,8\n47,1\n50,7\n48,5\n52,4\n50,8\n49,9\n50,3\n58,2\n\nandelen män\n47,0\n44,4\n48,3\n43,3\n54,5\n54,2\n45,6\n57,2\n39,4\n41,7\n\nSalmonella\n22,5\n22,5\n19,9\n19,3\n8,0\n9,0\n10,8\n12,5\n15,2\n13,5\n\nandelen\n\nkvinnor\n48,4\n48,8\n47,1\n50,7\n48,5\n52,4\n50,8\n49,9\n50,3\n49,9\n\nandelen män\n51,5\n51,0\n52,8\n49,2\n51,4\n47,0\n48,4\n50,1\n49,6\n50,0\n\nKälla: Folkhälsomyndigheten.\n\nProduktionen av ekologiska livsmedel\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av produktionen av ekologiska livsmedel bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad används bedömningsgrunden:\n\n– försäljningen av ekologiska livsmedel.\n\n40\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nProduktionen av ekologiska livsmedel fortsätter att minska men minskningen är mindre än föregående år\n\nÄven under 2025 fortsatte trenden nedåt för ekologisk odling men nedgången är lägre än föregående år. Under 2025 minskade den ekologiskt brukade jordbruksarealen med 21 400 hektar, vilket är en nedgång med drygt 4 procent. Andelen ekologiskt odlad areal var knappt 16 procent 2025. Enligt svensk dagligvaruhandeln har försäljningen av ekologiska livsmedel minskat sedan 2020. Andelen ekologiska livsmedel i Sverige utgjorde 3,7 procent av den totala försäljningen. Under 2025 minskade andelen ekologiska livsmedel med 0,2 procentenheter jämfört med 2024. Av den ekologiska försäljningen 2025 bestod hälften av KRAV-märkt ekologisk försäljning.\n\nLivsmedelsexport\n\nUnder 2025 har den svenska livsmedelssektorn stärkt sin position på den globala marknaden. Enligt statistik från SCB och Jordbruksverket ökade exporten av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk, som huvudsakligen utgörs av vidareexport av norsk lax där Sverige fungerar som transitland) med 9,7 miljarder kronor under 2025, vilket motsvarar en tillväxt på 11,7 procent och ett totalt exportvärde på 92,5 miljarder kronor. Även importen (exklusive fisk) ökade med 6 miljarder kronor eller 7,5 procent jämfört med 2024 vilket gav ett totalt handelsunderskott på\n\n85,9 miljarder kronor under 2025.\n\nSverige har även tecknat nya exportprotokoll med Kina för havre och malt, vilket öppnar upp viktiga affärsmöjligheter för svenska livsmedelsproducenter på en av Asiens största och snabbast växande marknader. Vidare har Sverige genomfört en framgångsrik medverkan i världsutställningen Expo 2025 i Osaka, och i anslutning haft en handelsdelegation med svenska livsmedelsföretag som besökte både Japan och Sydkorea för att främja svensk livsmedelsexport och etablera nya affärsrelationer. Ett annat resultat inom exportområdet är att Sverige har byggt upp en struktur med lantbruksråd vid svenska ambassader som har i uppgift att aktivt främja svensk livsmedelsexport. Rekryteringar av lantbruksråd till Sydkorea och USA har genomförts.\n\nMatsvinn\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen av mängden livsmedelsavfall bidrar till målet för utgiftsområdet och det strategiska området Konsument och marknad används bedömningsgrunden:\n\n– mängden livsmedelsavfall.\n\nIndikatorn har tidigare redogjorts för under det strategiska området Regler och villkor men har flyttats till det strategiska området Konsument och marknad med anledning av ett önskemål i betänkandet (2025/26:MJU2) från miljö- och jordbruksutskottet. Indikatorn speglar på ett bättre sätt detta strategiska område avseende konsumtionsmönster och marknadsbeteenden.\n\nMängden livsmedelsavfall på oförändrad nivå inför nya EU-mål\n\nNaturvårdsverkets redovisning 2026 av utvecklingen av livsmedelsavfall i Sverige visar att det totala livsmedelsavfallet per person minskade något mellan 2020–2023, motsvarande cirka 1 procent, men att utvecklingen skiljer sig åt i olika led i kedjan.\n\nFör referensåret 2024 finns än så länge endast uppgifter för butiker och hushåll. För dessa led har livsmedelsavfallet ökat med cirka 2 procent mellan 2020 och 2024.\n\n41\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUnder 2025 beslutade EU om bindande mål genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1892 av den 10 september 2025 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall, som innebär en revidering av avfallsdirektivet. Enligt direktivet ska livsmedelsavfallet minska med 10 procent i vikt inom livsmedelsindustrin samt med 30 procent i kilo per capita samlat för livsmedelsbutiker, grossist- och e ‑ handel, restauranger, offentlig måltidsverksamhet och hushåll senast 2030. Mot denna bakgrund fick Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket 2025 i uppdrag av regeringen att föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt avseende minskat matsvinn. Uppdraget omfattar att uppdatera handlingsplanen Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030, föreslå nödvändiga författningsändringar samt ta fram en konsekvensanalys inklusive en uppskattning av kostnader för berörda myndigheter. Myndigheterna ska även föreslå basår som målen om minskat livsmedelsavfall ska jämföras mot. Uppdraget ska redovisas senast den 13 november 2026.\n\nUtvärdering av arbetet med förbud mot otillbörliga handelsmetoder\n\nRiksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 punkt 3, rskr. 2020/21:364).\n\nAv tillkännagivandet följer att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter ikraftträdandet av lagen (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, dvs. den\n\n1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025 (bet. 2020/21:MJU21 s.22). Regeringen gav den 22 juni 2023 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera lagens konsekvenser och villkor. Konkurrensverket skulle delredovisa uppdraget två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, och slutrapportera uppdraget fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025.\n\nKonkurrensverket slutredovisade uppdraget den 31 oktober 2025. Konkurrensverket bedömer i slutredovisningen att regler om, och tillsyn över, otillbörliga handelsmetoder är viktiga verktyg för att stärka livsmedelskedjans funktionssätt och förbättra villkoren för mindre leverantörer. Konkurrensverket anför i slutredovisningen vidare att lagen är relativt ny och att det i dagsläget är svårt att dra långtgående slutsatser om dess effekt. I EU-kommissionens utvärdering den 1 december 2025 gällande Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan, som har införlivats genom lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, dras liknande slutsatser. Konkurrensverkets slutrapport kan ge vägledning i EU-kommissionens kommande översyn av direktivet som är planerad till det tredje kvartalet av 2026.\n\nRegeringen anser mot bakgrund av de redovisade åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.\n\nKunskap och innovation\n\nFör att följa upp utvecklingen inom livsmedelskedjan mot målet för livsmedelsstrategins strategiska område Kunskap och innovation, används kompletterande indikatorer och bedömningsgrunder enligt tabellen nedan.\n\n42\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.31 Kompletterande resultatindikatorer och bedömningsgrunder inom det strategiska området Kunskap och innovation\n\nOmråde\nIndikatorer\nBedömningsgrunder\n\n–Livsmedelssektorns forsknings-\n\nAreella näringars forskning\noch utvecklingskostnader i procent\n\noch utveckling\nav livsmedelssektorns omsättning\n\n–Antal helårsstudenter\n\n–Antal sökande och registrerade\n\n–Prestationsgrad och\n\nexaminationsfrekvens (antal\n\nexaminerade individer)\n\nKvaliteten vid Sveriges\n–Andel disputerade lärare\n\n–Vetenskaplig publicering\n\nlantbruksuniversitet\n–Externa medel\n\nAreella näringars forskning och utveckling\n\nTabell 2.32 Livsmedelssektorns forsknings- och utvecklingskostnader i procent av livsmedelssektorns omfattning\n\nMiljoner kronor\n\n2020\n2021\n2022\n2023\n2024\n\nFoU-utgifter\n1090\n827\n710\n987\n969\n\nFoU-utgifter som\n\nprocent av\n\nomsättningen\n0,10\n0.07\n0,06\n0,10\n-\n\nAnm.: Siffran gäller för företag med fler än tio anställda och exkluderar primärproduktionen.\n\nKälla: Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån livsmedelsstrategins mål, Jordbruksverkets årsrapport för 2026, RA26:7.\n\nForskning och innovation är centralt för att skapa en långsiktig produktivitetstillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Utvecklingen för indikatorn utgifter för egen forskning och utveckling följer ingen tydlig trend mellan 2019 och 2024.\n\nKraftigt ökade produktionskostnader under tidsperioden har gjort att många livsmedelsföretag har behövt prioritera andra områden än forskning. (Jordbruksverkets årsrapport för 2026, RA26:7).\n\nUnder 2025 betalade Formas ut totalt 803 miljoner kronor i forskningsstöd till forskning inom de areella näringarna. Budgeten för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förstärktes med 25 miljoner kronor för 2025 (L12025/00550), för insatser för företagsnära forskning och innovation. Under 2025 har Formas tillfört ytterligare medel och betalat ut 184 miljoner kronor till forsknings- och innovationsprojekt i programmet. Anslagsökningen för företagsnära forskning och innovation har 2025 använts för att finansiera projekt inom utlysningen Effekt – från forskning till nytta.\n\nFormas fick 2025 i uppdrag att stödja forskning och innovation inom områdena bioekonomi, livsmedel samt landsbygder och regional utveckling (LI2025/00550). Som en del av detta uppdrag har Formas skapat ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi. Programmet har fått namnet Biosociety och Formas har förberett etablering och finansiering av ett programkontor med fem branschorganisationer som ska medfinansiera programmet. Under 2025 genomfördes programmets första öppna utlysning, Biobaserade produktionsprocesser för en hållbar och konkurrenskraftig bioekonomi. Totalt beviljades finansiering för 15 projekt. Dessa genomförs i samverkan med minst två parter från näringslivet.\n\nFormas har under 2025 bedrivit ett planeringsarbete för inrättandet av en tioårig nationell forskarskola inom bioekonomi, och en utlysning för att finansiera den första etappen öppnar 2026.\n\n43\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkogsträdsförädling för ökad motståndskraft\n\nFormas har, utifrån ett regeringsuppdrag att stödja förädling av skogsträd inklusive alm och ask för ökad motståndskraft (LI2025/00588) förhandlat och utarbetat avtal med Skogforsk om finansiering och genomförande av uppdragets åtgärder inrättande av screeningcenter för testning, forskning och förädling av resistens mot skogsskadegörare och stöd till långsiktiga program för resistensförädling för bevarande av alm och ask. En första utlysning av medel till forskning för stöd till resistensförädling och bevarande av alm och ask öppnades i början av 2026.\n\nResultatredovisning för Formas verksamhet lämnas även i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, avsnitt 4.\n\nKvaliteten vid Sveriges lantbruksuniversitet\n\nAntalet helårsstudenter uppgick under 2025 till 4 251 (omkring 70 procent kvinnor och 30 procent män) vilket innebär en ökning med 174 helårsstudenter jämfört med 2024. Av de 32 programmen på grundnivå och avancerad nivå hade åtta program en könsfördelning inom intervallet 40 till 60 procent. Inom forskarutbildningen är könsfördelningen jämnare, andelen män är 39 procent. SLU arbetar för förbättrad jämställdhet.\n\nSLU:s utbildningar har hög samhällsrelevans och leder i hög grad till jobb i hela landet med bra löneutsikter. Söktrycket till SLU:s utbildningar är ojämnt fördelat. Flera av universitetets program kräver särskild behörighet från gymnasieskolan inom det naturvetenskapliga området. I vissa fall var söktrycket lågt vilket kan bero på att konkurrensen om behöriga studenter är hög. SLU har under 2025 fattat beslut om flera åtgärder för att öka attraktionen för utbildningarna och därmed bättre möta den gröna sektorns behov av kompetensförsörjning.\n\nSLU fattade beslut om att starta civilingenjörsprogram i bioresurssystem till hösten 2026 efter ett regeringsbeslut om examenstillstånd i november 2024. SLU ingår också i regeringens satsning på korta kurser för yrkesverksamma med inriktning mot grön omställning, omställning, batterier och teknik. SLU har tagit fram åtta kurser genom intern utlysning som startade under 2026.\n\nTabell 2.33 Sökande och registrerade till högskoleutbildning vid SLU\n\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nSökande\n\ngrundnivå\n9 482\n8 101\n6 871\n6 437\n6 297\n\nRegistrerade\n\ngrundnivå\n1126\n987\n947\n977\n961\n\nAndel\n\nkvinnor/män\n71/29\n68/32\n71/29\n70/30\n66/34\n\nSökande\n\navancerad nivå\n6995\n6936\n7760\n6788\n7547\n\nRegistrerade\n\navancerad nivå\n451\n408\n337\n473\n462\n\nAndel\n\nkvinnor/män\n62/38\n68/32\n67/33\n70/30\n67/33\n\nKälla: SLU, årsredovisning för 2025.\n\nPrestationsgraden, det vill säga avklarade högskolepoäng (helårsprestation) per helårsstudent, är högre än den genomsnittliga prestationsgraden för samtliga studenter nationellt.