{"check":null,"uid":"a40c2dd4788cb313","title":"Stärkt trygghet i bostadsrätter","title_generated":false,"country":"Швеция","organ":"Риксдаг Швеции","kind":"law","kind_name":"Законодательство","lang":"sv","date":"2026-07-14","summary":"Ужесточает основания утраты права на кооперативную квартиру: обязанность жильца сохранять безопасность, порядок и надлежащее состояние дома закрепляется прямо в законе, а её нарушение само по себе влечёт утрату права. То же следует за преступлением жильца, ухудшающим среду вокруг квартиры сверх разумно терпимого, и за использованием квартиры или относящегося к ней помещения для тяжких либо систематических преступлений. Кооператив сможет отказать в членстве покупателю или иному будущему пользователю с криминальным прошлым — отказ закрывает доступ к квартире. Расширено право входить в квартиру для проверки её использования. Действует с 1 января 2027 года.","snippet":"","topics":["Персональные данные"],"status":"ok","error":"","text_len":339921,"versions":1,"url":"https://data.riksdagen.se/dokument/HD03304.html","first_seen":"2026-08-19","last_checked":"2026-09-17 02:42","relevance":"hit","score":19,"query":"digital services","source_key":"riksdagen_se","verdict":{"relevance":"hit","score":19,"topics":["Персональные данные"],"need_body":8,"authorities":[],"evidence":[{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":37132,"ctx":"gå brott vanemässigt eller i större omfattning.  regeringens bedömning  den behandling av personuppgifter som förslagen förutsätter kan ske i  enlighet med eu:s dataskyddsförordning. det saknas b","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":47017,"ctx":"6.1 f i eu:s dataskyddsförordning kan användas som rättslig  grund för den behandling av personuppgifter som krävs enligt förslagen.  myndigheten menar dock att hänsyn bör tas till att förslagen","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":47334,"ctx":"upare analys av det lagstöd som krävs.  sveriges advokatsamfund delar bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslagen förutsätter är förenlig med eu:s dataskyddsförordning och regleringen i övr","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":80043,"ctx":"ktuellt att föra en talan om förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49).  behandling av personuppgifter om brott  för att kunna säga upp en bostadsrättshavare på grund av att denne begått brott","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":80210,"ctx":"nd av att denne begått brott kan det bli aktuellt för bostadsrättsföreningar att behandla personuppgifter om brott. det kan handla om att inför en uppsägning dokumentera uppgifter om ett brottsli","zone":"текст","weight":1},{"topic":"Персональные данные","term":"personuppgift","weak":false,"pos":80622,"ctx":"håller kan dock förslagen innebära att detta blir aktuellt i fler fall.  en behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts kan falla in under europaparlamentets och rådets förordning (e","zone":"текст","weight":1}],"dropped":[]},"last_changed":"2026-08-19","meta":{},"source_url":"https://data.riksdagen.se/dokument/HD03304.html","text":"Regeringens proposition 2025/26:304\n\nStärkt trygghet i bostadsrätter\nProp.\n\n2025/26:304\n\nRegeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.\n\nStockholm den 14 juli 2026\n\nLotta Edholm\n\nJohan Forssell (Justitiedepartementet)\n\nPropositionens huvudsakliga innehåll\n\nRegeringen föreslår åtgärder som syftar till att öka tryggheten och minska brottsligheten i och kring bostadsrätter.\n\nDet föreslås att det ska införas möjligheter att förverka en bostadsrätt vid brottslighet eller annat som skapar otrygghet. Bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet ska bostadsrätten vara förverkad. Bostadsrätten ska också vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Slutligen ska en bostadsrätt vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som hör till den, används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning.\n\nVidare föreslås utökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott. Den som nekas medlemskap får inte nyttja bostadsrätten. Förslaget innebär att medlemskap ska kunna nekas om den som har köpt en bostadsrätt, eller någon annan som ska använda den, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.\n\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.\n\n1\n\nProp. 2025/26:304\n\n2\n\nInnehållsförteckning\n\n1\nFörslag till riksdagsbeslut .................................................................\n3\n\n2\nLagtext\n..............................................................................................\n4\n\n2.1\nFörslag till lag om ändring i bostadsrättslagen\n\n(1991:614) ..........................................................................\n4\n\n2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om\n\narrendenämnder och hyresnämnder..................................\n14\n\n3\nÄrendet och dess beredning ............................................................\n16\n\n4\nTryggheten i och kring bostadsrätter behöver stärkas .....................\n16\n\n5\nSkärpta regler om förverkande av bostadsrätt.................................\n17\n\n6\nÖkade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap på\n\ngrund av brott..................................................................................\n31\n\n7\nÖvriga förslag .................................................................................\n47\n\n7.1\nÖkade möjligheter för brottsutsatta\n\nbostadsrättshavare och andra boende att behålla\n\nbostadsrätten.....................................................................\n47\n\n7.2\nSkyndsam handläggning av vissa tvister ..........................\n48\n\n7.3 Bättre möjligheter att kontrollera hur lägenheten\n\nanvänds.............................................................................\n49\n\n7.4\nBetalning av avgifter ........................................................\n51\n\n7.5 Ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös eller\n\nförsumlig processföring i hovrätten..................................\n51\n\n8\nIkraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................\n52\n\n9\nKonsekvenser..................................................................................\n53\n\n9.1\nKonsekvenser för bostadsrättshavare, andra boende,\n\nbostadsrättsföreningar och enskilda i övrigt .....................\n53\n\n9.2\nKonsekvenser för brottsligheten och tryggheten ..............\n60\n\n9.3 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och\n\nmän...................................................................................\n61\n\n9.4\nKonsekvenser för barnets rättigheter................................\n63\n\n9.5\nKonsekvenser för domstolar och andra myndigheter .......\n65\n\n9.6\nKonsekvenser för kommuner ...........................................\n66\n\n9.7\nÖvriga konsekvenser ........................................................\n67\n\n10 Författningskommentar...................................................................\n68\n\nBilaga 1\nSammanfattning av promemorian ....................................\n95\n\nBilaga 2\nPromemorians lagförslag..................................................\n97\n\nBilaga 3\nFörteckning över remissinstanserna ...............................\n106\n\nBilaga 4\nLagrådsremissens lagförslag ..........................................\n107\n\nBilaga 5\nLagrådets yttrande ..........................................................\n116\n\nUtdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juli 2026 .........\n118\n\n1\nFörslag till riksdagsbeslut\nProp. 2025/26:304\n\nRegeringens förslag:\n\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).\n\n2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.\n\n3\n\nProp. 2025/26:304 2\nLagtext\n\nRegeringen har följande förslag till lagtext.\n\n2.1 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)\n\nHärigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) 1 dels att nuvarande 7 kap. 9 a § ska betecknas 7 kap. 9 c §,\n\ndels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§, 9 kap. 15 § och 11 kap. 1, 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse,\n\ndels att rubriken närmast före 7 kap. 9 a § ska sättas närmast före 7 kap.\n\n9 c §,\n\ndels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.\n\nNuvarande lydelse\nFöreslagen lydelse\n\n2 kap.\n\n3 §\n\nDen som en bostadsrätt har övergått\nDen som en bostadsrätt har övergått\n\ntill får inte vägras inträde i före-\ntill får inte vägras inträde i före-\n\nningen, om de villkor för medlems-\nningen, om de villkor för medlem-\n\nkap som föreskrivs i stadgarna är\nskap som föreskrivs i stadgarna är\n\nuppfyllda och föreningen skäligen\nuppfyllda och föreningen skäligen\n\nbör godta honom som bostadsrätts-\nbör godta honom eller henne som\n\nhavare.\nbostadsrättshavare.\n\nInträde i föreningen får alltid\n\nvägras om den som bostadsrätten\n\nhar övergått till eller någon annan\n\nsom ska använda lägenheten har\n\ngjort sig skyldig till sådan brotts-\n\nlighet att det finns befogad anled-\n\nning att anta att bostads- eller när-\n\nmiljön för föreningens medlemmar,\n\nom medlemskap beviljades, skulle\n\nförsämras på ett sätt som inte skä-\n\nligen bör tålas.\n\nFör vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.\n\n7 kap.\n\n9 § 2\n\nNär bostadsrättshavaren använder\nBostadsrättshavaren ska se till att\n\nlägenheten skall han eller hon se till\ndet som krävs för att bevara trygg-\n\n4\n1\nSenaste lydelse av 7 kap. 9 a § 2026:477.\n\n2\nSenaste lydelse 2004:390. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.\n\natt de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2.\n\nOm det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen\n\n1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.\n\nAndra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning.\n\nOm bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten.\n\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2.\n\nhet, sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset inte åsidosätts när han eller hon använder lägenheten, och rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar (bristande skötsamhet) .\n\nBostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).\n\nMed störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället.\n\n9 a §\n\nOm det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen\n\nProp. 2025/26:304\n\n5\n\nProp. 2025/26:304\n\n6\n\n1. uppmana bostadsrättshavaren\n\natt se till att beteendet omedelbart\n\nupphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostads-\n\nlägenhet, underrätta socialnämn-\n\nden i den kommun där lägenheten\n\när belägen.\n\nFörsta stycket gäller inte om före-\n\nningen säger upp bostadsrättsha-\n\nvaren med anledning av bristande\n\nskötsamhet som med hänsyn till dess\n\nart eller omfattning är särskilt allvar-\n\nlig (särskilt allvarlig bristande sköt-\n\nsamhet) eller med anledning av\n\nstörningar i boendet som är särskilt\n\nallvarliga (särskilt allvarliga stör-\n\nningar i boendet).\n\nRegeringen eller den myndighet\n\nsom regeringen bestämmer kan med\n\nstöd av 8 kap. 7 § regeringsformen\n\nmeddela närmare föreskrifter\nom\n\nformulär till underrättelse som av-\n\nses i första stycket 2.\n\n9 b §\n\nBostadsrättshavaren ska hålla nog-\n\ngrann tillsyn över att de personer\n\nsom han eller hon ansvarar för\n\nenligt 12 § tredje stycket 2 inte gör\n\nsig skyldiga till bristande skötsam-\n\nhet eller störningar i boendet.\n\n13 § 3\n\nFöreträdare för bostadsrättsförening-\nFöreträdare för bostadsrättsförening-\n\nen har rätt att få komma in i lägen-\nen har på begäran rätt att få komma\n\nheten när det behövs för tillsyn eller\nin i lägenheten när det är nödvändigt\n\nför att utföra arbete som föreningen\nför tillsyn av lägenheten eller av hur\n\nsvarar för eller har rätt att utföra\nden används, eller för att utföra arbe-\n\nenligt\n12 a §.\nNär bostadsrättsha-\nte som föreningen svarar för eller har\n\nvaren har avsagt sig bostadsrätten\nrätt att utföra enligt\n12 a §.\nNär\n\nenligt 4 kap. 11 § eller när bostads-\nbostadsrättshavaren har\navsagt\nsig\n\nrätten\nskall\ntvångsförsäljas\nenligt\nbostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller\n\n8 kap.,\när bostadsrättshavaren\nskyl-\nnär bostadsrätten ska tvångsförsäljas\n\ndig att låta lägenheten visas på lämp-\nenligt 8 kap., är bostadsrättshavaren\n\nlig tid. Föreningen skall se till att\nskyldig att låta lägenheten visas på\n\nbostadsrättshavaren inte drabbas av\nlämplig tid. Föreningen ska se till att\n\nstörre olägenhet än nödvändigt.\nbostadsrättshavaren inte drabbas av\n\nstörre olägenhet än nödvändigt.\n\n3 Senaste lydelse 2006:710.\n\nBostadsrättshavaren är skyldig att\nBostadsrättshavaren är skyldig att\n\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\n\njanderätten som föranleds av nödvän-\njanderätten som föranleds av nödvän-\n\ndiga åtgärder för att utrota ohyra i\ndiga åtgärder för att utrota ohyra i\n\nhuset eller på marken, även om hans\nhuset eller på marken, även om hans\n\nlägenhet inte besväras av ohyra. I så\neller hennes lägenhet inte besväras av\n\nfall tillämpas 5 §.\nohyra. I så fall tillämpas 5 §.\n\nOm bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen\n\n(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.\n\n15 §\n\nAvgifter till föreningen skall beta-\nAvgifter till föreningen ska betalas\n\nlas under föreningens adress eller\nunder\nföreningens adress\neller\n\nannan adress som föreningen upp-\nannan adress som föreningen upp-\n\nger. Betalning får alltid ske genom\nger. Betalning får alltid ske genom\n\npostanvisning, postgiro eller bank-\nen bank eller någon annan liknande\n\ngiro .\nbetalningsförmedlare .\n\nOm bostadsrättshavaren betalar\nOm\nbostadsrättshavaren\nbetalar\n\nsin avgift på post- eller bankkontor,\nsin avgift på bankkontor, anses be-\n\nanses beloppet ha kommit före-\nloppet ha kommit föreningen till\n\nningen till handa omedelbart vid\nhanda omedelbart vid betalningen.\n\nbetalningen. Lämnar bostadsrätts-\nLämnar bostadsrättshavaren ett be-\n\nhavaren ett betalningsuppdrag på\ntalningsuppdrag på avgiften till en\n\navgiften till bank-, post- eller giro-\nbank eller någon annan liknande\n\nkontor , anses beloppet ha kommit\nbetalningsförmedlare , anses belop-\n\nföreningen till handa när betal-\npet ha kommit föreningen till handa\n\nningsuppdraget togs emot av det\nnär betalningsuppdraget togs emot.\n\nförmedlande kontoret .\n\n18 § 4\n\nNyttjanderätten till en lägenhet som\nNyttjanderätten till en lägenhet som\n\ninnehas med bostadsrätt och som\ninnehas med bostadsrätt och som\n\ntillträtts är, med de begränsningar\ntillträtts är, med de begränsningar\n\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\n\nkad och föreningen således berätti-\nkad och föreningen är alltså be-\n\ngad att säga upp bostadsrättsha-\nrättigad att säga upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning,\nvaren till avflyttning,\n\n1. om bostadsrättshavaren dröjer\n1. om bostadsrättshavaren\ndröjer\n\nmed att betala insats eller upplåtelse-\nmed att betala insats eller upplåtelse-\n\navgift utöver två veckor eller den\navgift i mer än två veckor , eller den\n\nlängre tid som kan vara bestämd i\nlängre tid som är bestämd i stad-\n\nstadgarna från det att föreningen\ngarna , från det att föreningen efter\n\nefter förfallodagen anmanat honom\nförfallodagen uppmanat\nhonom\n\neller henne att fullgöra sin betal-\neller henne att fullgöra sin betal-\n\nningsskyldighet,\nningsskyldighet,\n\n4 Senaste lydelse 2006:710.\n\nProp. 2025/26:304\n\n7\n\nProp. 2025/26:304\n\n8\n\n1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal,\n\n2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,\n\n3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,\n\n4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,\n\n5. om lägenheten vanvårdas på\n5. om lägenheten vanvårdas på\n\nnågot annat sätt eller om bostads-\nnågot annat sätt eller om bostads-\n\nrättshavaren åsidosätter sina skyl-\nrättshavaren eller den som lägen-\n\ndigheter enligt 9 § vid användning\nheten upplåtits till i andra hand gör\n\nav lägenheten eller om den som\nsig skyldig till bristande skötsamhet\n\nlägenheten upplåtits till i andra\neller störningar i boendet enligt\n\nhand vid användning av denna åsi-\n9 §, eller inte håller den tillsyn som\n\ndosätter de skyldigheter som en\nkrävs enligt 9 b § ,\n\nbostadsrättshavare enligt samma\n\nparagraf har ,\n\n6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,\n\n7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs,\n\n8. om lägenheten helt eller till\n8. om lägenheten , ett utrymme\n\nväsentlig del används för sådan\nsom hör till den, eller ett utrymme\n\nnäringsverksamhet eller liknande\nsom upplåts genom ett annat avtal\n\nverksamhet som är brottslig eller\nmellan föreningen och bostads-\n\ndär brottsligt förfarande ingår till\nrättshavaren och som har ett ome-\n\nen inte oväsentlig del eller används\ndelbart samband med använd-\n\nför tillfälliga sexuella förbindelser\nningen av lägenheten, används för\n\nmot ersättning , eller\natt begå allvarlig brottslighet eller\n\nför att begå brott vanemässigt eller\n\ni större omfattning , eller\n\n9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.\n\n19 § 5\n\nNyttjanderätten är inte förverkad\nNyttjanderätten är inte förverkad\n\nom det som ligger bostadsrättsha-\nom det som ligger bostadsrättsha-\n\nvaren till last är av ringa betydelse.\nvaren till last är av ringa betydelse.\n\nVid bedömningen ska det särskilt\nDetsamma gäller om ett förver-\n\nbeaktas om det som ligger bostads-\nkande är oskäligt med hänsyn till\n\nrättshavaren till last har sin grund i\natt det som ligger bostadsrättsha-\n\natt en närstående eller tidigare när-\nvaren till last har sin grund i att en\n\n5 Senaste lydelse 2006:710.\n\nstående har utsatt bostadsrättsha-\nnärstående eller tidigare närstående\n\nvaren eller någon i bostadsrättshav-\nhar utsatt bostadsrättshavaren eller\n\narens hushåll för brott.\nnågon i bostadsrättshavarens hus-\n\nhåll för brott.\n\nNyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region.\n\nEn skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.\n\n20 § 6\n\nBostadsrättshavaren får inte sägas\nBostadsrättshavaren får inte sägas\n\nupp på grund av ett sådant för-\nupp på grund av ett sådant för-\n\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\n\neller 9 om han eller hon efter till-\neller 9 om han eller hon efter upp-\n\nsägelse så snart som möjligt vidtar\nmaning så snart som möjligt vidtar\n\nrättelse.\nrättelse.\n\nBostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad.\n\nBostadsrättshavaren får inte, om\nBostadsrättshavaren får inte, om\n\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\n\nsägas upp på grund av störningar i\nsägas upp på grund av bristande\n\nboendet enligt 18 § 5 förrän social-\nskötsamhet eller störningar i boen-\n\nnämnden har underrättats enligt 9 §\ndet enligt 18 § 5 förrän socialnämn-\n\nandra stycket 2.\nden har\nunderrättats\nenligt 9 a §\n\nförsta stycket 2.\n\nÄr det fråga om särskilt allvarliga\nOm det är fråga om särskilt all-\n\nstörningar i boendet gäller det som\nvarlig bristande skötsamhet eller\n\nsägs i 18 § 5 även om bostadsrätts-\nsärskilt allvarliga störningar i boen-\n\nhavaren inte uppmanats att vidta\ndet gäller det som sägs i 18 § 5 även\n\nrättelse. Vid sådana störningar som\nom bostadsrättshavaren inte upp-\n\ngäller en bostadslägenhet får bostads-\nmanats att vidta rättelse. När det\n\nrättshavaren sägas upp utan föregå-\ngäller en bostadslägenhet får bo-\n\nende underrättelse till socialnämn-\nstadsrättshavaren i sådana fall sägas\n\nden . En kopia av uppsägningen ska\nupp utan föregående\nunderrättelse\n\ndock skickas till socialnämnden.\ntill socialnämnden , men en kopia av\n\nDetta stycke gäller inte om störning-\nuppsägningen ska skickas till social-\n\narna inträffat när lägenheten varit\nnämnden. En uppmaning om rätt-\n\nupplåten i andra hand på det sätt\nelse och underrättelse till social-\n\nsom anges i 10 eller 11 § .\nnämnden ska alltid lämnas om det\n\när någon till vilken lägenheten har\n\nupplåtits i andra hand på det sätt som\n\nanges i 10 eller 11 § som gör sig\n\nskyldig\ntill sådant\nåsidosättande\n\n6 Senaste lydelse 2022:1026.\n\nProp. 2025/26:304\n\n9\n\nProp. 2025/26:304\n\n10\n\neller inte håller den tillsyn som\n\nkrävs enligt 9 b §.\n\n21 § 7\n\nÄr\nnyttjanderätten\nförverkad på\nOm nyttjanderätten är förverkad på\n\ngrund av ett förhållande som avses i\ngrund av ett förhållande som avses i\n\n18 § 1–3, 5–7\neller\n9\nfår bostads-\n18 § 1–3, 5–7 eller 9\nfår bostads-\n\nrättshavaren ändå inte skiljas från\nrättshavaren ändå inte skiljas från\n\nlägenheten på en sådan grund om\nlägenheten på en sådan grund om\n\nhan eller hon vidtar rättelse innan\nhan eller hon vidtar rättelse innan\n\nföreningen har sagt upp honom eller\nföreningen har sagt upp honom eller\n\nhenne till avflyttning. Detta gäller\nhenne till avflyttning. Detta gäller\n\ndock inte om nyttjanderätten är för-\ndock inte om nyttjanderätten är för-\n\nverkad på grund av sådana särskilt\nverkad på grund av sådan särskilt\n\nallvarliga störningar i boendet som\nallvarlig bristande skötsamhet eller\n\navses i 9 § tredje stycket.\n\nsådana särskilt allvarliga störningar\n\ni boendet som avses i 9 a § andra\n\nstycket.\n\nBostadsrättshavaren får inte heller\nBostadsrättshavaren får inte heller\n\nskiljas från lägenheten om förening-\nskiljas från lägenheten om förening-\n\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning inom tre måna-\nvaren till avflyttning inom tre måna-\n\nder från den dag då föreningen fick\nder från den dag då föreningen fick\n\nreda på ett förhållande som avses i\nreda på ett förhållande som avses i\n\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n\nföreningen inte inom två månader\nföreningen inte inom två månader\n\nfrån den dag då föreningen fick reda\nfrån den dag då föreningen fick reda\n\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\n\neller 9 har sagt till bostadsrättsha-\neller 9 har uppmanat bostadsrättsha-\n\nvaren att vidta rättelse.\n\nvaren att vidta rättelse\n\n22 §\n\nEn\nbostadsrättshavare\nkan\nskiljas\nEn bostadsrättshavare\nkan skiljas\n\nfrån lägenheten på grund av för-\nfrån lägenheten på grund av ett för-\n\nhållande som avses i 18 § 8 endast\nhållande som avses i 18 § 8 endast\n\nom föreningen har sagt upp bo-\nom föreningen har sagt upp bo-\n\nstadsrättshavaren till\navflyttning\nstadsrättshavaren till\navflyttning\n\ninom två månader från det att före-\ninom sex månader från det att före-\n\nningen fick reda på förhållandet.\nningen fick reda på förhållandet.\n\nOm\nden brottsliga\nverksamheten\nOm brottsligheten har angetts till\n\nhar angetts till åtal eller om för-\nåtal eller om förundersökning har\n\nundersökning\nhar\ninletts\ninom\ninletts inom samma tid, har före-\n\nsamma tid, har föreningen dock\nningen dock kvar sin rätt till upp-\n\nkvar sin rätt till uppsägning intill\nsägning till dess att sex månader har\n\ndess att två månader har gått från\ngått från det att domen i brottmålet\n\ndet att domen i brottmålet har\nfick laga kraft eller det rättsliga för-\n\nvunnit laga kraft eller det rättsliga\nfarandet avslutades på något annat\n\nsätt.\n\n7 Senaste lydelse 2022:1026.\n\nförfarandet har avslutats på något\n\nProp. 2025/26:304\n\nannat sätt.\n\n32 § 8\n\nÄr ett sådant meddelande från för-\nÄr ett sådant meddelande från för-\n\neningen\nsom\navses\ni 9 § ,\n12 a §,\neningen\nsom\navses i\n9 a §\nförsta\n\n16 §,\n18 § 1,\n20 §\nförsta\nstycket,\nstycket ,\n12 a §, 13 §,\n16 §,\n18 § 1,\n\n23 §\nförsta stycket\n1 b\neller 31 §\n20 §\nförsta\nstycket,\n23 §\nförsta\n\nförsta stycket eller 2 kap. 8 § andra\nstycket 1 b eller 31 § första stycket\n\nstycket\n2 eller 6 kap.\n1 § andra\neller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller\n\nstycket,\n1 a §\neller\n2 §\navsänt i\n6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller\n\nrekommenderat brev under motta-\n2 § avsänt i rekommenderat brev\n\ngarens vanliga adress, ska förening-\nunder\nmottagarens vanliga\nadress,\n\nen anses ha fullgjort vad som an-\nska föreningen anses ha fullgjort vad\n\nkommer på den. Detsamma gäller\nsom ankommer på den. Detsamma\n\nbeträffande sådant meddelande från\ngäller beträffande sådant medde-\n\nbostadsrättshavaren som avses i 2 §\nlande från bostadsrättshavaren som\n\noch 6 kap. 6 §.\n\navses i 2 § och 6 kap. 6 §.\n\nOm bostadsrättshavaren har läm-\n\nnat uppgift om en adress dit medde-\n\nlanden ska skickas, ska den anses\n\nvara\nbostadsrättshavarens vanliga\n\nadress. Om bostadsrättshavaren inte\n\nhar lämnat någon särskild adressuppgift, får föreningen skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.\n\n9 kap. 15 § 9\n\nBeslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna eller följer av andra eller tredje stycket.\n\nI fråga om sådana åtgärder som innebär en förändring av en bostadsrättshavares lägenhet gäller bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmel-\n\nserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel.\n\nBeslut enligt 7 kap. 9 a §\nsamt\nBeslut enligt 7 kap. 9 c §\nsamt\n\n8 kap. 20 a § och 12 kap.\n27 a §\n8 kap. 20 a § och 12 kap.\n27 a §\n\nandra stycket jordabalken i fråga om\nandra stycket jordabalken i fråga om\n\ninstallation av laddningspunkt ska\ninstallation av laddningspunkt ska\n\nfattas av styrelsen.\n\nfattas av styrelsen.\n\n8 Senaste lydelse 2019:536.\n\n9 Senaste lydelse 2026:477.\n11\n\nProp. 2025/26:304\n11 kap.\n\n1 § 10\n\nTvister som rör störningar i boendet\nTvister som rör störningar i bo-\n\nskall handläggas\nsärskilt skynd-\nendet , särskilt allvarlig bristande\n\nsamt.\n\nskötsamhet och användning av\n\nlägenheten för att begå brott ska\n\nhandläggas särskilt skyndsamt.\n\n3 § 11\n\nBeslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt:\n\n1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §,\n\n2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §,\n\n3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §,\n\n4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §,\n\n5. installation av laddningspunkt\n5. installation av laddningspunkt\n\nenligt 7 kap . 9 a § ,\nenligt 7 kap. 9 c § ,\n\n6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2, och,\n\n7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §.\n\nEtt överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.\n\nBeslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten.\n\n4 § 12\n\nI en tvist som avser fastställande av\nI en tvist som avser fastställande av\n\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska\n\nvardera parten svara för sin rätte-\nvardera parten svara för sin rätte-\n\ngångskostnad i hovrätten , om inte\ngångskostnad i hovrätten.\n\nnågot annat anges i 18 kap. 6 §\n\nrättegångsbalken .\n\nOm en part, i fall som avses i\n\nförsta stycket, har handlat på ett\n\nsådant sätt som anges i 18 kap. 6 §\n\nrättegångsbalken, får rätten be-\n\nstämma att den parten ska ersätta\n\nde kostnader som denne har orsak-\n\nat motparten. Om partens ställföre-\n\nträdare, ombud eller biträde har\n\nhandlat på ett sådant sätt som an-\n\nges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken,\n\nfår rätten bestämma att han eller\n\nhon tillsammans med parten ska\n\nersätta sådana kostnader.\n\n10 Senaste lydelse 2003:31.\n\n12\n11 Senaste lydelse 2026:477.\n\n12 Senaste lydelse 1994:842.\n\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.\n\n2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet.\n\n3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet.\n\n4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.\n\nProp. 2025/26:304\n\n13\n\n2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder\n\nHärigenom föreskrivs att 4 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 1 ska ha följande lydelse.