\n\n44\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.34 Prestationsgrad läsåren 2021–2025 vid SLU\n\nProcent\n\n2021\n2022\n2023\n2024\n2025\n\nKvinnor\n87\n88\n90\n91\n89\n\nMän\n84\n84\n87\n89\n84\n\nTotalt\n86\n87\n89\n90\n87\n\nKälla: SLU, årsredovisning för 2025.\n\nAndel disputerade lärare var 82 procent 2025 (47 procent kvinnor och 53 procent män), vilket är samma nivå som 2020. Den vetenskapliga publiceringen ökade med cirka 4 procent mellan 2024 och 2025. Ett mått på hög kvalitet är att 14 procent av alla artiklar från SLU som publiceras internationellt tillhör de 10 procent mest citerade i världen inom sina respektive ämnesområden.\n\nDen externa finansieringen utgjorde 58 procent av SLU:s omsättning på 3,3 miljarder kronor för 2025. Detta är en liten minskning med 2 procent jämfört med 2024 men är betydligt högre än 2021. SLU är aktivt inom olika EU-program och under 2025 var 105 olika projekt inom EU:s ramprogram aktiva på SLU, vilket är samma antal som 2024.\n\n2.7.3 Skog\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen i skogen bidrar till målet för utgiftsområdet och skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, används följande centrala indikatorer:\n\n– tillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder\n\n– skog och vilt i balans\n\n– skydd mot skadeinsekter m.m.\n\n– miljöhänsyn i skogsbruket\n\n– skydd och bevarande av skogsmark\n\n– skogsbrukets klimatnytta.\n\nRedovisning för Levande skogar finns i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, avsnitt 1.16.\n\nEtt långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk för jobb och hållbar tillväxt i hela landet\n\nDet nationella skogsprogrammet, med visionen ”Skogen det gröna guldet ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”, är en byggsten i genomförandet av den nationella skogspolitiken. Det nationella skogsprogrammet möjliggör dialog och samverkan mellan skogens aktörer på olika nivåer, som använts för att sprida kunskap och kompetenshöjande aktiviteter.\n\nSkogsstyrelsen har genom sin verksamhet och en rad insatser bidragit till genomförandet av det nationella skogsprogrammet. Under 2025 har Skogsstyrelsen bland annat gett stöd till och samverkat med länsstyrelser och regioner i arbetet med regionala skogsprogram samt arrangerat det nationella skogsprogrammets årskonferens där pågående utredningsarbete och årets omvärldsanalys redovisades.\n\nUtredningen 2024 års skogspolitiska utredning (dir 2024:16) redovisade den 31 augusti 2025 sitt slutbetänkande En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93). I propositionen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (Prop. 2025/26:242) gjordes bl.a. bedömningen att kopplingen i förordningen (1998:904) om anmälan för samråd\n\n45\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nmellan en avverkningsanmälan enligt skogsvårdslagen och en anmälan för samråd enligt miljöbalken bör tas bort och i stället föreslogs att samrådsskyldigheten enligt miljöbalken ska gälla för skogsbruksåtgärder enligt skogsvårdslagen endast i de fall regeringen bestämmer det i föreskrifter. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2025/26:MJU29, rskr. 2025/26:404).\n\nGenom insatser, där Skogsstyrelsen och andra myndigheter biträder Regeringskansliet, har arbetet med EU- och internationella skogsfrågor intensifierats och inflytande över policyutvecklingen utövats, inte minst genom utarbetandet och antagandet av Forest Europes ministerdeklaration vid den ministerkonferens som arrangerades inom ramen för den svenska ordförandeskapsperioden 2025–2026. Sveriges röst inom EU i skogliga frågor har stärkts genom ordförandeskap i gruppen för likasinnade For Forest+ och genom arrangerandet av skogsakademin för EU-beslutsfattare den 17– 19 september 2025 i Sverige.\n\nTillväxt, avverkning och skogsbruksåtgärder Diagram 2.5 visar att den totala tillväxten av skogsbiomassa, inklusive tillväxt på mark undantagen från virkesproduktion, samt tillväxt tillgänglig för avverkning har ökat under flera decennier. Under perioden 2016–2024 uppgick den totala tillväxten till i genomsnitt 123 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) per år (SLU Skogsdata 2026).\n\nFrån ca 2015 fram till 2018 sjönk tillväxten markant. Orsaken till den minskade tillväxten 2015–2018 bedöms främst vara torra somrar. Dessutom ökade den naturliga avgången under samma period, bl.a. beroende på ökade insektsangrepp. Efter 2020 har en återhämtning skett. Tillväxten under den senaste inventerade femårsperioden (2020–2024) var i nivå med den rekordhöga tillväxtnivå som rådde under åren runt 2010.\n\nDiagram 2.5 visar även att gapet mellan total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning har ökat sedan 1990. Tillväxt tillgänglig för avverkning beräknas som årlig tillväxt på virkesproduktionsmark med avdrag för naturlig avgång som inte tillvaratagits, samt tillägg för tillväxt på andra ägoslag än skogsmark. Beräkningarna baseras på den faktiska arealen virkesproduktionsmark vid varje givet år. Det växande gapet beror främst på en succesivt ökande areal skogsmark som avsatts för naturvårdsändamål vilket är en följd av den skogspolitik som infördes fr.o.m. 1994. Efter 2015 ökade dessutom volymen naturlig avgång som inte tillvaratagits. Under de senaste åren har dock den naturliga avgången fallit tillbaka något.\n\nDiagram 2.5 visar också att avverkningsnivån i Sverige steg trendmässigt från 2012 fram till 2022, för att därefter minska igen åren 2023, 2024 och 2025. Bruttoavverkningen uppgick 2025 enligt Skogsstyrelsens preliminära beräkning till ca\n\n87,0 miljoner m 3 sk vilket var något lägre än nivån 2024. I Gävleborgs och Dalarnas län orsakade stormen Johannes i december 2025 omfattande skador som påverkade avverkningsnivån på regional nivå. Avverkningsnivån de senaste två åren är cirka\n\n9 procent lägre än 2021 då avverkningen var som högst. Skogsstyrelsens prognos för 2026 visar på en fortsatt sjunkande bruttoavverkning. Skogsstyrelsen bedömde 2022 att den högsta hållbara avverkningsvolymen uppgår till 95–100 miljoner m 3 sk per år fram till 2035 (Skogsstyrelsen-SKA22).\n\n46\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nDiagram 2.5 Bruttoavverkning jämfört med total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning\n\nMiljoner m 3 sk\n\n140\n\n120\n\n100\n\n80\n\n60\n\n40\n\n20\n\n0\n\n199019921994199619982000200220042006200820102012201420162018202020222024\n\nBruttoavverkning\n\nTotal tillväxt\n\nTillväxt tillgänglig för avverkning\n\nAnm.: Bruttoavverkning inkluderar hela lämnade träd. Total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning redovisas i löpande femårsmedelvärden. Tillväxt i alla åldersklasser ingår. Tillväxt och avverkning på andra ägoslag än skogsmark ingår. Total tillväxt: Alla ägoslag förutom bebyggd mark. Inklusive fjäll fr.o.m. 2017.\n\nKälla: Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen samt SLU, Skogsdata 2025.\n\nSågtimmer står i genomsnitt för ca 59 procent av skogsbrukets avverkningsintäkter (48 procent av stamvedsvolymen). Försäljning av sågtimmer till sågverken är därmed den främsta drivkraften för avverkning och investeringar i skogsbruk. Massaved står för ca 32 procent av intäkterna (44 procent av stamvedsvolymen) medan energived och avverkningsrester (grot) står för ungefär 9 procent av intäkterna. Restströmmar från skogsbruket och längs förädlingskedjan motsvarar ungefär halva avverkningsvolymen och tillvaratas till största delen som bioenergi, framför allt i massa- och pappersindustrin samt i kraftvärmeverk.\n\nDe sanktioner som införts sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har stor påverkan på såväl råvarusituationen i närområdet som regionala och globala marknader för skogsprodukter. Vad gäller råvarusituationen har konkurrensen i Östersjöområdet ökat kraftigt de senaste åren, främst driven av hög finsk efterfrågan för att ersätta tidigare råvaruförsörjning från Ryssland. Detta gäller inte minst marknaden för massaved. På trävarumarknaden har stora exportvolymer från Ryssland och Belarus ersatts av sågade trävaror från västeuropeiska producenter, samtidigt som den tyska sågverksindustrin lider av råvarubrist efter tidigare omfattande angrepp av granbarkborre. Under 2025 påverkades svensk produktion negativt av en stärkt valuta och en vikande konjunktur. Produktionen av pappersmassa och papper har under de senaste åren i allt högre grad påverkats negativt av ökad konkurrens från Asien och Sydamerika i kombination med en stark valuta.\n\nUnder de fem senaste avverkningssäsongerna fram till våren 2025 föryngringsavverkades i genomsnitt ca 210 000 hektar årligen. Plantering är den vanligaste föryngringsformen med 88 procent, därefter följer naturlig föryngring med 7 procent, sådd 3 procent samt ingen åtgärd 2 procent. Andelen plantering har ökat stabilt sedan början av 00-talet medan andelen naturlig föryngring har minskat kraftigt, vilket medfört att genomsnittlig volym frö- och skärmträd har minskat i motsvarande grad. Av de föryngringar som inventerades under perioden 2023 till 2025 uppfyllde\n\n94 procent krav enligt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7). Detta är betydligt högre än tidigare år vilket till del beror på förändringar av föreskrifterna. Tall är det vanligaste trädslaget vid föryngring och stod 2025 för 53 procent av de levererade plantorna. Skogsgödsling som tillväxthöjande\n\n47\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nåtgärd utfördes under 2025 på totalt 36 600 hektar. Det är något lägre än 2024. Under 2025 genomfördes mer än hälften av den totala skogsgödslingen i Södra Norrland. Resterande skogsgödsling, genomfördes i Norra Norrland och Svealand. Gödslad areal varierar mellan enstaka år och styrs i hög grad av kostnaden för gödselmedel. Skogsgödsling sker idag framför allt inom storskogsbruket. Arealen där återföring av aska genomförs har ökat under den senaste 10-årsperioden. 2025 utfördes askåterföring på sammanlagt 12 800 hektar vilket är en ökning med 22 procent jämfört med 2024.\n\nUnder 2025 inkom 291 ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog till Skogsstyrelsen, vilka omfattade totalt drygt 5 000 hektar. Antalet ansökningar och den areal som ansökningarna omfattar är på en fortsatt hög nivå men arealen har minskat väsentligt jämfört med 2023 och 2024. Under 2024 fattades beslut i 249 ärenden avseende drygt 8 500 hektar. För knappt 700 hektar beslutades om tillstånd för avverkning och för knappt 8 500 hektar beslutades om avslag för avverkning. Då avslagen på tillståndsansökningarna också är på en historiskt hög nivå avverkas det inte mer fjällnära skog nu än tidigare. Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring. Se vidare om ersättning för nekat avverkningstillstånd i avsnitt Skydd och bevarande av skogsmark nedan.\n\nSkog och vilt i balans\n\nResultaten från älgbetesinventeringen (Skogsstyrelsens älgbetesinventering, Äbin) visar fortsatt stora viltskador på skog, även om skadorna minskat i vissa regioner. I Götaland har andelen årsskadad tall minskat från 13 till 10 procent under 2025 och i landet som helhet har skadenivån minskat från 11 till 9 procent. Trots vissa positiva trender är skadenivåerna fortfarande betydligt över det av myndigheterna gemensamt fastställda målet om högst 5 procent för en tolerabel skadesituation.\n\nEn fortsatt oroande trend är att vid mer än 90 procent av de inventerade ytorna har rönn, sälg, asp och ek svårt att växa upp till fullstora träd. Dessa trädslag har stor betydelse för den biologiska mångfalden men betas hårt av klövvilt, framför allt älg och hjortstammarna. Skogsbrukets direkta intäktsbortfall till följd av viltbete har av Skogsstyrelsen och skogsbruket beräknats till 1,3–1,4 miljarder kronor per år.\n\nUtöver viltstammarnas storlek bidrar förbättrad ståndortsanpassning av skogsbruket med ökade fodermängder till att förbättra balansen mellan skog och vilt. Skogsstyrelsen arbetar sedan flera år med verksamheten Mera tall i syfte att öka andelen tallföryngringar på marker där tall är det mest lämpade trädslaget, vilket successivt har lett till att andelen tallplantor har ökat.\n\nSkydd mot skadeinsekter m.m.\n\nSkador av granbarkborre är åter på en normal nivå efter en period av omfattande skador inom främst Götaland och delar av Svealand. Dock uppvisar vissa regioner (Östergötland och Kalmar län) fortsatt förhöjda nivåer. Den stora mängd stormfälld skog efter stormen Johannes kan innebära en ökad risk för nya barkborreangrepp inom stormområdet.