\n\nNuvarande lydelse\nFöreslagen lydelse\n\n4 § 2\n\nHyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att\n\n1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,\n\n2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, installation av laddningspunkt enligt 12 kap. 27 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34–37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, föreläggande om nytt hyresavtal enligt 12 kap. 46 b §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 f §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,\n\n2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22, 23 och 24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,\n\n2 b. pröva tvist om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § samma lag,\n\n2 c. pröva tvist om hyran enligt 2 kap. 5 § privatuthyrningslagen (2026:772),\n\n2 d. pröva tvist enligt 2 som enligt 10 § lagen (2026:843) om hyrköp av bostad är tillämplig på ett hyrköpsavtal eller tvist om övergång av ett hyrköpsavtal enligt 11 § 3 samma lag,\n\n3. pröva tvist om medlemskap en-\n3. pröva tvist om medlemskap en-\n\nligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp-\nligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp-\n\nlåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller\nlåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller\n\nvillkor för upplåtelse av bostadsrätt\nvillkor för upplåtelse av bostadsrätt\n\nenligt samma paragraf, hyresvillkor\nenligt samma paragraf, hyresvillkor\n\nenligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet\nenligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet\n\nenligt 7 kap. 7 §, installation av\nenligt 7 kap. 7 §, installation av\n\nladdningspunkt enligt 7 kap. 9 a § ,\nladdningspunkt enligt 7 kap. 9 c § ,\n\nupplåtelse av lägenhet i andra hand\nupplåtelse av lägenhet i andra hand\n\nenligt 7 kap. 11 § eller utdömande\nenligt 7 kap. 11 § eller utdömande\n\nav vite enligt 11 kap. 2 §, allt bo-\nav vite enligt 11 kap. 2 §, allt bo-\n\nstadsrättslagen (1991:614),\nstadsrättslagen (1991:614),\n\n4. pröva fråga om tillstånd till blockhyra enligt 12 kap. 1 e eller 1 f §, godkännande av överenskommelse som avses i 45 a eller 56 § jordabalken\n\n1 Lagen omtryckt 1985:660.\n\n2 Senaste lydelse 2026:845.\n\n14\n\neller av beslut som avses i 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2 bostads- Prop. 2025/26:304 rättslagen,\n\n5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,\n\n5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,\n\n6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–18 c §§ jordabalken eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–18 f och 18 h §§ samma balk,\n\n7. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt,\n\n8. pröva frågor om att utse en särskild skiljeman enligt 23 a § hyresförhandlingslagen eller entlediga en skiljeman enligt 23 b § samma lag samt att medla i ett ärende om att utse en skiljeman.\n\nEtt ärende tas upp av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.\n\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2027.\n\n15\n\nProp. 2025/26:304 3\nÄrendet och dess beredning\n\nRegeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att utreda vissa frågor\n\nom bostadsrätter och föreslå åtgärder för att öka tryggheten i och kring\n\nbostadsrätter. Uppdraget redovisades i november 2025 i departementspro-\n\nmemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28). En sammanfatt-\n\nning av promemorian finns i bilaga 1 . Lagförslagen i promemorian finns i\n\nbilaga 2 .\n\nPromemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-\n\nerna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens\n\nwebbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/02569).\n\nI propositionen behandlas förslagen i promemorian.\n\nLagrådet\n\nRegeringen beslutade den 4 juni 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över\n\nde lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 .\n\nRegeringen följer delvis Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas\n\ni avsnitt 5 och 6.\n\nI förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även en redaktionell\n\nändring.\n\n4\nTryggheten i och kring bostadsrätter\n\nbehöver stärkas\n\nMånga människor i dag känner sig otrygga i sina egna bostadsområden.\n\nOtrygghet på grund av brott förekommer i hela landet. De senaste årens\n\nallvarliga brottslighet, såsom skjutningar och sprängningar, har i stor ut-\n\nsträckning skett i närheten av bostäder. Risken för utomstående att skadas\n\neller dödas har ökat och kriminella nätverk använder sitt våldskapital för\n\natt utöva kontroll. Även om narkotikahandeln i allt större utsträckning\n\nflyttat till den digitala arenan de senaste åren, så förekommer den typen av\n\nbrottslighet fortfarande i stor utsträckning i eller i närheten av bostads-\n\nområden i s.k. utsatta områden.\n\nBrottsförebyggande rådets (Brå) årliga nationella trygghetsundersök-\n\nning visar att cirka 25 procent av befolkningen, oberoende av boendeform,\n\nkänner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet.\n\nMotsvarande siffra i områden med socioekonomiska utmaningar var för\n\n2025 cirka 40 procent (Brå 2025:15 s. 54–57).\n\nI syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden\n\nskärptes år 2024, efter förslag från regeringen, det hyresrättsliga regel-\n\nverket om förverkande och uppsägning, särskilt i fall då hyresgästen har\n\nbegått brott (prop. 2023/24:112). Regeringen konstaterade i propositionen\n\natt problemen med otrygghet och brottslighet är särskilt utbredda i om-\n\nråden med många hyresrätter. Av den kartläggning som låg till grund för\n\npropositionen, och som nu kompletterats, framgår dock att problemen inte\n\när begränsade till en viss upplåtelseform utan förekommer i alla boende-\n\n16\nformer. Bostadsrättsföreningar och boende i bostadsrätt drabbas på samma\n\nsätt av allvarliga brott, sprängningar och skjutningar som hyresgäster och Prop. 2025/26:304 andra fastighetsägare i samma bostadsområde. Lägenheter används också\n\nför förvaring och tillverkning av narkotika oavsett upplåtelseform. I de utsatta områden där problemen med brottslighet är särskilt utbredda är det visserligen en stor andel hyresrätter, men det finns ofta även bostadsrätter där. Otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter.\n\nDet finns också vissa särskilda problem kopplade till bostadsrättsföreningar och bostadsrätter. Det har bl.a. att göra med att föreningarna normalt företräds av sina medlemmar, som är boende i huset. Det kan ofta vara svårare för lekmän att agera mot personer som uppfattas som kriminella eller störande. Jämfört med en hyresvärd som i viss mån kan välja sina hyresgäster har bostadsrättsföreningar begränsade möjligheter att stoppa den som köpt en bostadsrätt från att bosätta sig i huset. Föreningarna kan därför i större utsträckning än hyresvärdarna behöva agera i efterhand, mot en person som redan bor i fastigheten. Vidare har bostadsrätten ett ekonomiskt värde som kan påverkas negativt av förekomsten av brott eller otrygghet.\n\nDet finns alltså utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Problemen förekommer i hela landet och är inte begränsade till en viss upplåtelseform. Otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Mot den bakgrunden föreslås i denna proposition åtgärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter.\n\n5 Skärpta regler om förverkande av bostadsrätt\n\nRegeringens förslag\n\nDet ska i bostadsrättslagen införas regler om förverkande vid brottslighet och andra ageranden som skapar otrygghet, som motsvarar det som gäller enligt hyreslagen. De innebär i huvudsak följande.\n\n• Bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom och utanför huset ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen.\n\n• Bristande skötsamhet ska införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden.\n\n• Bostadsrätten ska vara förverkad om bostadsrättshavarens brottslighet är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning.\n\n• Bostadsrätten ska vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som tillhör den, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning.\n\n• De frister inom vilka bostadsrättshavaren kan sägas upp till avflyttning vid brott i lägenheten ska förlängas från två till sex månader.\n\nUtöver vad som gäller enligt hyreslagen ska bostadsrätten också vara förverkad om ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan\n\nföreningen och bostadsrättshavaren, och som har ett omedelbart sam-\n\n17\n\nProp. 2025/26:304\nband med användningen av lägenheten, används för att begå allvarlig\n\nbrottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning.\n\nRegeringens bedömning\n\nDen behandling av personuppgifter som förslagen förutsätter kan ske i\n\nenlighet med EU:s dataskyddsförordning. Det saknas behov av sär-\n\nskilda regler om behandlingen.\n\nPromemorians förslag och bedömning\n\nFörslagen och bedömningen i promemorian stämmer överens med regering-\n\nens.\n\nRemissinstanserna\n\nMånga remissinstanser är positiva till förslagen eller har inget att invända\n\nmot dem. Bland de som tillstyrker förslagen finns Bofrämjandet , Bostads-\n\nrätterna , Brottsförebyggande rådet , Ekobrottsmyndigheten , Fastighets-\n\nägarna , HSB Riksförbund , Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps-\n\nstöd , Polismyndigheten , Riksbyggen , Sundsvalls tingsrätt , Svea hovrätt\n\noch Sveriges BostadsrättsCentrum. Även flertalet hyres- och arrende-\n\nnämnder som tagit del av remissen tillstyrker förslagen. De positiva\n\nremissinstanserna framhåller bl.a. att trygghet är en grundläggande för-\n\nutsättning för att människan ska kunna bo och leva i sitt bostadsområde\n\noch att förslagen kan bidra till att skapa ökad trygghet och förbättra lev-\n\nnadsvillkoren för de boende. De framhåller att bostadsrättsföreningar gen-\n\nom förslagen får bättre verktyg att arbeta mot otrygghet och kriminalitet i\n\noch i närheten av föreningens fastigheter. Flera av remissinstanserna fram-\n\nhåller också att det är rimligt att den bostadsrättsliga regleringen motsvarar\n\nden hyresrättsliga. De menar bl.a. att det är angeläget att möjligheterna att\n\nagera mot beteenden som försämrar boendemiljön är likvärdiga oavsett\n\nupplåtelseform, och att en gemensam ordning förenklar tillämpningen och\n\nbidrar till enhetlig praxis.\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarnas län , Länsstyrelsen\n\ni Kronobergs län , Malmö kommun , Socialstyrelsen , Stockholms kommun ,\n\nUnizon och Verdandi framhåller negativa följder av att fler blir av med sitt\n\nboende. De menar att få händelser skapar en så stor risk för hemlöshet och\n\nen försvagad position på bostadsmarknaden som att bli avhyst. De anför\n\natt en otrygg bostadssituation och svårigheter att komma tillbaka till bo-\n\nstadsmarknaden får en rad negativa konsekvenser, särskilt för barn. De\n\nframhåller särskilt risken för att fler barn tvingas växa upp i otrygga bo-\n\nendelösningar, vilket kan påverka deras utveckling och hälsa negativt.\n\nSocialstyrelsen framhåller att om socialtjänstens insatser ska kunna ge re-\n\nsultat så förutsätts att familjen har en viss stabilitet, så som ett stadig-\n\nvarande boende. Unizon menar att de föreslagna reglerna om förverkande\n\nkan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och deras barn.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarna och Malmö kommun,\n\nifrågasätter om förslagen kan öka tryggheten i bostadsområden och anför\n\natt det finns risk för att otryggheten i stället ökar, eller att problemen flyttas\n\n18\ntill andra områden. Flera remissinstanser, bl.a. Jämställdhetsmyndigheten ,\n\nframhåller risken för att barn eller andra som tillhör hushållet förlorar sin bostad, trots att de inte gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Länsstyrelsen i Stockholm avstyrker förslaget vad gäller ansvaret för tryggheten i fastigheten och menar att det inte tar övriga boende i hushållet i tillräckligt beaktande. Bland andra Jämställdhetsmyndigheten, Malmö kommun och Örebro kommun framhåller att barnperspektivet är viktigt i frågor som rör trygghet och att detta bör ges en central plats i det fortsatta lagstiftningsarbetet.\n\nEn del remissinstanser, bl.a. Boverket , Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kronoberg menar att bostadsrättens särprägel ger upphov till särskilda risker. De framhåller att förvaltningen av bostadsrättsföreningar ofta sköts av boende med egna intressen och relationer till grannarna, vilket innebär risk för subjektiva bedömningar. Flera remissinstanser, bl.a. Malmö kommun , Mäklarsamfundet , Nyköpings tingsrätt och Sundsvalls tingsrätt framhåller att lagstiftningen är vagt formulerad, vilket de menar är särskilt problematiskt då den ska tillämpas av lekmän. Nyköpings tingsrätt menar att det finns anledning att tydligare ange vilken slags brottslighet som kan ligga till grund för förverkande. Några remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrelsen i Blekinge, Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Stockholm , menar att särskilt begreppet bristande skötsamhet lämnar ett betydande utrymme för tolkning. Kungliga tekniska högskolan menar att gränsen för vad som räknas som brottslighet som försämrar närmiljön är vag, t.ex. är det oklart hur grov ekonomisk brottslighet eller brott i andra länder ska bedömas. Tomelilla kommun menar att det är viktigt att bostadsrättsföreningarna får rätt stöd och vägledning för tillämpningen.\n\nDiskrimineringsombudsmannen menar att uppsägning på grund av misstankar om brott, utan föregående straffrättslig prövning av brottet, riskerar att leda till godtyckliga bedömningar och diskriminering. Det gäller inte minst eftersom föreningarna företräds av lekmän. Diskrimineringsombudsmannen menar att särskilt förslaget avseende tillsynsansvar riskerar att få större negativa konsekvenser för vissa grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättningar som kan ha svårare att utöva tillsyn. Vidare menar Diskrimineringsombudsmannen att det är problematiskt att en förälder kan tvingas visa att stöd sökts hos socialtjänsten, eftersom socialsekreterares föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till insatser. Malmö kommun pekar på svårigheterna att bedöma om en förälder har brustit i tillsynen över sitt barn. Jämställdhetsmyndigheten avstyrker de föreslagna reglerna om tillsynsansvar, eftersom de ålägger den enskilde ett ansvar som i praktiken är omöjligt att efterleva, särskilt vid våld i nära relationer. Att förvänta sig att en våldsutsatt person ska förvägra ett våldsutövande vuxet barn tillträde till bostaden bortser från de faktiska maktförhållanden och den rädsla som våldet skapar.