\n\nUtbrott av andra insektsskadegörare har förekommit under   2025, men i begränsad omfattning. Almsjukan har däremot ökat kraftigt under   2025, med angrepp i stora delar av Götaland och Svealand. I norra Sverige fortsätter   törskatesvampen   att ge stora skador. Dessutom noteras en pågående ökning av   snytbagge   på plantor i västra Gotland och Värmland, samtidigt som ett nytt potentiellt nytt hot – den invasiva sköldlusen   Toumeyella   parvicornis som riskerar att etablera sig i Sverige. Skogsstyrelsen har sedan 2024 vidareutvecklat sin rådgivning kring skadegörare och skadeinsekter och fortsätter att rekommendera ståndortsanpassning som ett centralt\n\n48\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nverktyg, där skogsägare bör eftersträva skogar med hög variation i trädslag, ålder och skötsel för att minska risken för utbredda skador.\n\nMiljöhänsyn i skogsbruket\n\nVid föryngringsavverkning utgjorde den genomsnittliga andelen lämnade hänsynsytor 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen enligt Skogsstyrelsens senaste resultat för 2022/2023. Av denna andel utgjorde 2 procent kantzoner mot vatten, 2,9 procent kantzoner mot annan markanvändning och 3,6 procent övriga hänsynsytor. Andelen hänsynsareal är lägre för enskilda ägare, 6,6 procent, än för övriga ägare, 10,7 procent. På 15 procent av den föryngringsavverkade arealen saknades hänsynsytor helt.\n\nPå föryngringsavverkningar som gränsar mot vatten har kantzon lämnats längs knappt 70 procent av strandlinjens längd. Den genomsnittliga bredden på dessa kantzoner uppgår till 15 meter. Enskilda ägare har en större andel strandlinje utan kantzon än övriga ägare, 37 respektive 25 procent. Skogsstyrelsen framhåller samtidigt att resultaten från och med de senaste publiceringarna bygger på en vidareutvecklad inventeringsmetod, vilket innebär att nivåer inte fullt ut är jämförbara med tidigare tidsserier. På den avverkade ytan lämnas i genomsnitt 10,5 hänsynsträd per hektar. För grova hänsynsträd, med en diameter på minst 45 cm, lämnas i genomsnitt 1,3 träd per hektar. I genomsnitt lämnas även 7,5 kubikmeter (m 3 ) död ved per hektar på avverkade ytor, varav drygt två tredjedelar utgörs av hård död ved. Även här bör jämförelser bakåt göras med försiktighet eftersom Skogsstyrelsen redovisar tydliga tidsseriebrott till följd av ändrade inventeringsmetoder och att uppföljningen sker vid olika tidpunkter efter avverkning.\n\nDen totala mängden död ved på produktiv skogsmark uppgår enligt Skogsdata 2026 till 260 miljoner m 3 , eller 11,1 m 3 per hektar. Sedan mitten av 1990-talet har mängden död ved utanför formellt skyddade områden ökat med 74 procent. Riksskogstaxeringens redovisning visar också att volymen död ved utanför formellt skyddade områden nu ligger strax under 10 m 3 per hektar för hela landet, medan nivån inom formellt skyddade områden ligger strax under 30 m 3 per hektar. Jämfört med tidigare redovisningar framgår att ökningen har skett såväl utanför som inom formellt skyddade områden. I 2020 års redovisning uppgick volymen död ved till 7,9 m 3 per hektar utanför formellt skyddade områden och 20,4 m 3 per hektar inom formellt skyddade områden. Utvecklingen är därmed fortsatt tydligt positiv för denna centrala struktur för biologisk mångfald.\n\nSkogsstyrelsens inventering av kulturmiljöhänsyn visar att andelen kulturlämningar med skada eller grov skada uppgick till 18 procent 2025, vilket var en ökning jämfört med 10 procent 2024. Markberedning är fortsatt den enskilt största orsaken till skada eller grov skada på kulturlämningar. Vid inventeringen 2025 hade 10 procent av kulturlämningarna skada eller grov skada till följd av markberedning, medan körskador var den näst vanligaste orsaken med 5 procent.\n\nRiksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras (bet. 2017/18:MJU17 punkt 5, rskr. 2017/18:216). Tillkännagivandet behandlades i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop.2021/22:58), där regeringen bl.a. gjorde bedömningen att Skogsstyrelsen bör upphöra med inventering och registrering av nyckelbiotoper. Genom den bedömningen ansåg regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett i den del som avser att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk.\n\n49\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nEfter behandlingen i prop. 2021/22:58 återstår tillkännagivandet i den del som avser en översyn av lagstiftningen på området.\n\nRegeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget redovisades den 28 september 2023. Regeringskansliet beslutade den 20 augusti 2024 om ett uppdrag att biträda Klimat- och näringslivsdepartementet med att utreda, ta fram och bereda förslag till dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels bestämmelser om en rätt till ersättning för begränsningar i markanvändningen (rådighetsinskränkningar) till följd av bestämmelser om fridlysning (KN 2024:01639). Vidare gav regeringen den 24 juli 2025 Naturvårdsverket i uppdrag att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta (KN2025/01532). I en delredovisning av uppdraget den 21 november 2025 lämnade Naturvårdsverket förslag till nationellt fridlysta arter (KN2025/02172). Som ett led i den fortsatta beredningen av förslagen i betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma arv om ersättning för rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet har det inom Regeringskansliet utarbetats en promemoria, Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (KN2025/00002). Riksdagen har antagit regeringens proposition Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (prop. 2025/26:230) som innebär att fastighetsägare har rätt till ersättning när bestämmelser om artskydd får till följd att pågående markanvändning avsevärt försvåras (bet. 2025/26:MJU28).\n\nGenom dessa åtgärder är tillkännagivandet tillgodosett även i den del som avser att genomföra översyn av lagstiftningen på området. Med hänvisning till vidtagna och redovisade åtgärder är tillkännagivandet därmed slutbehandlat.\n\nSkydd och bevarande av skogsmark\n\nStatistiska centralbyrån (SCB) redovisar årligen sammanhållen statistik över formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark, se tabell 2.35. Nytt för i år är redovisning för ersatta arealer enligt skogsvårdslagen för mark i fjällnära områden som Skogsstyrelsen har betalat ut intrångsersättning efter nekat tillstånd för avverkning i fjällnära skog. Under 2025 var 27,4 procent av skogsmarken undantagen från skogsbruk för virkesproduktion, vilket gynnar både växt- och djurliv. Med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan formerna ska dock en aggregering av siffrorna göras med försiktighet.\n\nUnder 2025 skyddade Skogsstyrelsen totalt 1 260 hektar skog formellt, varav\n\n640 hektar genom biotopskydd och 620 hektar genom naturvårdsavtal. Det innebär att tillskottet av formellt skyddad skog var 550 hektar större än 2024 och att arealen skog som skyddats formellt genom Skogsstyrelsen ökade för första gången sedan 2022. Samtidigt var 2025 det sjunde året i rad då mindre än 1 500 hektar skog blev formellt skyddad av Skogsstyrelsen. Jämfört med perioden 2002–2005 är takten i det formella skyddet lägre, även om utvecklingen 2025 pekar uppåt. Sammantaget har Skogsstyrelsen under perioden 1993 till 2025 beslutat om ca 36 000 hektar biotopskydd och drygt 40 600 hektar naturvårdsavtal.\n\nUnder 2025 minskade Skogsstyrelsens utbetalningar av intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd till avverkning i fjällnära skog till cirka 250 miljoner kronor, jämfört med 324 miljoner kronor 2024. Den ersatta arealen uppgick 2025 till 5 800 hektar. Sammantaget har Skogsstyrelsen under perioden 2020–2025 betalat ut intrångsersättning för drygt 31 000 hektar fjällnära skogsmark.\n\n50\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.35 Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och improduktiv skogsmark, dvs. mark där det inte sker någon virkesproduktion 2025\n\nAreal i hektar utan överlapp mellan\n\nformer\nAndel av total skogsmark\n\nProduktiv\nSkogsmark\nProduktiv\nSkogsmark\n\nskogsmark\ntotalt\nskogsmark\ntotalt\n\nFormellt skyddad skogsmark\n1 476 400\n2 685 100\n6,2\n9,6\n\nErsatta arealer enligt\n\nskogsvårdslagen\n17 800\n17 800\n0,1\n0,1\n\nFrivilliga avsättningar\n1 405 400\n1 405 400\n6,0\n5,0\n\nHänsynsytor\n551 700\n551 700\n2,3\n2,0\n\nImproduktiv skogsmark\n-\n3 000 400\n-\n10,7\n\nKälla: Statistiska centralbyrån, Skogsmark för naturvårdsändamål 2025 MI 41 Rapport 2026:02.\n\nSkogsbrukets klimatnytta\n\nDet svenska skogsbruket bidrar till betydande klimatnytta, dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi och ersätter fossila alternativ, dels genom nettoupptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter. Klimatvinster från skogsprodukter uppstår även vid en cirkulär hantering av dessa när de kan återvinnas. Närmare information om bindande åtaganden som rör skogens klimatnytta lämnas i Klimatredovisningen i bilaga till volym 1.\n\nAtt bygga i trä kan ersätta fossilintensiva byggmaterial och möjliggöra en industrialiserad byggprocess med lågt koldioxidavtryck, samtidigt som det lagrar kol över tid. Andelen småhus i trä är sedan länge mycket hög, ca 90 procent. Andelen nyproducerade bostäder i flerbostadshus med stomme i trä uppgick 2024 till drygt 17 procent. Detta är en ökning sedan 2023 då andelen var 16 procent (Statistiska centralbyrån). Biobränslen från de gröna näringarna svarar i dagsläget för\n\nca 34 procent av den svenska slutliga energianvändningen (biobränslen och biodrivmedel samt slutanvänd fjärrvärme och slutanvänd el som producerats av biobränsle). Av det kommer ca tre fyra femtedelar från skogsbruket och skogsindustrins biprodukter. Total tillförd mängd biobränsle 2024 var 135 TWh, jämfört med 150 TWh 2023.\n\nNaturvårdsverkets redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning visar att skog och skogsmark samt träprodukter, hade ett nettoupptag 2024 på drygt 58 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är betydligt högre än 2023, vilket främst förklaras av en återhämtning i skogens tillväxt samt även minskad naturlig avgång och avverkning. Den totala tillväxten i den svenska skogen har sedan 1990 ökat i motsvarande grad som bruttoavverkningen, varpå nettoupptaget varit relativt konstant, men mellan 2017–2023 var skillnaden mellan total tillväxt och total avgång mindre och således var nettoupptaget under den perioden lägre än genomsnittet sedan 1990. Redovisningen inkluderar upptag och utsläpp inom växande skog, mineraljord, torvmark, naturlig avgång, avverkning, massa- och träprodukter och biobränslen. Andra markkategorier redovisas samlat i Klimatredovisningen i bilaga till volym 1.\n\nSkogsstyrelsen har fått utökade medel för att kunna genomföra information och rådgivning till skogsägare avseende ökat kolupptag samt biologisk mångfald.\n\nRiksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservation 27 under punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (bet. 2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20, rskr 2018/19:147). Av tillkännagivandet följer bland annat att det finns ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler\n\n51\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nför förnybara biobränslen samt säkerställa en bred råvarubas och att detta krävs för att branschen ska våga göra större investeringar exempelvis i anläggningar för produktion av biobränslen (bet. 2018/19:MJU s.75).\n\nI propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan\n\n(prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att den tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen initierade en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi höll regeringen under 2021 två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive upp-följningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Delbetänkandet och slutbetänkandet har remissbehandlats. Slutbetänkandet innehåller bl.a. ett förslag om en nationell forskarskola inom bioekonomiområdet. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att en nationell forskarskola bioekonomi etableras och vidare aviserat att det, inom ramen för Formas anslagsökning för forskning, avsätts\n\n15 miljoner kronor 2026 för en forskarskola om bioekonomi och att därefter beräknas 20 miljoner kronor 2027 och 27 miljoner kronor 2028 för detta ändamål. I enlighet med aviseringen i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) gav regeringen den 6 mars 2025 Formas i uppdrag att stödja forskning och innovation inom områdena bioekonomi, livsmedel samt landsbygder och regional utveckling (LI2025/00550). Uppdraget redovisades den\n\n13 oktober 2025. I uppdraget ingår bland annat att skapa ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog och att utforma och inrätta en tioårig nationell forskarskola inom området bioekonomi i linje med förslaget i bioekonomiutredningens slutbetänkande. Formas har för genomförandet av uppdraget skapat programmet Biosociety.