\n\nUppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid efterfrågar en mer uttrycklig problematisering av skillnaderna mellan våldsutsattas möjligheter att behålla en bostadsrätt i jämförelse med en hyresrätt. Unizon anför att det måste tydliggöras hur en våldsutsatts ekonomiska ställning skyddas vid uppsägning. Roks delar bedömningen i promemorian att kvinnor som utsätts för våld av en man de lever med inte bör anses ha förverkat sin bostadsrätt. Nyköpings tingsrätt menar att det kan övervägas om det bör\n\nProp. 2025/26:304\n\n19\n\nProp. 2025/26:304 införas en skyldighet till hembud till förmån för den brottsutsatte när brott av en bostadsrättshavare mot en annan leder till förverkande. Sveriges\n\nadvokatsamfund delar bedömningen i promemorian att det inte är befogat\n\natt införa bestämmelser om att den som inte är bostadsrättshavare ska\n\nkunna ta över bostadsrätten vid förverkande.\n\nSocialstyrelsen menar att bostadsrättshavaren bör ges möjlighet till rätt-\n\nelse innan avhysning och att socialnämnden bör få en underrättelse när ett\n\nbarn i hushållet har begått ett allvarligt brott i närområdet. Även Myndig-\n\nheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Länsstyrelserna i Ble-\n\nkinge , Kronoberg och Stockholm framhåller vikten av att socialtjänsten\n\nunderrättas vid förverkande när barn är inblandade.\n\nJämställdhetsmyndigheten motsätter sig regler som möjliggör förverk-\n\nande när sexuella förbindelser mot ersättning förekommer i lägenheten, i\n\nde fall det inte rör sig om koppleri eller annan exploatering, eftersom det\n\nriskerar att förvärra utsattheten och motverka tillgången till stödinsatser.\n\nRoks anför att kvinnor som befinner sig i prostitution eller utsätts för\n\nmänniskohandel inte rimligen bör drabbas av rättsföljder kopplade till den\n\nbrottslighet de utsätts för. Dessa kvinnor bör enligt Roks omfattas av\n\nsamma undantagsregler som kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Läns-\n\nstyrelserna i Blekinge , Kronoberg och Stockholm anför att människo-\n\nhandel bör omfattas av reglerna om förverkande vid brott i lägenheten.\n\nSveriges advokatsamfund , som i huvudsak tillstyrker förslagen, menar\n\natt skyldigheten att bevara tryggheten i fastigheten bör uttryckas positivt.\n\nSamfundet menar vidare att bestämmelsen om förverkande vid brott i när-\n\nområdet brister i förutsebarhet avseende den geografiska avgränsningen.\n\nDet finns en risk för att bestämmelsen blir svår att tillämpa och att den får\n\nbegränsad effekt. Även förslaget om förverkande vid brott i lägenheten\n\nbrister enligt samfundet i fråga om förutsebarhet.\n\nBostadsrätterna anför, vad gäller tidsgränsen för uppsägning vid brott i\n\nlägenheten, att det är oklart från vilken tidpunkt fristen ska räknas vid brott\n\nsom begås vanemässigt. HSB riksförbund och Riksbyggen anför att det bör\n\nförtydligas att krav på rättelseanmodan och underrättelse till socialnämnd-\n\nen inte gäller vid sådan brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön.\n\nBostadsrätterna anför också att det bör förtydligas att reglerna om särskilt\n\nallvarliga störningar alltid ska tillämpas i dessa fall.\n\nBostadsrätterna , HSB Riksförbund och Riksbyggen menar att den sär-\n\nskilda bestämmelsen om att föremål med ohyra inte får tas in i lägenheten,\n\ninte bör tas bort. De pekar på att motsvarande bestämmelse finns i jorda-\n\nbalken och att den har ett pedagogiskt värde. Riksbyggen och HSB riks-\n\nförbund anser att inte heller den särskilda förverkanderegeln vid tillfälliga\n\nsexuella förbindelser mot ersättning bör tas bort.\n\nUppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forskning , anför i\n\nfråga om förslaget om förverkande vid brott i lägenheten att regeringen\n\nbör återkomma till om förslaget uppfyller grundlagsfästa krav på egen-\n\ndomsskydd, särskilt i förhållande till proportionalitetsprincipen.\n\nIntegritetsskyddsmyndigheten instämmer i att en intresseavvägning en-\n\nligt artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning kan användas som rättslig\n\ngrund för den behandling av personuppgifter som krävs enligt förslagen.\n\nMyndigheten menar dock att hänsyn bör tas till att förslagen sannolikt\n\ninnebär att uppgifter om brott kommer behandlas i något större utsträck-\n\n20\nning, och efterfrågar en något djupare analys av det lagstöd som krävs.\n\nSveriges advokatsamfund delar bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslagen förutsätter är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och regleringen i övrigt.\n\nSkälen för regeringens förslag och bedömning\n\nDen bostadsrättsliga regleringen om förverkande bör skärpas och utformas på samma sätt som den hyresrättsliga\n\nOm en bostadsrätt förverkas har bostadsrättshavaren inte längre rätt att nyttja bostadsrätten. En förverkad bostadsrätt ska tvångsförsäljas, men det är dock vanligt att bostadsrättshavaren medverkar och att den kan säljas utan tvång. Värdet tillfaller bostadsrättshavaren i den mån bostadsrätten inte är belastad med fordringar.\n\nMöjligheterna att förverka en bostadsrätt regleras i 7 kap. 18 § bostadsrättslagen. Bostadsrätten kan bl.a. förverkas om bostadsrättshavaren åsidosätter sina förpliktelser i fråga om att bevara sundhet, ordning och gott skick i fastigheten eller om bostadsrättshavaren stör de boende runt omkring. Normalt krävs att bostadsrättshavaren ska få en uppmaning om rättelse innan förverkande kan ske. Det gäller dock inte vid särskilt allvarliga störningar i boendet. Bostadsrättshavaren har en skyldighet att tillse att även andra i hushållet, liksom gäster eller den som utför arbete i lägenheten inte åsidosätter kraven på sundhet, ordning och gott skick eller stör de andra boende. Om bostadsrättshavaren brister i sitt tillsynsansvar och någon i denna grupp åsidosätter kraven på sundhet, ordning och gott skick eller stör de andra boende, kan bostadsrätten förverkas. Bostadsrätten kan också förverkas om den används för brottslig verksamhet, oavsett vem som använder lägenheten på det sättet. Vid förverkande på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet finns inget krav på uppmaning om rättelse, innan förverkande kan ske.\n\nDen 1 juli 2024 utvidgades möjligheterna att förverka en hyresrätt i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadshus och bostadsområden. Ett hyresavtal kan numera sägas upp om hyresgästen har begått brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Tillsynsansvaret gäller också för sådan brottslighet. Vidare kan ett hyresavtal sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen om den används för allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggjordes och skärptes hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.\n\nSom framgår i avsnitt 4 finns det goda skäl att vidta åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten även i och kring bostadsrätter. De som bor i bostadsrätt har, på samma sätt som andra boende, rätt till trygghet i boendet och bostadsområdet. Bostadsrättsföreningar har också, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Åt- gärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter kan även öka tryggheten i bostadsområdena i övrigt.\n\nI promemorian görs bedömningen att den bostadsrättsliga regleringen avseende möjligheterna att säga upp bostadsrättshavare som begår brott eller skapar otrygghet bör utformas i överensstämmelse med den hyresrättsliga regleringen. Före den 1 juli 2024 motsvarade de hyresrättsliga\n\nProp. 2025/26:304\n\n21\n\nProp. 2025/26:304 reglerna av de aktuella frågorna det som alltjämt gäller för bostadsrätter.\n\nReglerna har även tidigare i stort följt varandra åt.\n\nEnligt regeringens mening finns det inte anledning att behandla den\n\nbostadsrättshavare som begår brott eller skapar otrygghet på något annat\n\nsätt än en hyresgäst som gör samma sak. Föreningarna bör på samma sätt\n\nsom hyresvärdarna ha effektiva verktyg att ingripa vid brottslighet. Att\n\nbostadsrättshavaren – till skillnad från hyresgästen – har betalat en insats\n\nhar i sammanhanget mindre betydelse, eftersom även de andra bostads-\n\nrättshavarna har gjort det (jfr. prop. 2002/03:12 s. 64 och 65). Inte heller\n\ndet faktum att bostadsrätten, till skillnad från hyresrätten, har ett ekonom-\n\niskt värde utgör skäl till att skilja mellan regleringarna. Vid ett förverkande\n\nska bostadsrättshavaren tillförsäkras värdet av bostadsrätten, och för detta\n\nfinns ett väl upparbetat och fungerande system (se 8 kap. bostadsrätts-\n\nlagen).\n\nFlera remissinstanser, däribland Socialstyrelsen , framhåller risken för\n\nallvarliga konsekvenser, särskilt för barn, vid uppsägning. Vad regeringen\n\nanförde i denna fråga beträffande den hyresrättsliga regleringen gör sig på\n\nsamma sätt gällande för den bostadsrättsliga (jfr. prop. 2023/24:112 s. 28–\n\n31). Särskilt ska följande framhållas. Den som innehar en bostadsrätt ska\n\nskyddas mot obefogade uppsägningar. När det gäller innehavare av bo-\n\nstadsrätter som är bostadslägenheter måste artikel 8 i Europakonventionen\n\nom den enskildes rätt till respekt för sitt hem beaktas. Det innebär att det\n\nkrävs starka skäl för att någon ska fråntas sin bostad. För att en bostadsrätt\n\nska förverkas måste det stå i rimlig proportion till de intressen som har\n\nåsidosatts. Intresset av en trygg och säker boendemiljö hos det stora flertal\n\nsom sköter sig bör dock få ett större genomslag i lagstiftningen. Utgångs-\n\npunkten bör vara att detta intresse väger tyngre än intresset av att få behålla\n\nsin bostad hos en enskild bostadsrättshavare som genom sitt agerande\n\nskapar otrygghet för andra boende. Det finns också skäl att tillmäta fören-\n\ningarnas intresse av att kunna bedriva sin verksamhet under trygga för-\n\nhållanden en ökad betydelse.\n\nDe föreslagna reglerna utformas så att de ger utrymme för att i varje en-\n\nskilt fall göra de avvägningar som krävs, med beaktande av den enskildes\n\nrättigheter. Det gäller även i förhållande till de som bor i bostadsrätten, och\n\nsom inte har gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Det ska också\n\nframhållas att det naturligtvis är viktigt att barnrättsperspektivet alltid finns\n\nmed i en förverkandeprocess och att, i enlighet med barnkonventionen,\n\nbarnets bästa i första hand beaktas vid åtgärder som rör barn (se artikel 3 i\n\nkonventionen). Konventionen medger att en intresseavvägning görs där\n\nbarnets intressen balanseras mot andra intressen. Barnets bästa ska väga\n\ntungt men är inte ensamt utslagsgivande (se prop. 2017/18:186 s. 96).\n\nLiksom den motsvarande hyresrättsliga regleringen utformas reglerna så att\n\nhänsyn kan tas till barns intressen i varje enskilt fall (jfr prop. 2023/24:112\n\ns. 29 och 30).\n\nSom framhålls i det tidigare lagstiftningsarbetet vidtar regeringen på\n\nandra områden åtgärder för att motverka hemlöshet och särskilt vräkningar\n\nav barnfamiljer (se prop. 2023/24:112 s. 30 och 31). Exempelvis har fi-\n\nnansieringen av den nationella hemlöshetsstrategin 2022‒2026 förstärkts\n\ni flera omgångar. Regeringen har bedömt att det är viktigt att arbetet fort-\n\nsätter samt utvecklas och aviserade därför i budgetpropositionen för 2026\n\n22\natt medel tillförs för att förlänga och förstärka satsningen. Inom ramen för\n\nstrategin har bland andra Socialstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunernas arbete med att förebygga vräkningar. Uppdraget till Kronofogdemyndigheten har varit särskilt inriktat mot att förebygga vräkningar av barnfamiljer. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer (S2024/01823).\n\nFlera remissinstanser menar att reglerna inte bör utformas i linje med den hyresrättsliga och framhåller att föreningarna ofta företräds av lekmän samtidigt som lagstiftningen är vagt formulerad, vilket de menar innebär risk för subjektiva bedömningar. Det får naturligtvis inte förekomma att bostadsrättsföreningar förverkar bostadsrätter baserat på annat än sakliga bedömningar utifrån lagstiftningen. Den förening som väljer att agera mot bostadsrättshavarna utan stöd i lag torde dock inte låta sig påverkas av hur regleringen ser ut. Tolkningsutrymmet blir inte heller större för bostadsrättsföreningar än för hyresvärdar. I stället bör det vara en styrka att regleringen är samstämmig, eftersom hyresrättslig praxis därmed även kan ge ledning för bostadsrättsföreningarna. Regeringen anser inte att det finns någon särskild risk för att förslagen i förlängningen ger upphov till diskriminering. Förfarandet vid förverkande och rätten till domstolsprövning innebär att starka rättssäkerhetsgarantier finns för den bostadsrättshavare som får bostadsrätten förverkad av föreningen.\n\nNågra remissinstanser menar att förslagen kan innebära att brottsligheten inte avtar, utan bara flyttas. Förslagen kan dock bidra till att koncentrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar, vilket både underlättar polisens arbete och förbättrar situationen för de boende. Samtidigt störs de kriminella i sin brottsutövning. Det bedöms därför att förslagen inte bara kan flytta, utan även minska brottsligheten (jfr prop. 2023/24:112 s. 27).\n\nDet finns alltså inga bärande skäl för att utforma den bostadsrättsliga regleringen på ett sätt som avviker från den hyresrättsliga. I stället talar såväl principiella som systematiska skäl med styrka för att reglerna ges samma utformning. Till detta kommer att den åtstramning som har skett av förverkandereglerna i hyreslagen skulle kunna leda till att bostadsrätter ses som mer attraktiva att använda för brott. Dessutom kan en enhetlig praxis på området, som omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, bidra med konsekvens och överskådlighet.