\n\nDen 20 maj 2025 fick en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas (LI2025/01033). Uppdraget slutredovisades den 30 april 2026 (Ds 2026:11). I sin slutrapport lämnade utredningen förslag till en handlingsplan med åtgärder som bland annat inkluderade breddad dialog med deltagare från hela värdekedjan och en riskdelningsmekanism för att skala upp produktionen av biodrivmedel från fast biomassa. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.\n\n52\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.7.4 De samiska näringarna\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen inom rennäringen bidrar till målet för utgiftsområdet och målet för de samiska näringarna används följande central respektive kompletterande indikatorer:\n\n– renbruksplanernas användning\n\n– vinterrenhjordens antal\n\n– årets slakt\n\n– prisutveckling för renkött\n\n– bedömning av rovdjursskador.\n\nRennäringen står inför utmaningar\n\nDet saknas fullständig statistik över renägare och renantal sedan 2023. Med anledning av detta har Sametinget ändrat i sina föreskrifter om renräkning, renlängd och företagsregister för rennäringen (STFS 2007:2). Ändringen avser inrapportering av totalt antal renar i en sameby i stället för inrapportering för varje enskild renägare.\n\nBetesförhållanden varierar men vinterbetet kan vara en utmaning och vintern 2024/25 var särskilt svår. Katastrofskydd beviljades 27 av totalt 51 samebyar, dvs. bidrag till utfodring som erhålls när renens bete ”låses” av is eller extremt snödjup. Klimatförändringen väntas fortsatt påverka renbetesförhållanden negativt. Kostnaderna för katastrofskadeskydd fortsätter att öka och för att möta utvecklingen arbetar Sametinget med att stärka kvaliteten och effektiviteten i arbetet med ersättningen samt skapa en enhetlig metodik. Sammanlagt har 16,9 miljoner kronor utbetalats, vilket är nästan fyra gånger så mycket jämfört med säsongen 2022/2023 när endast\n\n4,3 miljoner kronor utbetalades. Antal slaktade renar och medelpriset per kilo renkött ligger på ungefär samma nivå som föregående år.\n\nI syfte att utveckla användningen av renbruksplaner har en översyn och revidering av förfarandet för projektansökningar genomförts. I arbetet ingår även att fortsatt utbilda fler samebyar i den nya GIS-applikationen Renmark som används för att beskriva samebyarnas markanvändning. Sametinget har även tagit fram nya och kompletterande data som hjälper omvärlden att bättre förstå renskötselns förutsättningar.\n\nRovdjursskadorna inom renskötselområdet bedöms fortsatt vara högre än toleransnivån om 10 procent. Rovdjursersättning utgör ett viktigt stöd till rennäringen vilken står inför många bekymmer.\n\n53\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.36 Statistik om rennäringens utveckling 2014/15–2024/25\n\n2014/15\n2015/16\n2016/17\n2017/18\n2018/19\n2019/20\n2020/21\n2021/22\n2022/23\n2023/2024\n2024/2025\n\nVinterrenhjord\n\n(antal djur)\n250 364\n248 139\n254 247\n248 702\n241 013\n240 419\n234 623\n235 958\n230 427\n-\n-\n\nSlakt (antal djur)\n56 333\n54 802\n59 121\n53 150\n47 618\n49 631\n40 811\n47 350\n50 370\n50 739\n51 330\n\nMedelpris per\n\nkilogram (kronor)\n57,1\n59,5\n68,6\n66,5\n67,4\n67,6\n72\n78,9\n102,3\n115,9\n113,6\n\nPristillägg (tkr)\n17 768\n16 362\n18 806\n16 381\n14 825\n15 175\n12 504\n14 442\n17 076\n16 004\n15 925\n\nSlaktvärde (tkr)\n\n(exkl. pristillägg)\n83 312\n80 291\n107 366\n90 641\n81 767\n85 509\n73 975\n92 487\n135 788\n153 442\n150 812\n\nErsättning för\n\nrovdjursförekomst\n\n(tkr) (från anslag\n\n1:22)\n53 822\n53 120\n50 412\n54 268\n50 130\n55 493\n49 329\n52 576\n51 135\n57 810\n56 882\n\nStatistik saknas.\n\nKälla: Sametinget.\n\n2.7.5 Civilt försvar och krisberedskap – livsmedelsförsörjning och dricksvatten\n\nResultatindikatorer och andra bedömningsgrunder\n\nFör att redovisa resultat samt hur utvecklingen inom sektorn bidrar till målet för det civila försvaret, exempelvis den del av målet som handlar om att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, tas stöd av de gemensamma mål som myndigheterna inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten har definierat:\n\n– Alla i Sverige har tillgång till tillräckligt med säker mat, säkert dricksvatten och fungerande avfalls- och avloppshantering i kris, höjd beredskap och ytterst krig.\n\n– Myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten skapar goda förutsättningar för offentliga och privata aktörer att kunna upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet och bidra till livsmedels- och dricksvattenförsörjning samt avfalls- och avloppshantering i kris, höjd beredskap och ytterst krig.\n\n– Tillsammans agerar myndigheterna för att med samordnade åtgärder höja förmågan.\n\nSektorsspecifika indikatorer har ännu inte tagits fram men myndigheterna arbetar med att ta fram indikatorer.\n\nKonkreta åtgärder för att öka samhällets förmåga\n\nLivsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet och samordnar arbetet i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Övriga beredskaps-myndigheter som ingår i sektorn är Jordbruksverket, SVA, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Sektorn omfattar hela livsmedelskedjan, dricksvatten, avlopp och avfall. Myndigheterna arbetar effektivt och strukturerat tillsammans.\n\nMyndigheterna har på uppdrag av regeringen fortsatt att utveckla det nationella investeringsprogrammet för livsmedels- och dricksvattenberedskap. Programmet innehåller åtgärder som bidrar till att upprätthålla förmågan hos verksamhetsutövarna i hela kedjan att kunna producera och leverera i kris, höjd beredskap och ytterst krig. Under 2025 har myndigheterna arbetat med rådgivning och investeringsstöd för att stärka beredskapen inom primärproduktionen, investeringsstöd för att stärka kommunernas måltidsberedskap och dricksvattenförsörjning, pilotprojekt för robusta livsmedelsbutiker och utveckling av investeringsstöd inom avlopp och avfallshantering.\n\n54\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUnder 2025 inledde myndigheterna också, på uppdrag av regeringen, arbete med att etablera beredskapslager på livsmedelsområdet. Upphandling av beredskapslagring av spannmål inleddes under hösten 2025 i de fyra nordligaste länen.\n\nFör att få ökad kunskap om klimatförändringens påverkan på grundvattentillgången har regeringen gett Sveriges geologiska undersökningar (SGU) i uppdrag att analysera grundvattenmagasinets robusthet och utsatthet för klimatförändringar. Uppdragets andra delredovisning lämnades till Regeringskansliet den 5 februari 2026 och i den pekar SGU på försämrad framtida grundvattenkvalitet till följd av klimatförändringens effekter (Grundvatten i framtida klimat – förändringar i grundvattenkvalitet,\n\nRR 2026:01).\n\nDen 17 mars 2026 överlämnade regeringen proposition 2025/26:205 Beredskapslager i livsmedelskedjan till riksdagen. I propositionen föreslogs en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Den föreslagna lagen utgör ett regelverk som möjliggör för staten att hålla beredskapslager av varor i hela livsmedelskedjan. Lagen behövs för att säkerställa att hela systemet för beredskapslagring på livsmedelsområdet kan komma på plats, men var inte avgörande för att inleda upphandling. Riksdagen har sagt ja till propositionen och lagen trädde i kraft den 1 juli 2026 (bet. 2025/26:MJU25, rskr. 2025/26:293).\n\nFörmågan när det gäller provtagning och analys har stärkts genom Livsmedelsverkets, SVA:s och FOI:s gemensamma arbete med att etablera ett nationellt beredskapslaboratorium för biologiska dricksvattenanalyser.\n\n2.8 Den årliga revisionens iakttagelser\n\nRiksrevisionen har för 2025 lämnat en revisionsberättelse med reservation för SVA. Reservationen lämnades eftersom SVA inte har återrapporterat hur myndigheten har utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cyber-säkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.\n\nRegeringen har följt upp frågan genom dialog med myndigheten.\n\n55\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9 Budgetförslag\n\n2.9.1 1:1 Skogsstyrelsen\n\nTabell 2.37 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n585 009\nAnslagssparande\n15 682\n\n2026\nAnslag\n662 197 1\nUtgiftsprognos\n671 811\n\n2027\nFörslag\n641 897\n\n2028\nBeräknat\n609 107 2\n\n2029\nBeräknat\n603 137 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 601 722 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 587 124 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.38 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Skogsstyrelsen\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n642 197\n642 197\n642 197\n\nPris- och löneomräkning 2\n9 700\n17 693\n27 476\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-10 000\n-50 783\n-66 535\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n641 897\n609 107\n603 137\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån förändras med anledning av genomförande av beslutade lagar och förordningar, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. Med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (avskogningsförordningen) samt andra EU- och internationella frågor minskas anslaget med 10 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter minska med 23 000 000 kronor 2028 och med 38 000 000 kronor 2029.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på\n\n20 000 000 kronor för information och rådgivning för ökat kolupptag inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 5 000 000 kronor för Skogsstyrelsens arbete med anledning av\n\n56\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nrättsutvecklingen i skogspolitiken inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.\n\nRegeringen föreslår att 641 897 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 609 107 000 kronor respektive\n\n603 137 000 kronor.\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.39 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skogsstyrelsen\n\nTusental kronor\n\nAck.\n\nKostnader\n\nAck.\n\nResultat\n\nResultat\nResultat\nVerksamhetens\nsom ska\nResultat\n\nutgående\n\nVerksamhet\nt.o.m. 2025\n2026\nintäkter 2027\ntäckas 2027\n2027\n\n2027\n\nVerksamheter där\n\nintäkterna disponeras\n\nOffentligrättslig\n\nverksamhet\n-282\n-300\n700\n500\n200\n-100\n\nUppdragsverksamhet\n-20 568\n-1 429\n105 000\n105 000\n0\n106\n\nVarav Skogliga tjänster\n1 429\n-1 429\n93 000\n93 000\n0\n0\n\nVarav\n\nArbetsmarknadsrelaterade\n\ntjänster\n-22 103\n0\n12 000\n12 000\n0\n0\n\nVarav Tjänsteexport\n106\n0\n0\n0\n0\n106\n\nKälla: Skogsstyrelsen.\n\n2.9.2 1:2 Insatser för skogsbruket\n\nTabell 2.40 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n569 815\nAnslagssparande\n24 558\n\n2026\nAnslag\n574 373 1\nUtgiftsprognos\n569 232\n\n2027\nFörslag\n574 373\n\n2028\nBeräknat\n142 373\n\n2029\nBeräknat\n142 373\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för ersättning med anledning av beslut från Skogsstyrelsen som avsevärt försvårar pågående markanvändning. Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att medfinansiera skogsträdsförädling. Vidare får anslaget användas för vissa administrationskostnader hos Skogsstyrelsen.\n\n57\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.41 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Insatser för skogsbruket\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n574 373\n574 373\n574 373\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\n-432 000\n-432 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n574 373\n142 373\n142 373\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 574 373 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 142 373 000 kronor respektive 142 373 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 000 000 kronor 2028–2030.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nI hantering av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst\n\n90 000 000 kronor 2028–2030.\n\nTabell 2.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket\n\nTusental kronor\n\nPrognos\n\nBeräknat\nBeräknat\nBeräknat\n\nUtfall 2025\n2026\nFörslag 2027\n2028\n2029\n2030\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nbörjan\n56 984\n49 009\n83 064\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n36 460\n70 700\n55 248\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-36 516\n-30 196\n-48 312\n-70 076\n-16 475\n-3 449\n\nÖvriga förändringar\n\nav ekonomiska\n\nåtaganden\n-7 919\n-6 449\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nslut\n49 009\n83 064\n90 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n110 000\n90 000\n90 000\n\n58\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.3 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt\n\nTabell 2.43 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n226 186\nAnslagssparande\n-1 253\n\n2026\nAnslag\n243 865 1\nUtgiftsprognos\n241 816\n\n2027\nFörslag\n248 602\n\n2028\nBeräknat\n241 116 2\n\n2029\nBeräknat\n244 833 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 238 392 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 238 392 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för Statens veterinärmedicinska anstalts förvaltningsutgifter.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.44 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n243 865\n243 865\n243 865\n\nPris- och löneomräkning 2\n3 737\n6 567\n10 427\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n1 000\n-9 316\n-9 459\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n248 602\n241 116\n244 833\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå justeras för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.\n\nUtifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Därför överförs det i budgetpropositionen 2025 beräknade tillskottet på 1 000 000 kronor från anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet för att öka myndighetens egen förmåga.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet på\n\n6 000 000 kronor för inrättandet av ett nationellt diagnoslaboratorium för växtskadegörare inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar. Vidare innebär det att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 1 000 000 kronor för att förebygga och hantera smittsamma sjukdomar samt för att bygga upp en övervakning av vektorer inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.\n\nRegeringen föreslår att 248 602 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 241 116 000 kronor respektive 244 833 000 kronor.\n\n59\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.45 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Staten veterinärmedicinska anstalt\n\nTusentals kronor\n\nAck.\n\nKostnader\n\nAck.\n\nResultat\n\nResultat\nResultat\nVerksamhetens\nsom ska\nResultat\n\nutgående\n\nVerksamhet\nt.o.m. 2025\n2026\nintäkter 2027\ntäckas 2027\n2027\n\n2027\n\nVerksamheter där\n\nintäkterna disponeras\n\nUppdragsverksamhet\n1 882\n-2 000\n197 000\n197 000\n0\n-118\n\nvarav Diagnostik mm\n-1 476\n-1 000\n184 000\n183 000\n1 000\n-1 476\n\nvarav Tjänsteexport\n3 358\n-1 000\n13 000\n14 000\n-1 000\n1 358\n\nKälla: SVA.\n\n2.9.4 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet\n\nTabell 2.46 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n156 088\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n158 824 1\nUtgiftsprognos\n157 402\n\n2027\nFörslag\n161 697\n\n2028\nBeräknat\n132 648 2\n\n2029\nBeräknat\n134 338 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 130 619 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 130 619 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får även användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.47 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n158 824\n158 824\n158 824\n\nPris- och löneomräkning 2\n2 873\n5 385\n7 477\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\n-31 561\n-31 963\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n161 697\n132 648\n134 338\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\nRegeringen föreslår att 161 697 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n132 648 000 kronor respektive 134 338 000 kronor.\n\n60\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.48 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk – Distriktsveterinärernas verksamhet\n\nTusentals kronor\n\nAck.\n\nKostnader\n\nAck.\n\nResultat\n\nResultat\nResultat\nVerksamhetens\nsom ska\nResultat\n\nutgående\n\nVerksamhet\nt.o.m. 2025\n2026\nintäkter 2027\ntäckas 2027\n2027\n\n2027\n\nVerksamheter där\n\nintäkterna disponeras\n\nOffentligrättslig\n\nverksamhet\n0\n0\n2 000\n2 000\n0\n0\n\nvarav\n\nDistriktsveterinärerna\n0\n0\n2 000\n2 000\n0\n0\n\nUppdragsverksamhet\n-27 058\n16 378\n926 838\n909 557\n17 281\n6 601\n\nKälla: Jordbruksverket.\n\n2.9.5 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder\n\nTabell 2.49 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n9 933\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n9 933 1\nUtgiftsprognos\n9 844\n\n2027\nFörslag\n9 933\n\n2028\nBeräknat\n9 933\n\n2029\nBeräknat\n9 933\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för förebyggande djurhälsoarbete och djursjukdatasystem, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur, och sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskyddsfrämjande åtgärder.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.50 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n9 933\n9 933\n9 933\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n9 933\n9 933\n9 933\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 9 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n9 993 000 kronor respektive 9 993 000 kronor.\n\n61\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.6 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar\n\nTabell 2.51 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n256 020\nAnslagssparande\n17 329\n\n2026\nAnslag\n437 349 1\nUtgiftsprognos\n437 349\n\n2027\nFörslag\n133 349\n\n2028\nBeräknat\n133 349\n\n2029\nBeräknat\n133 349\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för bekämpning av och beredskap mot smittsamma djursjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658), lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. Anslaget får även användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får vidare användas för utgifter för nationell medfinansiering av kontrollprogram som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.52 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n133 349\n133 349\n133 349\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n133 349\n133 349\n133 349\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 133 349 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n133 349 000 kronor respektive 133 349 000 kronor.\n\n62\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.7 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.\n\nTabell 2.53 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n65 369\nAnslagssparande\n2 409\n\n2026\nAnslag\n57 778 1\nUtgiftsprognos\n57 261\n\n2027\nFörslag\n57 778\n\n2028\nBeräknat\n42 778\n\n2029\nBeräknat\n42 778\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Avseende förebyggande åtgärder mot skador i fisket orsakade av säl bör anslaget användas som nationell offentlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.54 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n57 778\n57 778\n57 778\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\n-15 000\n-15 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n57 778\n42 778\n42 778\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 13 000 000 kronor för att finansiera de ökade kostnader för Naturvårdsverket med anledning av ytterligare åtgärder inom vargförvaltningen inte genomförs.\n\nRegeringen föreslår att 57 778 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m . för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 42 778 000 kronor respektive 42 778 000 kronor.\n\n63\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.8 1:8 Statens jordbruksverk\n\nTabell 2.55 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n837 547\nAnslagssparande\n531\n\n2026\nAnslag\n937 527 1\nUtgiftsprognos\n941 497\n\n2027\nFörslag\n1 009 633\n\n2028\nBeräknat\n892 655 2\n\n2029\nBeräknat\n907 429 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 882 135 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 884 083 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.56 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Statens jordbruksverk\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n937 527\n937 527\n937 527\n\nPris- och löneomräkning 2\n12 606\n23 937\n37 696\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n2 500\n-127 489\n-129 314\n\nÖverföring till/från andra anslag\n57 000\n58 680\n61 520\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n1 009 633\n892 655\n907 429\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå justeras för att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner samt till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.\n\nUtifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. För att täcka kostnader för administration av åtgärder för att stärka livsmedelsberedskapen bör medel överföras till anslaget från anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet . Därför ökas anslaget med\n\n57 000 000 kronor 2027 och beräknas därefter ökas med 58 000 000 kronor 2028 och 60 000 000 kronor fr.o.m. 2029. Vidare överförs det i budgetpropositionen 2025 beräknade tillskottet på 2 000 000 kronor från anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet.\n\nVidare innebär de principer som tillämpats att anslaget ökas med 500 000 kronor för 2027 och beräknas ökas med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2028 för att genomföra en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan.\n\n64\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen föreslår att 1 009 633 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 892 655 000 kronor respektive 907 429 000 kronor.\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.57 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens jordbruksverk\n\nTusental kronor\n\nAck.\n\nKostnader\n\nresultat\n\nsom ska\n\nAck. resultat\n\nt.o.m.\nResultat\nVerksamhetens\ntäckas\nResultat\nutgående\n\nVerksamhet\n2025\n2026\nintäkter 2027\n2027\n2027\n2027\n\nVerksamheter där\n\nintäkterna\n\ndisponeras\n\nOffentligrättslig\n\nverksamhet\n\nVarav djur\n-12 626\n1 951\n68 252\n64 212\n4 040\n-6 635\n\nVarav växt\n550\n138\n10 480\n10 194\n286\n974\n\nVarav tillsyn\n-5 281\n-1 039\n39 460\n39 473\n-13\n-6 333\n\nVarav utsäde\n11 923\n2 059\n38 771\n41 005\n-2 234\n11 748\n\nUppdragsverksamhet\n\nVarav utsäde\n-1 582\n-615\n4 160\n4 100\n60\n-2 137\n\nVarav tjänsteexport\n1 589\n-10\n0\n342\n-342\n1 237\n\nSumma\n\nuppdragsverksamhet\n7\n-625\n4 160\n4 442\n-282\n-900\n\nKälla: Jordbruksverket.\n\n2.9.9 1:9 Bekämpning av växtskadegörare\n\nTabell 2.58 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpning av växtskadegörare\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n24 646\nAnslagssparande\n2 564\n\n2026\nAnslag\n18 000 1\nUtgiftsprognos\n17 839\n\n2027\nFörslag\n18 000\n\n2028\nBeräknat\n15 000\n\n2029\nBeräknat\n15 000\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Statens jordbruksverk överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.\n\n65\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.59 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Bekämpning av växtskadegörare\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n18 000\n18 000\n18 000\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\n-3 000\n-3 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n18 000\n15 000\n15 000\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 18 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpning av växtskadegörare för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 15 000 000 kronor respektive 15 000 000 kronor.\n\n2.9.10 1:10 Gårdsstöd m.m.\n\nTabell 2.60 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n7 648 760\nAnslagssparande\n12 498\n\n2026\nAnslag\n7 681 572 1\nUtgiftsprognos\n7 784 516\n\n2027\nFörslag\n7 596 048\n\n2028\nBeräknat\n7 540 807\n\n2029\nBeräknat\n7 267 252\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter som motsvarar EU:s finansiering av gårdsstöd och andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för utgifter som motsvarar EU:s bidrag till att förebygga, upptäcka och bekämpa djursjukdomar och växtskadegörare.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.61 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Gårdsstöd m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n7 681 572\n7 681 572\n7 681 572\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n104 235\n\nMakroekonomisk utveckling\n-12 247\n-257 372\n-315 172\n\nVolymer\n-176 498\n43 197\n-172 558\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n-1 014\n73 410\n73 410\n\nFörslag/beräknat anslag\n7 596 048\n7 540 807\n7 267 252\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå justeras för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.\n\n66\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nUnder 2026 har lantbrukare drabbats av ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror med anledning av den geopolitiska utvecklingen och kriget i Mellanöstern. Priserna på gödselmedel har stigit kraftigt, särskilt till följd av störningar i globala handelsflöden och ökade risker kring viktiga transportleder som Hormuzsundet. Mot denna bakgrund har Europeiska kommissionen den 27 juli 2026 beslutat om ett ekonomiskt krisstöd till jordbrukare, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1894 av den 27 juli 2026 om ekonomiskt krisstöd till jordbrukare som till följd av krisen i Mellanöstern har drabbats av specifika problem som påverkar deras ekonomiska bärkraft. Anslaget ökas därför även med 104 235 000 kronor för 2027.