\n\nDen bostadsrättsliga regleringen bör alltså skärpas och utformas på samma sätt som den hyresrättsliga. I följande avsnitt redogörs närmare för hur reglerna bör utformas.\n\nFör att underlätta tillämpningen anser regeringen att det finns behov av att ange vissa riktlinjer för hur bestämmelserna bör kunna tillämpas. Dessa riktlinjer bör utformas i linje med de riktlinjer som angetts för tillämpningen av motsvarande hyresrättslig reglering. Lagrådet anser att författningskommentarerna till förslagen skulle, för att undvika tillämpningsproblem, vinna på viss uppstramning och vissa tydliggöranden jämfört med kommentarerna i hyreslagen. Enligt regeringens mening finns det dock stora fördelar med att utforma riktlinjerna för den hyresrättsliga och den bostadsrättsliga regleringen på samma sätt. En viktig fördel med att reglerna utformas på samma sätt är att det finns förutsättningar för en gemensam rättsutveckling. Om riktlinjerna för reglernas tillämpning utformas på olika sätt finns det risk för osäkerhet som kan försvåra tillämpningen.\n\nProp. 2025/26:304\n\n23\n\nProp. 2025/26:304\n\n24\n\nRegeringen anser också att det i dessa fall är motiverat att lämna förhållandevis utförliga exempel på situationer där bestämmelserna bör kunna tillämpas. Det minskar risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig rättstillämpning (jfr prop. 2023/24:112 s. 44 och 45).\n\nSom Lagrådet noterar innebär lagförslaget i lagrådsremissen att det används en paragrafbeteckning som redan finns. Denna problematik bör omhändertas på det sätt som framgår av lagförslaget.\n\nBostadsrättshavarens ansvar för tryggheten bör skärpas\n\nSkyldigheten för bostadsrättshavaren att bevara tryggheten i fastigheten bör komma till uttryck i bostadsrättslagen på samma sätt som i hyreslagen. Bostadsrättshavaren bör vid sin användning av lägenheten ha ett ansvar för att bevara tryggheten inom och utanför huset. På detta sätt tydliggörs och skärps bostadsrättshavarens ansvar för tryggheten och intresset av trygghet hos andra som bor eller verkar inom fastigheten får ökad tyngd. En sådan regel ger ett tydligare stöd för att ageranden som påverkar tryggheten negativt kan leda till förverkande av bostadsrätten. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund menar regeringen att det inte finns anledning att utforma skyldigheten att bevara tryggheten i fastigheten på något annat sätt än i den hyresrättsliga regleringen. Skyldigheten bör alltså utformas så att bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara tryggheten inte åsidosätts.\n\nBedömningen av om bostadsrättshavaren har åsidosatt skyldigheten att bevara tryggheten inom fastigheten bör göras på samma sätt som för hyresrätter. Regeln bör därmed omfatta såväl brottsliga som icke-brottsliga ageranden. Det avgörande vid bedömningen bör vara i vilken utsträckning beteendet har bidragit till otrygghet för andra som bor eller verkar i fastigheten. Gränsdragningen mot övriga förverkandegrunder bör avgöras i rättstillämpningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35).\n\nBristande skötsamhet bör införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden\n\nI syfte att göra regelverket mer lättöverskådligt och underlätta tillämpningen bör begreppet bristande skötsamhet användas som uppsamlande begrepp för de situationer där trygghet, sundhet, ordning eller gott skick inom fastigheten åsidosätts (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35). Några remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Stockholm , menar att begreppet bristande skötsamhet lämnar ett betydande utrymme för tolkning. Enligt regeringens mening har dock begreppet flera fördelar. Det gör regelverket mer lättöverskådligt och underlättar tillämpningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33). Innebörden av begreppet förtydligas i författningskommentaren till 7 kap. 9 § bostadsrättslagen. I och med att begreppet används på samma sätt i den hyresrättsliga regleringen kommer såväl hyresrättslig som bostadsrättslig praxis kunna tjäna till ledning vid tillämpningen.\n\nBegreppet bristande skötsamhet bör även omfatta åsidosättande av sådana särskilda regler som föreningen, i överensstämmelse med seden på orten, meddelar. Det bör också omfatta bostadsrättshavarens skyldighet att inte ta in ett föremål i lägenheten som hon eller han vet eller har anledning\n\natt misstänka är behäftat med ohyra (jfr nuvarande 7 kap. 9 § fjärde stycket bostadsrättslagen och 25 c § hyreslagen). Riksbyggen , HSB riksförbund och Bostadsrätterna menar att den särskilda bestämmelsen om att föremål med ohyra inte får tas in i lägenheten, inte bör tas bort. Enligt regeringens mening finns det dock inte anledning att särskilt reglera frågan i lagen. Det råder ingen tvekan om att den bostadsrättshavare som är medveten om, eller har anledning att misstänka, att ett föremål är behäftat med ohyra och ändå tar in det i lägenheten, inte iakttar det som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick i huset.\n\nVid bristande skötsamhet bör föreningen vara skyldig att uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse innan det blir aktuellt med uppsägning. Om rättelse sker bör bostadsrätten inte vara förverkad. Föreningen bör också, om det är fråga om en bostadslägenhet, vara skyldig att underrätta socialnämnden om den bristande skötsamheten och bostadsrättshavaren bör inte få sägas upp på den aktuella grunden innan underrättelse har skett. Detta motsvarar regleringen vid störningar i boendet. Från såväl principiell som systematisk synpunkt är det rimligt att bristande skötsamhet och störningar i boendet hanteras på samma sätt i dessa avseenden (jfr prop. 2023/24:112 s. 35 och 36).\n\nNär en bostadsrättshavare allvarligt brister i sin skötsamhet, t.ex. genom hot och trakasserier mot någon som arbetar för föreningen, bör det inte krävas att beteendet upprepas för att förverkande ska ske. Vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör därför bostadsrättshavaren kunna sägas upp utan uppmaning om rättelse och utan underrättelse till socialnämnden. Nämnden bör dock få en kopia av uppsägningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 36–38). Även detta motsvarar den hyresrättsliga regleringen och regleringen för störningar i boendet.\n\nRegleringen av särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör framför allt tillämpas när bostadsrättshavaren allvarligt har åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende, eller någon annan som verkar inom fastigheten, och i andra fall av klara avvikelser från det som kan tolereras i ett tryggt och välfungerande bostadsområde. Om den bristande skötsamheten utgörs av brott bör det som utgångspunkt krävas att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå för att bestämmelsen ska bli tillämplig (jfr prop. 2023/24:112 s. 38).\n\nNär lägenheten har upplåtits till någon i andra hand, som har gjort sig skyldig till särskilt allvarlig bristande skötsamhet, bör det krävas att föreningen uppmanar bostadsrättshavaren att vidta rättelse och underrättar socialnämnden innan uppsägning sker (jfr prop. 2023/24:112 s. 38).\n\nFörverkande bör kunna ske vid brott i närmiljön\n\nDet bör i bostadsrättslagen införas en möjlighet till uppsägning vid brottslighet som är ägnad att skapa otrygghet i ett område. Det innebär bl.a. att en bostadsrättshavare kan sägas upp på grund av brottslighet som har begåtts på ett längre avstånd från lägenheten än vad som är möjligt i dag (jfr prop. 2023/24:112 s. 40 och 41).\n\nDet bör inte finnas någon bestämd yttre gräns för var ett brott ska vara begånget för att det ska kunna träffas av bestämmelsen. I stället bör regeln begränsas genom sitt skyddsintresse, dvs. de som bor i omgivningen. Av- görande för vilka brott som ska omfattas bör vara i vilken utsträckning\n\nProp. 2025/26:304\n\n25\n\nProp. 2025/26:304 brottsligheten påverkar de boendes närmiljö. Sveriges advokatsamfund menar att förslaget brister i förutsebarhet avseende den geografiska av-\n\ngränsningen. Enligt regeringen bör dock det centrala för avgränsningen\n\nvara i vilken utsträckning brottsligheten påverkar närmiljön för dem som\n\nbor i omgivningen till bostadsrättshavarens lägenhet. Även om en sådan\n\navgränsning kan innebära gränsdragningssvårigheter finns det fördelar\n\nmed en flexibilitet som gör det möjligt att ta hänsyn till omständigheterna\n\ni det enskilda fallet. Det finns då utrymme att t.ex. beakta att ett allvarligt\n\nbrott ofta påverkar människor inom ett större område än ett mindre all-\n\nvarligt brott. Brott som begås långt ifrån lägenheten, kanske till och med i\n\nett annat land, har i regel ingen påverkan på närmiljön för dem som bor i\n\nlägenhetens omgivning, men även i sådana fall kan regeln i undantagsfall\n\nkomma att tillämpas (jfr prop. 2023/24:112 s. 42).\n\nDet bör inte krävas att det i det enskilda fallet visas att agerandet har lett\n\ntill en försämring av närmiljön, utan det bör vara tillräckligt att brotts-\n\nligheten är ägnad att bidra till en sådan försämring. För att förverkande ska\n\nske bör det krävas att försämringen objektivt sett inte skäligen bör tålas av\n\nde boende. De boendes intresse av en trygg miljö bör väga tungt vid\n\nbedömningen, men brott som inte kan väntas ha någon eller endast en\n\nobetydlig effekt på de boendes situation bör inte leda till förverkande (jfr\n\nprop. 2023/24:112 s. 41–44).\n\nBestämmelsen bör inte formellt begränsas till vissa brott, utan det av-\n\ngörande bör vara hur brottsligheten påverkar närmiljön. Kungliga tekniska\n\nhögskolan menar att gränsen för vad som räknas som brottslighet som\n\nförsämrar närmiljön är vag och att det är oklart hur vissa brott ska be-\n\ndömas. Reglerna bör dock utformas så att de ger utrymme för att i det en-\n\nskilda fallet göra en bedömning av i vilken utsträckning brottsligheten kan\n\nväntas försämra närmiljön för de som bor i omgivningen. Det är inte möj-\n\nligt att räkna upp alla typer av brott eller situationer som kan aktualisera\n\nen tillämpning av reglerna och det får accepteras att den närmare avgräns-\n\nningen av tillämpningsområdet utvecklas i rättstillämpningen. De rikt-\n\nlinjer som angetts i fråga om vilka brott som omfattas av den hyresrättsliga\n\nregleringen, bör äga motsvarande tillämpning (jfr prop. 2023/24:112 s. 44–\n\n46, och se vidare i författningskommentaren till 7 kap. 9 § bostads-\n\nrättslagen).\n\nFörverkande bör alltså kunna ske vid brottslighet som är ägnad att med-\n\nföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem\n\nsom bor i lägenhetens omgivning. Sådana brott bör likställs med störningar\n\ni boendet (jfr prop. 2023/24:112 s.50 och 51). I de fall det finns särskilda\n\nregler om särskilt allvarliga störningar i boendet bör de reglerna tillämpas\n\npå brott som är ägnade att försämra närmiljön. Det innebär bl.a. att det för\n\nförverkande inte ska krävas att föreningen har uppmanat bostadsrätts-\n\nhavaren att vidta rättelse och att det inte heller ska krävas någon under-\n\nrättelse till socialnämnden. Till skillnad från bl.a. Bostadsrätterna anser\n\nregeringen att förslagen är tydliga i detta avseende.\n\nSocialstyrelsen menar att bostadsrättshavaren bör ges möjlighet till rätt-\n\nelse innan avhysning och att socialnämnden bör få en underrättelse när ett\n\nbarn i hushållet har begått ett allvarligt brott i närområdet. Om det skulle\n\nkrävas att bostadsrättshavaren ges möjlighet till rättelse, förutsätts det dock\n\natt det brottsliga agerandet upprepas för att bostadsrätten ska vara för-\n\n26\nverkad. Det kan inte anses motiverat, särskilt inte när det gäller allvarlig\n\nbrottslighet. Det framstår också som främmande att kräva att föreningen ska uppmana en bostadsrättshavaren att sluta begå brott, eller se till att någon annan i hushållet gör det. Det finns alltså, i likhet med den hyresrättsliga regleringen, inte anledning att kräva rättelseanmaning för förverkande i dessa fall. En underrättelse till socialnämnden före uppsägningen fyller inte samma funktion när bostadsrättshavaren inte har möjlighet till rättelse. Föreningen bör dock vara skyldig att skicka en kopia av uppsägningen till socialnämnden (jfr prop. 2023/24:112 s. 51–53, 58 och 59).\n\nBostadsrätten bör kunna förverkas på grund av brott som försämrar närmiljön även när lägenheten är upplåten i andra hand. Undantaget från kravet på rättelseanmaning bör dock inte vara tillämpligt i sådana fall (jfr prop. 2023/24:112 s. 52).\n\nBostadsrättshavarens tillsynsansvar bör gälla på samma sätt i fråga om brottslighet som likställs med störningar i boendet som annars vid störningar i boendet och vid ageranden som omfattas av förslaget om bristande skötsamhet. Vid bedömningen av vilken tillsyn som kan krävas av bostadsrättshavaren bör det beaktas att det är svårare för denne att hålla uppsikt över och vidta effektiva åtgärder mot andra personer när de rör sig utanför lägenheten, jämfört med när de rör sig i lägenheten Tillsynsansvaret bör främst aktualiseras när det framkommit omständigheter som ger bostadsrättshavaren anledning att vänta sig att en person som hon eller han ansvarar för kan komma att begå brott. I så fall bör det dock krävas att hon eller han, för att undvika ansvar, vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att förhindra agerandet (jfr prop. 2023/24:112 s. 53–58).