\n\nRegeringen föreslår att 7 596 048 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd\n\nm.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 7 540 807 000 kronor respektive 7 267 252 000 kronor.\n\n2.9.11 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n\nTabell 2.62 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n159 842\nAnslagssparande\n9 158\n\n2026\nAnslag\n194 333 1\nUtgiftsprognos\n187 544\n\n2027\nFörslag\n202 196\n\n2028\nBeräknat\n217 416\n\n2029\nBeräknat\n224 684\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.63 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n194 333\n194 333\n194 333\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nMakroekonomisk utveckling\n\nVolymer\n7 863\n23 083\n30 351\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n202 196\n217 416\n224 684\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 202 196 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n217 416 000 kronor respektive 224 684 000 kronor.\n\n67\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 208 340 000 kronor 2028 och 2029.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nEtt av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt. Stöden ges inom fleråriga verksamhetsprogram. Efter beslut om stöd sker betalningarna till stödmottagarna under påföljande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter\n\nm.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 208 340 000 kronor 2028 och 2029.\n\nTabell 2.64 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.\n\nTusental kronor\n\nUtfall 2025\nPrognos 2026\nFörslag 2027\nBeräknat 2028\nBeräknat 2029\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets början\n77 830\n64 617\n172 883\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n45 981\n171 931\n111 664\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-58 206\n-63 665\n-76 207\n-102 340\n-106 000\n\nÖvriga förändringar av\n\nekonomiska åtaganden\n-988\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets slut\n64 617\n172 883\n208 340\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n140 000\n180 400\n208 340\n\n2.9.12 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027\n\nTabell 2.65 Anslagsutveckling 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n2 225 021\nAnslagssparande\n63 279\n\n2026\nAnslag\n3 257 312 1\nUtgiftsprognos\n2 528 500\n\n2027\nFörslag\n2 254 111\n\n2028\nBeräknat\n2 189 821\n\n2029\nBeräknat\n1 283 666\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 samt administration av detta stöd.\n\n68\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.66 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n3 257 312\n3 257 312\n3 257 312\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-1 003 201\n-1 067 491\n-1 973 646\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n2 254 111\n2 189 821\n1 283 666\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå anpassas till förväntade utgifter för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Anslaget minskas därför med 1 003 201 000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget minska med 1 067 491 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget minska med 1 973 646 000 kronor.\n\nRegeringen föreslår att 2 254 111 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 189 821 000 kronor respektive 1 283 666 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 479 576 000 kronor 2028–2030.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nHuvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 479 576 000 kronor 2028–2030.\n\n69\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.67 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027\n\nTusental kronor\n\nPrognos\n\nBeräknat\nBeräknat\nBeräknat\n\nUtfall 2025\n2026\nFörslag 2027\n2028\n2029\n2030\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nbörjan\n2 669 786\n2 698 259\n3 659 160\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n913 795\n2 143 161\n1 315 539\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-885 322\n-1 182 260\n-1 495 123\n-2 189 757\n-1 283 645\n-6 174\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nslut\n2 698 259\n3 659 160\n3 479 576\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n3 800 000\n4 000 000\n3 479 576\n\n2.9.13 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027\n\nTabell 2.68 Anslagsutveckling 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n1 755 366\nAnslagssparande\n187 134\n\n2026\nAnslag\n2 204 200 1\nUtgiftsprognos\n2 184 664\n\n2027\nFörslag\n2 514 238\n\n2028\nBeräknat\n1 510 998\n\n2029\nBeräknat\n820 205\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för åtgärder inom pelare två, i enlighet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Anslaget får även användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder för stöd till biodling för perioden 2023–2027. Anslaget får dessutom användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023.\n\n70\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.69 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Finansiering från EU- budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n2 204 200\n2 204 200\n2 204 200\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n310 038\n-693 202\n-1 383 995\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n2 514 238\n1 510 998\n820 205\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå anpassas till förväntade utgifter för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 310 038 000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget minska med 693 202 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget minska med 1 383 995 000 kronor.\n\nInom den strategiska planen för jordbruket finns fleråriga ersättningar som innebär treåriga åtaganden med årliga utbetalningar. Som stöden är utformade kommer utbetalningar av ersättning som härleds till tidigare beslut om stöd därmed belasta nästa programperiods budget. För att möjliggöra för att åtaganden om fleråriga ersättningar ska kunna ingås skjuter regeringen till medel för åren 2028–2030 i väntan på att nästa programperiods budget beslutas.\n\nRegeringen föreslår att 2 514 238 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 510 998 000 kronor respektive\n\n820 205 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst\n\n2 341 933 000 kronor 2028–2030.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nHuvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. En del av bemyndigandet rör åtaganden finansieras av kommande programperiod. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst\n\n2 341 933 000 kronor 2028–2030.\n\n71\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.70 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:13 Finansiering från EU- budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023– 2027\n\nTusental kronor\n\nPrognos\n\nBeräknat\nBeräknat\nBeräknat\n\nUtfall 2025\n2026\nFörslag 2027\n2028\n2029\n2030\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nbörjan\n2 942 398\n2 781 050\n2 939 361\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n615 031\n1 363 448\n882 967\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-774 970\n-1 205 137\n-1 480 395\n-1 510 968\n-820 202\n-10 763\n\nÖvriga förändringar\n\nav ekonomiska\n\nåtaganden\n-1 409\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nslut\n2 781 050\n2 939 361\n2 341 933\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n3 210 000\n3 399 000\n2 341 933\n\n2.9.14 1:14 Livsmedelsverket\n\nTabell 2.71 Anslagsutveckling 1:14 Livsmedelsverket\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n505 591\nAnslagssparande\n23 394\n\n2026\nAnslag\n730 547 1\nUtgiftsprognos\n715 326\n\n2027\nFörslag\n701 878\n\n2028\nBeräknat\n731 028 2\n\n2029\nBeräknat\n742 917 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 723 656 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 723 656 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.72 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14 Livsmedelsverket\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n727 547\n727 547\n727 547\n\nPris- och löneomräkning 2\n9 613\n17 122\n29 233\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-35 282\n-13 641\n-13 863\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n701 878\n731 028\n742 917\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\n72\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå justeras för att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner samt till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.\n\nUtifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Därför överförs det i budgetpropositionen 2025 beräknade tillskottet på 15 000 000 kronor från anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet för att öka myndighetens egen förmåga.\n\nEnligt den av riksdagen beslutade propositionen Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan (prop. 2025/26:206 , bet. 2025/26:MJU27, rskr. 2025/26:329) ska Livsmedelsverket genomföra åtgärder för en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan. Därför ökas anslaget med 23 000 000 kronor för 2027 och beräknas därefter ökas med 45 000 000 kronor fr.o.m. 2028. Med anledning av samma proposition i syfte att stärka kontrollen av fusk i livsmedelskedjan ökas anslaget ytterligare med 25 000 000 kronor fr.o.m. 2027.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det planerade tillskottet på 3 000 000 kronor till åtgärder för hälsosamma levnadsvanor, främst avseende livsmedelskonsumtion, inte genomförs. Anslaget kommer därför inte att ökas enligt tidigare beräkningar.\n\nRegeringen föreslår att 701 878 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Livsmedelsverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 731 028 000 kronor respektive 742 917 000 kronor.\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.73 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Livsmedelsverket\n\nTusental kronor\n\nAck. Resultat\n\nVerksamhetens\nKostnader som\n\nAck. Resultat\n\nVerksamhet\nt.o.m. 2025\nResultat 2026\nintäkter 2027\nska täckas 2027\nResultat 2027\n\nutgående 2027\n\nVerksamheter där intäkterna\n\ndisponeras\n\nOffentligrättslig verksamhet\n-114 651\n98 500\n130 370\n128 220\n2 150\n--14 001\n\nvarav Gränskontroll\n2 105\n-2 900\n21 500\n21 500\n0\n-795\n\nvarav Kontroll av\n\nlivsmedelsanläggningar\n-10 756\n100\n37 700\n36 700\n1 000\n-9 656\n\nvarav Kontroll av slakterier och\n\nvilthanteringsanläggningar\n-105 316\n104 200\n7 000\n6 000\n1 000\n--116\n\nvarav Kontroll av slakterier och\n\nvilthanteringsanläggningar, fasta\n\navgifter\n2 201\n0\n60 000\n60 000\n0\n2 201\n\nvarav Nationella kontrollprogram\n-2 811\n-3 000\n3 270\n3 170\n100\n-5 711\n\nvarav Myndighetsärenden\n-74\n100\n900\n850\n50\n76\n\nUppdragsverksamhet\n1 041\n-1 400\n21 000\n20 600\n400\n41\n\nvarav Uppdragsverksamhet\n1 422\n-1 100\n15 000\n15 000\n0\n322\n\nvarav Tjänsteexport\n-381\n-300\n6 000\n5 600\n400\n-281\n\nKälla: Livsmedelsverket.\n\n73\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.15 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n\nTabell 2.74 Anslagsutveckling 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n209 257\nAnslagssparande\n14 681\n\n2026\nAnslag\n131 160 1\nUtgiftsprognos\n125 862\n\n2027\nFörslag\n131 160\n\n2028\nBeräknat\n131 160\n\n2029\nBeräknat\n131 160\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn och för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget får vidare användas för utgifter till stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.75 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n131 160\n131 160\n131 160\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n131 160\n131 160\n131 160\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 131 160 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 131 360 000 kronor respektive 131 360 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2028.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nFör att skapa goda förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av livsmedelsstrategin behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2028.\n\n74\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.76 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor\n\nTusental kronor\n\nUtfall 2025\nPrognos 2026\nFörslag 2027\nBeräknat 2028\n\nEkonomiska åtaganden vid\n\nårets början\n3 800\n\n12 000\n\nNya ekonomiska åtaganden\n\n12 000\n3 000\n\nUtgifter mot anslag till följd av\n\nekonomiska åtaganden\n-3 800\n\n-6 000\n-9 000\n\nEkonomiska åtaganden vid\n\nårets slut\n\n12 000\n9 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n\n12 000\n9 000\n\n2.9.16 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.