\n\nDiskrimineringsombudsmannen menar att tillsynsansvaret riskerar att få större negativa konsekvenser för vissa grupper än andra. Exempelvis finns det en risk att personer med funktionsnedsättningar kan ha svårare att utöva tillsyn över t.ex. barn i närmiljö. Jämställdhetsmyndigheten avstyrker förslaget avseende tillsynsansvar och framhåller att det inte kan förväntas att en våldsutsatt ska förvägra ett våldsutövande vuxet barn tillträde till bostaden. Möjligheterna för bostadsrättshavaren att agera inom ramen för tillsynsansvaret kan naturligtvis variera utifrån ett flertal olika faktorer, såväl sådana som kan hänföras till bostadsrättshavaren, som sådana som är hänförliga till den som är föremål för tillsyn. Utgångspunkten bör dock vara att bedömningen av om bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar ska göras objektivt, i enlighet med vad som gäller i dag. Det saknar då betydelse om hyresgästen på grund av personliga förhållanden, eller av något annat skäl, haft svårt att fullgöra sitt ansvar. Det bör dock finnas ett visst utrymme att beakta sådana omständigheter vid bedömningen av om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse, vilket innebär att hyresrätten inte är förverkad (jfr prop. 2023/24:112 s. 56).\n\nDiskrimineringsombudsmannen menar också att det är problematiskt att en förälder, för att visa att man vidtagit tillräckliga åtgärder, kan tvingas söka stöd hos socialtjänsten, eftersom föreställningar om kön och etnisk tillhörighet m.m. kan påverka tillgången till insatser. Det som krävs är emellertid att vårdnadshavaren vidtar åtgärder som är rimliga och möjliga i den aktuella situationen. Om en myndighet brister i sitt uppdrag eller om de erbjudna insatserna av något annat skäl inte har avsedd effekt, bör bostadsrättshavaren inte anses ha brustit i sitt tillsynsansvar, om hon eller han har gjort det som rimligen kan krävas.\n\nProp. 2025/26:304\n\n27\n\nProp. 2025/26:304 Om det blir en tvist om huruvida det finns en rätt att förverka en bostadsrätt bör det, på samma sätt som i allmänhet gäller i tvistemål, krävas att föreningen styrker de omständigheter som åberopas till grund för bostadsrätthavarens uppsägning. Beviskravet bör inte anges i lagen (jfr prop. 2023/24:112 s. 46).\n\n28\n\nFörverkande bör kunna ske i fler fall vid brott i lägenheten\n\nDet bör i bostadsrättslagen införas utökade möjligheter till förverkande av en bostadsrätt som används för brott. Det bör inte längre krävas att lägenheten, helt eller till väsentlig del, används för brottsligheten eller att brottsligheten utgör näringsverksamhet eller annars är affärsmässig, för att förverkande ska kunna ske. Det bör i stället, för att förverkande ska få ske, krävas att brottsligheten är allvarlig, vanemässig eller annars av större omfattning (se beträffande de begreppen, och vilka brott som kan omfattas av regleringen, vidare författningskommentaren till 7 kap 18 § bostadsrättslagen). Med anledning av Länsstyrelserna i Blekinge, Stockholm och Kronobergs synpunkter kan det framhållas att människohandel typiskt sett bör vara ett sådant brott som ger anledning till förverkande. På samma sätt som i dag bör det krävas att lägenheten utgör ett typiskt hjälpmedel eller en förutsättning för brottsligheten. Brottsligheten ska alltså på ett relevant sätt underlättas av tillgången till lägenheten, som t.ex. vid förvaring av vapen eller narkotika. Förverkande bör också, på samma sätt som i dag, kunna ske även om det är någon annan än bostadsrättshavaren som använder lägenheten för att begå brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 60–63).\n\nMöjligheten till förverkande bör gälla även när utrymmen som hör till bostadsrätten, t.ex. förråd eller garage, eller gemensamma utrymmen används för brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 62). Så bör vara fallet även när utrymmen som upplåts genom ett separat avtal, t.ex. ett hyresavtal, används för brott, om upplåtelsen av utrymmet har ett omedelbart samband med användningen av bostadsrättslägenheten (jfr 6 kap. 10 § bostadsrättslagen). Bestämmelsen bör alltså ges ett något bredare tillämpningsområde än motsvarande bestämmelse i hyreslagen, vilket motiveras av att det torde vara relativt vanligt att bostadsrättshavaren och föreningen ingår denna typ av sidoavtal, t.ex. beträffande garageplats.\n\nRegleringen om förverkande på grund av att lägenheten används för brott bör omfatta fall där lägenheten används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Det som anförts om tillämpningen av den hyresrättsliga regleringen i sådana fall bör gälla på samma sätt för bostadsrätter (jfr prop. 2023/24:112 s. 65–67). Jämställdhetsmyndigheten menar att bestämmelserna om förverkande vid brott i lägenheten inte bör tillämpas vid fall av sexuella förbindelser mot ersättning, om det inte är fråga om koppleri eller annan exploatering. Roks menar att kvinnor som befinner sig i prostitution eller utsätts för människohandel bör omfattas av samma undantagsregler som kvinnor som utsätts för mäns våld i hemmet. Re- geringen anser dock att föreningen inte ska behöva acceptera att lägenheten vanemässigt används för sexuella förbindelser mot ersättning. Det kan också konstateras att hänsyn kan tas till bostadsrättshavarens utsatthet när fråga är om bostadsrätten ska vara förverkad eller inte. Riksbyggen och HSB riksförbund anser att den särskilda förverkanderegeln vid tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning av tydlighetsskäl inte bör tas bort.\n\nEnligt regeringens mening är dock den föreslagna regleringen tydlig och det finns inte anledning att i detta avseende utforma reglerna på något annat sätt än motsvarande hyresrättsliga regler.\n\nDen föreslagna regleringen bedöms ge tillräckliga möjligheter för föreningen att säga upp bostadsrättshavaren i fall då straffansvar annars kan aktualiseras på grund av bostadsrättshavarens agerande. Det är här framför allt fråga om brott mot terrorismlagstiftningen och spellagstiftningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 67 och 68).\n\nReglerna om förverkande vid brott i lägenheten bör omfatta brott mot närstående. En bostadsrättshavare som begår brott mot en närstående i lägenheten kan inte anses ha ett skyddsvärt intresse av att behålla den. Förverkande i dessa situationer kan visserligen även sägas drabba den som utsätts för brott, eftersom en förverkad bostadsrätt ska tvångsförsäljas och den brottsutsatta därmed kan förlora sin bostad. Som Unizon framhåller kan detta medföra allvarliga konsekvenser för våldsutsatta, särskilt då bostadsrätten ofta är hushållets största ekonomiska tillgång. Våldsutsatthet är också orsaken till att kvinnor befinner sig i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens hemlöshetskartläggningar. Intresset av att kunna säga upp bostadsrättshavare som begår brott väger dock tyngre. Om förverkande inte skulle kunna ske skulle den som gjort sig skyldig till brott behålla bostadsrätten och kunna bo kvar i den, eventuellt tillsammans med den brottsutsatta personen. Det ska också framhållas att en brottsutsatt person som själv är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägenheten. I sammanhanget kan också nämnas att regeringen har inrättat ett statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende, se förordning (2022:1416) om statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende.\n\nTill skillnad från vad som gäller enligt den hyresrättsliga regleringen är det inte möjligt att införa regler som innebär att den våldsutsatta kan ta över lägenheten vid förverkande. Det finns inte möjlighet att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga ett sådant hembudsförfarande som Nyköpings tingsrätt föreslår.\n\nOm den som har utsatts för brott är ensam bostadsrättshavare bör denne inte anses ha brustit i någon förpliktelse. I sådana fall bör utgångspunkten vara att förverkande inte ska ske (jfr prop. 2023/24:112 s. 63–65).\n\nEnligt regeringens mening står den föreslagna regleringen i proportion till de eventuella inskränkningar i egendomsskyddet som den skulle kunna leda till (jfr 2 kap. 15 § regeringsformen och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen).\n\nDe frister inom vilka bostadsrättshavaren kan sägas upp till avflyttning vid brott i lägenheten ska förlängas\n\nEnligt nuvarande regler kan, när bostadsrätten är förverkad på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet, bostadsrättshavaren skiljas från lägenheten endast om föreningen har sagt upp henne eller honom inom två månader från det att föreningen fick vetskap om det förhållande som utgör grund för förverkande. Om brottsligheten har angetts till åtal\n\nProp. 2025/26:304\n\n29\n\nProp. 2025/26:304 eller om en förundersökning har inletts inom samma tid har föreningen kvar sin rätt att säga upp bostadsrättshavaren till dess att två månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt. Tidsfristerna bör, på samma sätt som i hyreslagen, förlängas till sex månader (jfr prop. 2023/24:112 s. 63).\n\nDet är den tidpunkt då föreningen fick kännedom om de omständigheter som utgör grund för förverkande som är avgörande för när tidsfristen börjar löpa. När denna tidpunkt infaller i olika situationer, t.ex. vid vanemässig brottslighet, bör avgöras i rättstillämpningen.\n\nFörhållandet till den straffrättsliga prövningen\n\nVid genomförandet av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att en talan om förverkande inte innefattar en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europakonventionen. Ett beslut om förverkande bedömdes inte heller strida mot förbudet mot dubbelprövning (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49). Detsamma gäller beträffande bostadsrätter.\n\nOm ett förfarande om förverkande pågår parallellt med ett straffrättsligt bör det dock, liksom i fråga om hyresrätter, i många fall vara lämpligt att invänta det straffrättsliga förfarandet. Om en person har frikänts för ett brott kan det vidare antas att det sällan blir aktuellt att föra en talan om förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49).\n\nBehandling av personuppgifter om brott\n\nFör att kunna säga upp en bostadsrättshavare på grund av att denne begått brott kan det bli aktuellt för bostadsrättsföreningar att behandla personuppgifter om brott. Det kan handla om att inför en uppsägning dokumentera uppgifter om ett brottsligt agerande eller att i en tvist åberopa en dom som bevisning. Sådan behandling av uppgifter om brott kan bli aktuell redan i dag, t.ex. vid brott som utgör en störning i boendet. Som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller kan dock förslagen innebära att detta blir aktuellt i fler fall.\n\nEn behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts kan falla in under Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning, här benämnd EU:s dataskyddsförordning). Behandling av personuppgifter som faller in under förordningen förutsätter att det finns en rättslig grund för behandlingen. De rättsliga grunderna som får tillämpas räknas upp i artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning. Enligt artikel 6.1 f får behandling ske om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter. I artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning finns vidare särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott. För att andra än myndigheter ska få behandla sådana uppgifter krävs att behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller för att en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras (5 § förordningen\n\n30\n\n[2018:219] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförord- Prop. 2025/26:304 ning).\n\nVid införande av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att det fanns grund för personuppgiftsbehandlingen i artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning och att den bestämmelsen kunde tillämpas vid behandlingen. Det uttalades att behandlingen av personuppgifter innebär ett ingrepp i den enskildes integritet. Med hänsyn bl.a. till att hyresvärden bara får behandla uppgifterna i den utsträckning som det är nödvändigt och ska hantera uppgifterna på ett sådant sätt att ingreppet för den enskilde inte blir större än nödvändigt, ansågs ingreppet i den enskildes integritet stå i rimlig proportion till syftet med behandlingen (jfr prop. 2023/24:112 s. 49 och 50). Detsamma gäller beträffande bostadsrätter.\n\nEnligt regeringens bedömning är bestämmelserna tillräckligt tydligt utformade för att kunna ligga till grund för den aktuella personuppgiftsbehandlingen. Regeringen anser därmed att det inte finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om en sådan personuppgiftsbehandling. Några sådana bestämmelser finns inte heller för andra fall där bostadsrättsföreningar kan behöva behandla motsvarande uppgifter.\n\nEn tillämpning av artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning innebär att föreningen själv förutsätts bedöma om behandlingen av personuppgifter är tillåten i det enskilda fallet. Enligt regeringens mening bör uppgifter om att bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till brott, i fall som har relevans för en bedömning enligt de föreslagna reglerna, som utgångspunkt kunna behandlas på motsvarande sätt som i andra fall där en behandling av uppgifter som rör brott kan bli aktuell (jfr prop. 2023/24:112 s. 50).\n\n6 Ökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott\n\nRegeringens förslag\n\nEn bostadsrättsförening ska alltid kunna neka medlemskap om sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.\n\nRegeringens bedömning\n\nDen behandling av personuppgifter som förslaget förutsätter kan ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. Det saknas behov av särskilda regler om behandlingen.\n\nPromemorians förslag och bedömning\n\nFörslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\n31\n\nProp. 2025/26:304\n\n32\n\nRemissinstanserna\n\nMånga remissinstanser är positiva till förslaget eller har inget att invända mot det. Bland de som tillstyrker förslaget finns Bostadsrätterna , Brottsförebyggande rådet , Ekobrottsmyndigheten , Fastighetsägarna , Hyres- och arrendenämnden i Västerås , HSB Riksförbund , Länsstyrelsen i Östergötland , Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Sveriges BostadsrättsCentrum. De framhåller bl.a. att förslaget kan väntas bidra till en ökad trygghet inom en förening och i dess närområde. De menar att det blir tydligare att viss brottslighet kan motivera att medlemskap nekas. De framhåller att med nu gällande lagstiftning är det svårt att neka medlemskap på grund av brottslighet, eftersom möjligheten att neka medlemskap på grund av bristande personliga kvalifikationer ska utnyttjas med stor varsamhet. De menar att den föreslagna regeln därför behövs.