\n\nTabell 2.77 Anslagsutveckling 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n55 471\nAnslagssparande\n1 942\n\n2026\nAnslag\n57 413 1\nUtgiftsprognos\n56 899\n\n2027\nFörslag\n57 413\n\n2028\nBeräknat\n57 413\n\n2029\nBeräknat\n57 413\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för medlemskapsavgifter i internationella organisationer inom utgiftsområdets ansvar.\n\nAnslaget får användas för internationella skogsfrågor.\n\nAnslaget får även användas för andra bidrag relaterade till utgiftsområdets internationella arbete.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.78 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n57 413\n57 413\n57 413\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n57 413\n57 413\n57 413\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 57 413 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 57 413 000 kronor respektive 57 413 000 kronor.\n\n75\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.17 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n\nTabell 2.79 Anslagsutveckling 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n1 167 290\nAnslagssparande\n503 118\n\n2026\nAnslag\n2 175 000 1\nUtgiftsprognos\n2 211 473\n\n2027\nFörslag\n531 000\n\n2028\nBeräknat\n531 000\n\n2029\nBeräknat\n421 000\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Anslaget får användas för utgifter för delar av det attesterande organets (Ekonomistyrningsverket) utgifter för revision av jordbruksfonderna för programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar. Anslaget får även användas för utgifter för program för lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder, EU:s fiskefond, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Vidare får anslaget användas för eventuella ränteutgifter, rättegångskostnader, revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruksverkets inbetalningar till den europeiska unionen. Anslaget får även användas för utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-budgeten. Anslaget får även användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare och trädgårdsnäringen som drabbats av höjda priser på insatsvaror 2022. Anslaget får även användas för utgifter för stöd för avveckling av verksamheter med minkuppfödning för pälsproduktion samt administration av detta stöd. Anslaget får även användas till för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror under 2026.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.80 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n531 000\n531 000\n531 000\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\n-110 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n531 000\n531 000\n421 000\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n76\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen föreslår att 531 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 531 000 000 kronor respektive 421 000 000 kronor.\n\n2.9.18 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\n\nTabell 2.81 Anslagsutveckling 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n34 385\nAnslagssparande\n445\n\n2026\nAnslag\n34 830 1\nUtgiftsprognos\n34 518\n\n2027\nFörslag\n19 830\n\n2028\nBeräknat\n19 830\n\n2029\nBeräknat\n19 830\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för klimat-och energiinsatser inom de areella näringarna. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom för effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.82 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n34 830\n34 830\n34 830\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-15 000\n-15 000\n-15 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n19 830\n19 830\n19 830\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen på metodutveckling och försöksverksamhet inom jordbruket upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2027.\n\nRegeringen föreslår att 19 830 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Miljöförbättrande åtgärder för jordbruket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n19 830 000 kronor respektive 19 830 000 kronor.\n\n77\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.19 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\n\nTabell 2.83 Anslagsutveckling 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n24 116\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n24 116 1\nUtgiftsprognos\n24 116\n\n2027\nFörslag\n24 116\n\n2028\nBeräknat\n24 116\n\n2029\nBeräknat\n24 116\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för statsbidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering. Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Götalands samt delar av Värmlands län.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.84 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n24 116\n24 116\n24 116\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n24 116\n24 116\n24 116\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 24 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 24 116 000 kronor respektive 24 116 000 kronor.\n\n2.9.20 1:20 Åtgärder på fjällägenheter\n\nTabell 2.85 Anslagsutveckling 1:20 Åtgärder på fjällägenheter\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n1 529\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n1 529 1\nUtgiftsprognos\n1 529\n\n2027\nFörslag\n1 529\n\n2028\nBeräknat\n1 529\n\n2029\nBeräknat\n1 529\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.\n\n78\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.86 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:20 Åtgärder på fjällägenheter\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n1 529\n1 529\n1 529\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n1 529\n1 529\n1 529\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nRegeringen föreslår att 1 529 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Åtgärder på fjällägenheter för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 1 529 000 kronor respektive 1 529 000 kronor.\n\n2.9.21 1:21 Främjande av rennäringen m.m.\n\nTabell 2.87 Anslagsutveckling 1:21 Främjande av rennäringen m.m.\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n132 126\nAnslagssparande\n3 789\n\n2026\nAnslag\n131 915 1\nUtgiftsprognos\n130 734\n\n2027\nFörslag\n131 915\n\n2028\nBeräknat\n131 915\n\n2029\nBeräknat\n131 915\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter till åtgärder för främjande av rennäringen.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.88 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:21 Främjande av rennäringen m.m.\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n131 915\n131 915\n131 915\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n131 915\n131 915\n131 915\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 6 000 000 kronor för att finansiera de ökade kostnader för Naturvårdsverket med anledning av ytterligare åtgärder inom vargförvaltningen inte genomförs.\n\n79\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen föreslår att 131 915 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Främjande av rennäringen m.m . för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 131 915 000 kronor respektive 131 915 000 kronor.\n\n2.9.22 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet\n\nTabell 2.89 Anslagsutveckling 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n2 350 001\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n2 421 487 1\nUtgiftsprognos\n2 421 487\n\n2027\nFörslag\n2 454 274\n\n2028\nBeräknat\n2 480 870 2\n\n2029\nBeräknat\n2 516 692 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 2 454 275 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 2 454 272 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djurhälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersättning för behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.90 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n2 421 487\n2 421 487\n2 421 487\n\nPris- och löneomräkning 2\n32 787\n59 383\n95 205\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n2 454 274\n2 480 870\n2 516 692\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet på\n\n2 000 000 kronor för en utbildningssatsning i de gröna näringarna inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna vidare att det tidigare beräknade tillskottet på 10 400 000 kronor för fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.\n\n80\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nDe principer som har tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för 2027 enligt propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) uteblir.\n\nRegeringen föreslår att 2 454 274 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n2 480 870 000 kronor respektive 2 516 692 000 kronor.\n\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\n\nTabell 2.91 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet\n\nTusental kronor\n\nAck.\n\nAck.\n\nKostnader\n\nresultat\n\nresultat\n\nt.o.m.\nResultat\nVerksamhetens\nsom ska\nResultat\nutgående\n\nVerksamhet\n2025\n2026\nintäkter 2027\ntäckas 2027\n2027\n2027\n\nAvgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten\n\nUppdragsverksamhet\n-15 669\n0\n910 000\n910 000\n0\n-15 699\n\nSumma\n\nuppdragsverksamhet\n-15 669\n0\n910 000\n910 000\n0\n-15 699\n\nKälla: SLU.\n\n2.9.23 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning\n\nTabell 2.92 Anslagsutveckling 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n820 907\nAnslagssparande\n-11 253\n\n2026\nAnslag\n848 164 1\nUtgiftsprognos\n834 376\n\n2027\nFörslag\n848 164\n\n2028\nBeräknat\n848 164\n\n2029\nBeräknat\n848 164\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde.\n\n81\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.93 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n848 164\n848 164\n848 164\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n848 164\n848 164\n848 164\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget med 57 000 000 kronor för 2027 enligt propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta\n\n(prop. 2024/25:60) uteblir.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade minskningen av anslaget med 2 000 000 kronor för satsningen på skogsträdförädling för ökad motståndskraft inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.\n\nRegeringen föreslår att 848 164 000 kronor anvisas under anslaget 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 848 164 000 kronor respektive\n\n848 164 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2028–2032.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nFleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt. Regeringen bör därför bemyndigas att under\n\n2027 för anslaget 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2028– 2032.\n\n82\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nTabell 2.94 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning\n\nTusental kronor\n\nPrognos\n\nBeräknat\nBeräknat\nBeräknat\n\nUtfall 2025\n2026\nFörslag 2027\n2028\n2029\n2030 – 2032\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nbörjan\n1 373 490\n1 344 657\n1 600 000\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n567 476\n845 343\n900 000\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-602 768\n-600 000\n-700 000\n-650 000\n-600 000\n-550 000\n\nÖvriga förändringar\n\nav ekonomiska\n\nåtaganden\n6 459\n10 000\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nslut\n1 344 657\n1 600 000\n1 800 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n1 600 000\n1 700 000\n1 800 000\n\n2.9.24 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\n\nTabell 2.95 Anslagsutveckling 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n1 177\nAnslagssparande\n\n2026\nAnslag\n1 177 1\nUtgiftsprognos\n1 177\n\n2027\nFörslag\n1 177\n\n2028\nBeräknat\n1 177\n\n2029\nBeräknat\n1 177\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för att finansiera verk-samheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.96 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n1 177\n1 177\n1 177\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n1 177\n1 177\n1 177\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n83\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen föreslår att 1 177 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till\n\n1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor.\n\n2.9.25 1:25 Slakterikontroll\n\nTabell 2.97 Anslagsutveckling 1:25 Slakterikontroll\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n172 003\nAnslagssparande\n6 074\n\n2026\nAnslag\n168 053 1\nUtgiftsprognos\n166 549\n\n2027\nFörslag\n170 739\n\n2028\nBeräknat\n173 027 2\n\n2029\nBeräknat\n175 290 3\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\n2 Motsvarar 170 739 tkr i 2027 års prisnivå.\n\n3 Motsvarar 170 739 tkr i 2027 års prisnivå.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller slaktverksamhet vid slakterier och vilthanteringsanläggningar som inte täcks av avgifter som tas ut i enlighet med artikel 79.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll). Anslaget får även användas för statligt stöd i form av nedsättning av vissa avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som bedrivs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.98 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:25 Slakterikontroll\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n168 053\n168 053\n168 053\n\nPris- och löneomräkning 2\n2 686\n4 974\n7 237\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n170 739\n173 027\n175 290\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.\n\n84\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nRegeringen föreslår att 170 739 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Slakterikontroll för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 173 027 000 kronor respektive 175 290 000 kronor.\n\n2.9.26 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet\n\nTabell 2.99 Anslagsutveckling 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n219 888\nAnslagssparande\n136 112\n\n2026\nAnslag\n1 171 000 1\nUtgiftsprognos\n962 907\n\n2027\nFörslag\n1 445 000\n\n2028\nBeräknat\n1 933 000\n\n2029\nBeräknat\n1 945 000\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag samt bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom sektorn livsmedelsförsörjning- och dricksvatten under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.100 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n1 071 000\n1 071 000\n1 071 000\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n431 000\n920 000\n934 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n-57 000\n-58 000\n-60 000\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n1 445 000\n1 933 000\n1 945 000\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå justeras för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.\n\nUtifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. För att upprätthålla upprustningen inom beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten behöver anslagsnivåerna för 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet öka i enlighet med vad som tidigare aviserats för anslaget. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet att inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 431 000 000 kronor 2027. I beloppet ingår den i budgetproposition 2025 tidigare aviserade överföringen på\n\n18 000 000 kronor till anslagen 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt , 1:8 Statens jordbruksverk och 1:14 Livsmedelsverket för att öka myndigheternas egen förmåga. För\n\n85\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2028 och 2029 beräknas anslaget ökas med 920 000 000 kronor respektive 934 000 000 kronor.\n\nFör att täcka Statens jordbruksverks kostnader för administration av åtgärder för att stärka livsmedelsberedskapen bör medel överföras till anslag 1:8 Statens jordbruksverk . Därför minskas anslaget med 57 000 000 kronor 2027 och beräknas minskas med 58 000 000 kronor 2028 och 60 000 000 kronor fr.o.m. 2029.\n\nRegeringen föreslår att 1 445 000 kronor anvisas under anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedel och dricksvattenområdet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 933 000 000 kronor respektive 1 945 000 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 180 000 000 kronor 2028– 2035.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nHuvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels och dricksvattenområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 180 000 000 kronor 2028–2035.\n\nTabell 2.101 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet\n\nTusental kronor\n\nPrognos\n\nBeräknat\nBeräknat\nBeräknat\n\nUtfall 2025\n2026\nFörslag 2027\n2028\n2029\n2030 – 2035\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nbörjan\n\n121 654\n1 620 000\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n121 654\n1 568 166\n1 627 889\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n\n-69 820\n-1 067 889\n-887 847\n-523 449\n-768 704\n\nEkonomiska\n\nåtaganden vid årets\n\nslut\n121 654\n1 620 000\n2 180 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n1 200 000\n2 100 000\n2 180 000\n\n86\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\n2.9.27 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTabell 2.102 Anslagsutveckling 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n36 899\nAnslagssparande\n97 958\n\n2026\nAnslag\n104 000 1\nUtgiftsprognos\n79 284\n\n2027\nFörslag\n71 631\n\n2028\nBeräknat\n136 000\n\n2029\nBeräknat\n88 000\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.103 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n104 000\n104 000\n104 000\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-32 369\n32 000\n-16 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n71 631\n136 000\n88 000\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå anpassas till förväntade utgifter för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Anslaget minskas därför med 32 369 000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 32 000 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget minska med 16 000 000 kronor.\n\nI förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 2 000 000 kronor för att finansiera de ökade kostnader för Naturvårdsverket med anledning av ytterligare åtgärder inom vargförvaltningen inte genomförs.\n\nRegeringen föreslår att 71 631 000 kronor anvisas under anslaget 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 136 000 000 kronor respektive 88 000 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 220 000 000 kronor 2028 och 2029.\n\n87\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nFör att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 220 000 000 kronor 2028 och 2029\n\nTabell 2.104 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\nUtfall 2025\nPrognos 2026\nFörslag 2027\nBeräknat 2028\nBeräknat 2029\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets början\n206 965\n275 242\n226 242\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n94 873\n21 000\n103 758\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-24 788\n-70 000\n-110 000\n-134 000\n-86 000\n\nÖvriga förändringar av\n\nekonomiska åtaganden\n-1 808\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets slut\n275 242\n226 242\n220 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n305 000\n226 242\n220 000\n\n2.9.28 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTabell 2.105 Anslagsutveckling 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\n2025\nUtfall\n132 490\nAnslagssparande\n127 510\n\n2026\nAnslag\n200 000 1\nUtgiftsprognos\n208 120\n\n2027\nFörslag\n163 326\n\n2028\nBeräknat\n240 000\n\n2029\nBeräknat\n188 000\n\n1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.\n\nÄndamål\n\nAnslaget får användas för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.\n\n88\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTabell 2.106 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\n2027\n2028\n2029\n\nAnvisat 2026 1\n200 000\n200 000\n200 000\n\nBeslutade, föreslagna och aviserade åtgärder\n-36 674\n40 000\n-12 000\n\nÖverföring till/från andra anslag\n\nÖvrigt\n\nFörslag/beräknat anslag\n163 326\n240 000\n188 000\n\n1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.\n\nDe principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagets nivå anpassas till förväntade utgifter för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Anslaget minskas därför med 36 674 000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 40 000 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget minska med 12 000 000 kronor.\n\nRegeringen föreslår att 163 326 000 kronor anvisas under anslaget 1:28 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 240 000 000 kronor respektive 188 000 000 kronor.\n\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden\n\nRegeringens förslag\n\nRegeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:28 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 428 000 000 kronor 2028 och 2029.\n\n89\n\nProp. 2026/27:1 Utgiftsområde 23\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nFör att skapa förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:28 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 428 000 000 kronor 2028 och 2029.\n\nTabell 2.107 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027\n\nTusental kronor\n\nUtfall 2025\nPrognos 2026\nFörslag 2027\nBeräknat 2028\nBeräknat 2029\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets början\n245 601\n302 629\n252 629\n\nNya ekonomiska\n\nåtaganden\n110 331\n90 000\n323 371\n\nUtgifter mot anslag till\n\nföljd av ekonomiska\n\nåtaganden\n-48 997\n-140 000\n-148 000\n-240 000\n-188 000\n\nÖvriga förändringar av\n\nekonomiska åtaganden\n-4 306\n\nEkonomiska åtaganden\n\nvid årets slut\n302 629\n252 629\n428 000\n\nBeslutat/föreslaget\n\nbemyndigande\n400 000\n440 000\n428 000\n\n90","changes":[],"passport":{"data":{"act":{"jurisdiction":"Швеция\n[Официальное наименование]","title_official":"Budgetpropositionen för 2027 - Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel\n[Рабочее название]","title_short":"Бюджетное предложение на 2027 г. по направлению «Сельское хозяйство, сельская местность и продовольственная безопасность»\n[Вид и уровень акта]","level":"Законопроект (предложение бюджета)\n[Дата принятия]","date_adopted":"2026-11-12 (внесение)\n[Вступление в силу]","date_in_force":"Общая дата не указана\n[Действующая редакция]","date_version":"2026-11-12 (редакция на момент внесения)\n[Поэтапные сроки]\nНет информации о поэтапных сроках\n[Статус]","phased":"","status":"законопроект: на рассмотрении\n[Регулятор]","sunset":"","regulator":"Риксдаг Швеции\n[Связанные акты]","related":"нет информации"},"goal":{"problem":"Обеспечение устойчивого развития сельских районов, продовольственной безопасности и конкурентоспособности сельскохозяйственной продукции и пищевой промышленности Швеции.","goal":"Поддержание конкурентоспособной и устойчивой продовольственной цепи, повышение продуктивности сельского хозяйства и рыболовства, защита окружающей среды и поддержка сельских сообществ.\n[Целевые показатели]","targets":"– Повышение устойчивости сельских территорий;\n– Увеличение производства экологически чистой и конкурентоспособной сельскохозяйственной продукции;\n– Снижение рисков продовольственного кризиса и укрепление продовольственной безопасности;\n– Сохранение биологического разнообразия и природных ресурсов.\n[Сфера действия]","scope":"Сельскохозяйственные предприятия, лесное хозяйство, рыболовство, пищевая промышленность, малые и средние сельскохозяйственные предприятия, а также местные сообщества.","exclusions":""},"subjects_note":{"protected":""},"subjects":[{"role":"Поставщики, операторы, государственные органы\n[Кто именно]","who":"Государственные учреждения (Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande), сельскохозяйственные производители, рыбаки, владельцы лесных угодий, малые и средние предприятия пищевой промышленности.\n[Критерии отнесения]","criteria":"Размер бизнеса, объем продаж, количество сотрудников, виды деятельности.\n[Оценка числа адресатов]","count":""}],"norms":[{"address":"Пропозиция 2026/27:1, Утверждение бюджета 23-го сектора (Areella näringar, landsbygd och livsmedel)\n[Адресат]","addressee":"Государственные органы, сельскохозяйственные предприятия, рыбаки, лесозаготовительные компании, малые и средние пищевые предприятия, местные сообщества.\n[Суть]","essence":"Установление бюджетных ассигнований на 2027 год для поддержки сельскохозяйственных предприятий, рыболовства, лесного хозяйства, местных сообществ и обеспечения продовольственной безопасности.\n[Тип предписания]","type":"Обязательство\n[Механизм воздействия]","mechanism":"Финансирование государственных программ и мероприятий, направленных на поддержку сельского хозяйства, рыболовства и продовольственной безопасности.\n[Канал издержек]","cost_channel":"Прямой платёж (бюджетные средства)\n[Характер издержек]","cost_kind":"Регулярные, разовые\n[Событие-триггер]","trigger":"До начала деятельности, сбор данных, по обращению, при инциденте, по запросу органа\n[Санкция]","sanction":"Не указано\n[Отсылка к иным актам]","refs":"нет информации\n[Форма исполнения]","form":"Цифровая, бумажная, смешанная\n[Вступление в силу]","in_force":"Не определено\n[Российский аналог]","ru_analog":"Требует проверки"}]},"made_by":"GigaChat-2","made_at":"2026-11-13 09:10:47","edited_at":null,"edited_by":null}}