\n\nEtt antal remissinstanser, bl.a. Göteborgs kommun , Kungliga tekniska högskolan , Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna , Stockholms kommun och Örebro kommun menar att förslaget innebär risk för att vissa grupper hamnar i utanförskap och t.ex. blir långvarigt beroende av socialtjänsten. De anför också att det kan bli svårare för den som avtjänat sitt straff att återanpassas till samhället. De framhåller att det är viktigt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället och att en bostad minskar risken för återfall i brott. Några av remissinstanserna menar också att det i praktiken blir fråga om en sorts dubbelbestraffning. Kungliga tekniska högskolan menar att förekomsten av brottslighet ofta sammanfaller med socioekonomisk utsatthet, diskriminering och strukturella ojämlikheter, vilket ökar risken för utanförskap i vissa grupper.\n\nStockholms universitet menar att om de nuvarande reglerna uppfattas som oklara, så borde det kunna åtgärdas på andra sätt än genom lagstiftning. Stiftelsen Tryggare Sverige framhåller vikten av åtgärder för ökad trygghet men menar att det är problematiskt att ansvaret enligt förslaget faller på föreningarna. I stället bör samhället stödja föreningarna.\n\nUnizon anför att förslaget ytterligare kan försvåra möjligheten till ett tryggt och självständigt boende för kvinnor som lämnar våldsamma relationer och som befinner sig i ekonomisk utsatthet. Uppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid menar att förslaget i vissa fall skulle kunna innebära ett skydd för våldsutsatta mot en våldsutövande före detta partner, men ser också en risk för att förslagen kan leda till att en del våldsutsatta blir mer utsatta på bostadsmarknaden.\n\nFastighetsmäklarförbundet menar att förslaget kan leda till längre försäljningsprocesser, ökad försiktighet hos köpare och säljare och minskad rörlighet på marknaden. Fastighetsmäklarinspektionen framhåller vikten av skyndsam handläggning och menar att bostadsrättsföreningar bör informera säljare och köpare om den förväntade tiden för medlemskapsprövningen. Inspektionen anser också att regeringen bör uppmana till en branschgemensam utformning av avtalsklausuler i fråga om fördelning av kostnader och risker vid avslag på ansökan om medlemskap. Bostadsrätterna delar promemorians bedömning att någon tidsgräns för medlemskapsprövningen inte bör införas.\n\nEtt antal remissinstanser, bl.a. Bofrämjandet , Fastighetsmäklarförbundet , Hyres- och arrendenämnden i Stockholm , Malmö kommun , Nyköpings tingsrätt , Stockholms kommun , Stockholms universitet och Uppsala uni-\n\nversitet , institutet för fastighetsrättslig forskning , menar att den föreslagna bestämmelsen är allmänt hållen, vilket kan väntas leda till osäkerhet i fråga om vilka brott som kan ligga till grund för nekande av medlemskap. Flera av remissinstanserna menar att detta särskilt gör sig gällande eftersom bostadsrättsföreningar normalt företräds av lekmän, som kan ha svårare att göra de bedömningar som krävs. Hyres- och arrendenämnden i Stockholm menar att det behövs tydliggörande exempel i fråga om vilka brott som omfattas, utöver sådana brott som redan i dag kan leda till nekande. Hyres- och arrendenämnden i Malmö anser att en annan lagteknisk lösning bör övervägas. Sveriges advokatsamfund , som tillstyrker att möjligheterna till nekat medlemskap vid brottslighet skärps, menar att förslaget brister i förutsebarhet. Uppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forskning menar att det bör preciseras vilken typ av brottslighet som ska omfattas, särskilt med avseende på hur långt tillbaka i tiden sådan brottslighet ska ligga för att kunna beaktas .\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrelsen i Kronoberg , Länsstyrelsen i Stockholm , Verdandi , Svea hovrätt och Tomelilla kommun , menar att förslaget, mot bakgrund av uppfattningar om personers eventuella kriminalitet, kan leda till diskriminering och olikvärdiga rättigheter och möjligheter. Flera av remissinstanserna kopplar risken för diskriminering till att förslaget ger stort utrymme för tolkningar. Länsstyrelsen i Blekinge menar att det, eftersom bostadsrättsföreningar i dag saknar möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret, finns en betydande risk att beslut om nekande av medlemskap baseras på rykten, hörsägen eller andra subjektiva uppfattningar snarare än på saklig information.\n\nSvea hovrätt menar att det bör klargöras om brott som trolöshet mot huvudman kan ha betydelse vid prövningen. I så fall bör det övervägas om sådana brott omfattas av begreppet ”bostads- eller närmiljö”. Hovrätten pekar också på att bostads- eller närmiljön inte bör försämras om en person som redan bor i huset, eller i grannhuset, blir medlem. Uppsala Universitetet, institutet för fastighetsrättslig forskning menar att ekonomisk brottslighet bör få betydelse för föreningskollektivets boendemiljö och därmed omfattas av regleringen.\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Boverket , Gävle kommun , Malmö kommun , Stockholms universitet och Sundsvalls tingsrätt , lyfter svårigheterna för föreningarna att få del av uppgifter om brott och att föra bevisning. Hyres- och arrendenämnden i Umeå menar att det av detta skäl är tveksamt om förslaget kommer att leda till fler nekade medlemskap. Stockholms universitet menar att det särskilt när det gäller brott av andra än köparen är svårt att se hur föreningarna ska kunna ta reda på uppgifterna. Några remissinstanser, bl.a. Kungliga tekniska högskolan , Länsstyrelsen i Dalarna och Stiftelsen Tryggare Sverige , menar att det finns risk för att information inhämtas eller hanteras på ett otillbörligt sätt. Svea hovrätt anför att även om föreningen raderar uppgifterna när de inte längre behövs så kommer medlemmar i föreningen att ha kunskap om den sökandes brottslighet. Sveriges advokatsamfund menar att uppgifter från internet inte ensamma bör räcka för nekande, medan uppgifter ur belastningsregistret, som föreningarna dock har begränsad tillgång till, i vissa fall kan göra det. Samfundet menar att konsekvenserna av att sökanden vägrar lämna in belastningsregisterutdrag framstår som oklara och att det finns risk för att\n\nProp. 2025/26:304\n\n33\n\nProp. 2025/26:304 föreningar regelmässigt begär in utdrag ur registret och att det i sin tur innebär risk för integritetskränkningar. Fastighetsmäklarinspektionen framhåller att fastighetsmäklare inte får inhämta eller hantera uppgifter om tidigare brottslighet och påpekar vikten av att bostadsrättsföreningar ges vägledning om vilka efterforskningar de får göra. Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges BostadsrättsCentrum , anser att det bör utredas om bostadsrättsföreningar ska få förbättrade möjligheter att göra bakgrundskontroller.\n\nIntegritetsskyddsmyndigheten (IMY) anför att det mot bakgrund av det starka skydd som uppgifter om lagöverträdelser har enligt artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning bör göras en mer noggrann och djupare analys av vilket lagstöd som krävs för behandlingen av sådana uppgifter. IMY instämmer i att en intresseavvägning enligt artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning kan användas som rättslig grund för den behandling av personuppgifter som krävs enligt förslaget. IMY menar dock att hänsyn bör tas till att förslagen sannolikt innebär att bostadsrättsföreningarna i större utsträckning kommer behandla uppgifter om brott, och efterfrågar även i denna del en något djupare analys av det lagstöd som krävs. Sveriges advokatsamfund delar bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslagen förutsätter är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och den rättsliga regleringen i övrigt.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fasstighetägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum , framhåller vikten av att det finns utrymme att neka medlemskap på grund av brott utan att riskera att drabbas av skadeståndsansvar, förutsatt att nekandet inte är helt grundlöst eller har ett diskriminerande syfte. De menar att styrelser i många fall drar sig för att neka medlemskap på grund av risken för skadestånd. Fastighetsmäklarförbundet och Mäklarsamfundet framhåller risken för att styrelseledamöterna utsätts för repressalier, vilket kan resultera i att de drar sig för att agera.\n\nSveriges advokatsamfund menar att det råder osäkerhet kring vilka uppgifter en domstol eller hyresnämnd kan behöva ta ställning till vid prövning av medlemskapsfrågan, samt vilka konsekvenser prövningen kan få för ett pågående eller framtida åtal, vilket kan försvåra rättstillämpningen och påverka den enskildes rättssäkerhet negativt.\n\nBostadsrätterna menar att förslaget bör gälla även vid övergång mellan makar och andra närstående, för att motverka kringgående av reglerna . Fastighetsägarna menar att det även i förhållande till andra nekandegrunder bör räcka att det finns befogad anledning att anta att förpliktelsen inte kommer uppfyllas. Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum , menar att föreningens godkännande också bör krävas när en medlem förvärvar flera bostadsrätter i samma förening. De anför att det är ett reellt problem i föreningar där kriminella etablerat sig att det inte går att förhindra att de förvärvar ytterligare lägenheter.\n\n34\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nMöjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas\n\nSom framgår i avsnitt 4 har brottsligheten i dag stor påverkan på tryggheten för boende i flerfamiljshus. För bostadsrättsföreningarna är problemen med brottslighet och otrygghet utbredda. Brottsligheten går ut över de boende men också över de som företräder och arbetar för föreningarna. Det är naturligtvis det allmännas ansvar att motverka brottsligheten i samhället, och säkerställa tryggheten i bostadsområdena. För att vända utvecklingen krävs dock att hela samhället deltar i arbetet. I den lokala miljön, i fastigheten och runt den, har enskilda organisationer, inte minst bostadsrättsföreningar en viktig roll. Det är en utmaning för bostadsrättsföreningarna att hantera brottslighet bland de boende. Inte minst gör närheten till den som uppfattas som kriminell att föreningarna ibland drar sig för att agera. Många remissinstanser framhåller också behovet av åtgärder som syftar till ökad trygghet inom föreningarna och i föreningarnas närområde.\n\nEtt sätt för föreningarna att förebygga otrygghet i föreningens hus kan vara att neka medlemskap när det kan befaras att ett beviljat medlemskap skulle leda till t.ex. brottslighet eller störningar. Den som nekas medlemskap i en bostadsrättsförening får inte använda bostadsrätten. Förvärvet av bostadsrätten blir också ogiltigt (6 kap. 1 och 5 §§ bostadsrättslagen). Det bör i många fall vara enklare för föreningarna att agera vid prövning av frågan om medlemskap än att t.ex. inleda en förverkandeprocess mot någon som redan bor i huset. Det är inte heller rimligt att föreningarna och de boende ska behöva acceptera medlemmar som begår allvarliga brott och skapar otrygghet. Föreningarna bör alltså kunna neka medlemskap till personer som, mot bakgrund av tidigare brottslighet, kan förväntas skapa otrygghet och störningar i och kring föreningens hus.\n\nMedlemskap får i dag nekas om sökanden inte uppfyller kraven i stadgarna eller om sökanden inte skäligen bör godtas som medlem (2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Vid prövningen ska främst sökandens personliga och ekonomiska förhållanden tillmätas betydelse. Förekomsten av brott kan beaktas inom ramen för prövningen av sökandens personliga förhållanden. Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens personliga förhållanden ska dock tillämpas restriktivt. Ett antal remissinstanser framhåller att detta innebär att det är svårt att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brottslighet. Av genomgången i promemorian framgår också att praxis vad gäller möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott inte är helt entydig, och att möjligheterna ibland framstår som begränsade. En förening kan inte heller i stadgarna införa strängare regler i fråga om sökandens personliga kvalifikationer, innefattande förekomsten av brott, än vad som följer av lag.\n\nNuvarande reglering är alltså relativt restriktiv och därtill inte helt tydlig. För den förening som vill arbeta mot brottslighet och otrygghet genom att neka medlemskap till den som har begått brott, måste det framstå som mycket osäkert i vilken utsträckning det är möjligt. Det finns därför goda skäl att utöka och förtydliga de lagstadgade möjligheterna att neka medlemskap vid förekomst av brott. En sådan reform skulle underlätta för de föreningar som vill arbeta förebyggande mot sådant som försämrar medlemmarnas bostads- och närmiljö. Det skulle också bidra till att minska\n\nProp. 2025/26:304\n\n35\n\nProp. 2025/26:304 brottsligheten i området kring huset. Detta skulle vara mycket positivt för föreningens medlemmar, för andra boende i huset och området, liksom för\n\nföreningen, dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller\n\nområdet. Ett antal remissinstanser framhåller att ökade möjligheter att\n\nneka medlemskap på grund av brott kan väntas få sådana positiva effekter\n\ni form av ökad trygghet och minskad brottslighet. En tydligare reglering\n\nskulle också kunna öka förutsebarheten för alla inblandade, inklusive för\n\nden som ansöker om medlemskap och för den som säljer sin bostadsrätt.\n\nNågra remissinstanser framhåller att risken för skadeståndsansvar eller\n\nrepressalier av olika slag kan innebära att styrelsen i många fall drar sig\n\nför att neka medlemskap. Enligt regeringens mening bör tydligare regler\n\nunderlätta styrelsens bedömning och göra det klarare för dem när det finns\n\nrättsliga förutsättningar för nekande. Det bör innebära att de i mindre ut-\n\nsträckning drar sig för att neka medlemskap, när det finns förutsättningar\n\nför det.\n\nÖkade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening innebär\n\natt det blir svårare för en del personer att ordna boende. Ett antal remiss-\n\ninstanser menar att skärpta möjligheter att neka medlemskap på grund av\n\nbrott riskerar att leda till ett ökad utanförskap, särskilt för vissa grupper,\n\nett ökat behov av boendelösningar från socialtjänsten och svårigheter för\n\nden som avtjänat sitt straff att återanpassas till samhället. De framhåller att\n\ntillgången till bostad är avgörande för såväl återanpassning till samhället,\n\nsom för att minska utanförskapet.\n\nDen enskildes intresse av att ha tillgång till en bostad kan inte anses väga\n\nlika tungt när det handlar om att någon nekas tillträde till en bostad, som\n\nnär det handlar om att skilja någon från sitt boende. Samtidigt förtjänar\n\nnaturligtvis risken för ett ökat utanförskap och sämre möjligheter till åter-\n\nanpassning efter avtjänat straff att tas på största allvar. Ökade möjligheter\n\natt neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott utesluter\n\ndock inte på något sätt den som har begått brott från bostadsmarknaden.\n\nEnligt regeringens mening väger intresset hos övriga boende av en trygg\n\noch lugn boendemiljö i sammanhanget tyngre än de risker som remiss-\n\ninstanserna framhåller. I de fall det finns en reell risk för att den som för-\n\nvärvat en bostadsrätt kommer att skapa otrygghet i en fastighet eller utsätta\n\növriga boende för störningar bör det inte krävas att denne godkänns som\n\nmedlem. Det kan tilläggas att ökade möjligheter till nekande av medlems-\n\nkap på grund av brott inte kan betraktas som en form av dubbelbestraff-\n\nning. Fokus för regleringen bör, som utvecklas i det följande, vara de för-\n\nväntade följderna av att medlemskap beviljas. Det handlar alltså om att\n\nundvika framtida otrygghet och störningar, inte om att straffa den som\n\nbegått brott.\n\nNågra remissinstanser menar att ökade möjligheter att neka medlemskap\n\ni en bostadsrättsförening kan försvåra möjligheten till ett tryggt och själv-\n\nständigt boende för kvinnor som t.ex. lämnar våldsamma relationer, vilket\n\nkan göra dessa personer mer utsatta på bostadsmarknaden. Den som inte\n\nsjälv har begått brott, och inte heller har för avsikt att bo med någon som har\n\nbegått brott, omfattas dock inte av de föreslagna reglerna. Syftet med refor-\n\nmen är, som ovan nämnts, inte heller att utestänga någon från bostadsmark-\n\nnaden, utan att minska risken för framtida brottslighet och otrygghet i\n\nbostadsområden. Situationen för våldsutsatta ska också ses i samband med\n\n36\nde ökade möjligheter att behålla en bostadsrätt som föreslås i avsnitt 7.1.\n\nEtt antal remissinstanser lyfter risken för att föreningar nekar medlemskap av skäl som inte kan accepteras, kanske för att sökanden på ett osakligt plan anses olämplig eller icke önskvärd. De menar att förslaget, mot bakgrund av uppfattningar om personers eventuella kriminalitet, kan leda till diskriminering och till beslut om nekande av medlemskap som baseras på rykten, hörsägen eller andra subjektiva uppfattningar snarare än på saklig information. Enligt regeringens mening bör dock inte denna risk överdrivas. Att neka medlemskap i osäkra situationer är förenat med risker, inte minst ekonomiska sådana. För den som inte förhåller sig till lagens regler bör det också spela mindre roll hur regleringen ser ut. Utökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott bör alltså inte i någon större utsträckning öka risken för att medlemskap nekas på felaktiga grunder eller leda till ökad diskriminering. Vidare bör en reglering där betydelsen av brott för frågan om medlemskap klargörs öka förutsättningarna för att medlemskap nekas endast när det är berättigat.\n\nUtökade möjligheter att neka medlemskap kan antas leda till fler nekade ansökningar, vilket också innebär fler ogiltiga överlåtelser. Ogiltigheten kan medföra relativt omfattande olägenheter för säljaren av bostadsrätten. Om säljaren har köpt ett annat boende kan hon eller han stå med dubbla lån, vilket kan vara svårt att hantera. Ökade möjligheter att neka medlemskap skulle innebära att den som säljer en bostadsrätt i större utsträckning behöver förhålla sig till risken för att försäljningen inte går igenom. Som en följd av detta kan det också uppstå viss osäkerhet på marknaden. Fastighetsmäklarförbundet menar att förslaget kan leda till längre försäljningsprocesser, ökad försiktighet hos köpare och säljare, fler sent avbrutna försäljningar och minskad rörlighet på marknaden. Antalet medlemskap som nekas på grund av brott är dock i dag inte särskilt många. Även om antalet nekade medlemskap skulle öka till följd av en skärpt reglering, så bör det alltjämt totalt röra sig om en låg nivå. Vidare bör endast en mycket liten del av det totala antalet förvärvare av bostadsrätter ha gjort sig skyldig till sådan brottslighet som bör kunna aktualisera ett nekande. Enligt regeringens mening är de svårigheter, och den eventuella osäkerhet på marknaden, som kan följa av ett något ökat antal ogiltiga överlåtelser acceptabla i förhållande till syftet, att öka tryggheten i och kring bostadsrätter.\n\nÖkade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan också leda till att bostadsrättsföreningar mer regelmässigt inhämtar uppgifter om brott inför prövningen av medlemskapsfrågan, och därmed hanterar uppgifter om brott i större utsträckning än i dag. Det kan i sin tur leda till längre ledtider vid överlåtelser och till att uppgifter om brott sprids på ett sätt som inte är önskvärt. Å andra sidan bör en tydligare reglering skapa bättre förutsättningar för att uppgifter om brott inhämtas bara när det är relevant. Risken för förlängda tidsutdräkter vid prövningen, liksom för ökad spridning av uppgifter om brott, bör därför inte överdrivas. Regeringen återkommer i det följande till föreningarnas inhämtande av, och hantering av, uppgifter om brott.\n\nI likhet med Bostadsrätterna , och i linje med slutsatserna i promemorian, finns det inte anledning att nu införa en tidsgräns inom vilken föreningen måste pröva ansökan om medlemskap. Det är dock, som Fastighetsmäklarinspektionen framhåller, angeläget att processen inte försenas i onödan.\n\nSammantaget finns det alltså anledning att förtydliga och skärpa möjligheterna att neka medlemskap när det, mot bakgrund av tidigare brotts-\n\nProp. 2025/26:304\n\n37\n\nProp. 2025/26:304\n\n38\n\nlighet, kan antas att ett beviljat medlemskap skulle skapa störningar eller otrygghet för medlemmarna.\n\nDet finns inte förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsärende föreslå sådana reformer som Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum föreslår i fråga om utformningen av andra grunder för nekande av medlemskap och möjligheten att förhindra en befintlig medlem att förvärva en ny bostadsrätt.\n\nDet bör införas en särskild regel om möjligheten att neka medlemskap på grund av brott\n\nI syfte att skapa en så tydlig reglering som möjligt bör det införas en särskild regel som tar sikte på de fall då det finns anledning att neka medlemskap på grund av brott. Regeln bör inte inskränka tillämpningsområdet för den befintliga regleringen av medlemskapsfrågan i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen.\n\nBestämmelsens syfte är att motverka brottslighet och otrygghet i bostäder och bostadsområden genom att ge föreningarna möjlighet att neka medlemskap till personer som, mot bakgrund av tidigare brottslighet, kan förväntas skapa otrygghet och störningar i och kring föreningens hus. Regeln bör därför vara framåtsyftande och fokus bör vara en bedömning av hur situationen i och kring föreningens hus skulle påverkas av att medlemskap beviljades. Medlemskap bör kunna nekas när det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle få följder som inte bör accepteras.\n\nUtgångspunkt för bedömningen bör vara brott som begåtts av sökanden och andra som ska använda lägenheten\n\nVid bedömningen av om ett beviljat medlemskap kan antas få följder som inte kan accepteras är det naturligtvis relevant att beakta brottslighet som begåtts av den som ansöker om medlemskap. Om någon annan som ska använda lägenheten har begått brott kan det också innebära risk för störningar eller otrygghet, om medlemskap beviljas. Så kan vara fallet om t.ex. sökandens partner eller barn har begått brott. Det kan också vara så att det framgår att lägenheten egentligen ska användas av någon annan än sökanden och att den personen har begått brott som gör att det finns anledning att anta att hon eller han har för avsikt att använda lägenheten för brottsliga ändamål. Även brottslighet som har begåtts av andra personer än sökanden som ska använda lägenheten bör därför omfattas av regeln.\n\nEtt antal remissinstanser menar att den i promemorian föreslagna bestämmelsen är så allmänt hållen att det kan väntas uppstå osäkerhet och bristande förutsebarhet i fråga om vilka brott som omfattas av den. De menar att det är särskilt problematiskt då föreningarna normalt företräds av lekmän, som kan ha svårare att göra de bedömningar som krävs.\n\nEtt sätt att öka förutsebarheten skulle kunna vara att i lagtexten peka ut vilken brottslighet som ska beaktas. Regeln skulle t.ex. kunna ta sikte på allvarlig eller omfattande brottslighet och brottslighet med koppling till sökandens boende, eller på sådan brottslighet som kan ligga till grund för förverkande. Den skulle också mer specifikt kunna ta sikte på viss typ av brottslighet, som t.e.x våldsbrott, eller på brott av visst allvar, t.ex. med en viss straffskala. En sådan regel skulle dock innebära en begränsning av\n\nvilken brottslighet som kan beaktas. Det relevanta bör vara de väntade följderna av att medlemskap beviljas och det bör därför finnas en frihet att beakta all brottslighet som har betydelse för den frågan.\n\nDet bör därför inte anges i lagen vilken brottslighet som får beaktas. I stället bör tillämpningsområdet ringas in genom att det ska finnas ett orsakssamband mellan brottsligheten och den relevanta följden. Det ska på grund av brottsligheten finnas befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer medföra följder som inte bör accepteras. Bestämmelsens skyddsintresse avgör på så sätt tillämpningsområdet.\n\nEnligt regeringens mening överväger fördelarna med att utforma regleringen på detta sätt. Det kan naturligtvis vara en utmaning för de enskilda föreningarna att tillämpa regler av denna typ. Det gäller särskilt när regleringen är ny. I författningskommentaren ges dock ledning kring vilka brott som kan omfattas av bestämmelsen. Framtida praxisbildning bör också komma att underlätta föreningarnas tillämpning. Sådan praxisbildning bör också minska risken för olika tillämpningar av regeln. Regeringen delar inte uppfattningen att en regel som utformas på detta sätt ger upphov till någon särskild risk för diskriminering. I stället bör regelns utformning kunna leda till en enhetlig och väl avvägd tillämpning.\n\nI nästa avsnitt görs bedömningen att skyddsintresset bör vara medlemmarnas bostads- och närmiljö. På så sätt får allvarligare och mer omfattande brottslighet, liksom brottslighet som kan kopplas till sökandens bostad, större betydelse vid prövningen av medlemskapsfrågan, än annan brottslighet. Och brott som kunnat leda till förverkande av bostadsrätt bör normalt medföra att det finns grund för att neka medlemskap. Vidare bör brott som ligger längre tillbaka i tiden mer sällan föranleda ett nekande än brott som ligger närmare i tiden.\n\nEn regel som utformas på detta sätt blir enligt regeringens mening både träffsäker, eftersom den säkerställer att all brottslighet av betydelse kan beaktas, och tydlig.\n\nRegeln bör ha bostads- och närmiljön för föreningens medlemmar som skyddsintresse\n\nEn bostadsrättsförening består av medlemmarna, som i de flesta fall också är de som bor i föreningens hus. Regeln om nekande av medlemskap på grund av brott bör syfta till att skapa bättre förutsättningar för en trygg bostads- och närmiljö i och kring bostadsrättsföreningar, dvs. för föreningarnas medlemmar. Regeln bör alltså skydda medlemmarnas intresse av en god bostads- och närmiljö. Medlemskap bör kunna nekas om det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö kommer försämras om medlemskap beviljas.\n\nMed att bostads- eller närmiljön försämras bör avses varje negativ påverkan på miljön i boendet och i närmiljön kring bostaden. Vid en framåtsyftande bedömning bör det ofta vara svårt att göra några mer exakta uttalanden om vad som kan väntas om sökanden blir medlem i föreningen. Det bör dock inte vara nödvändigt att det på ett mer konkret sätt kan sägas hur bostads- eller närmiljön kommer att påverkas, utan det bör vara tillräckligt att någon form av negativ påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Vad som framför allt bör vara relevant är att medlemmarna riskerar att utsättas för störningar i bo-\n\nProp. 2025/26:304\n\n39\n\nProp. 2025/26:304\n\n40\n\nstadsmiljön eller att det finns risk för otrygghet i fastigheten eller i närområdet. Det bör inte vara nödvändigt att det kan antas att sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, kommer göra sig skyldig till brott.\n\nBedömningen bör ta sikte på vad medlemmar i en förening i allmänhet ska behöva tåla och de boendes subjektiva uppfattning bör inte vara avgörande. Om det t.ex. förekommer otrygghet, störningar eller liknande i huset eller närområdet bör det inte ha någon betydelse, om ytterligare negativ påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Samma resonemang bör kunna tillämpas om någon som redan bor i huset, eller i närheten, önskar bli medlem.\n\nDet bör, för att bestämmelsen ska vara tillämplig, krävas att den antagna försämringen av bostads- eller närmiljön är av viss allvarlighetsgrad. Detta bör uttryckas så att försämringen ska vara sådan att den inte skäligen ska behöva tålas av föreningens medlemmar.\n\nEn följd av att regeln på detta sätt tar sikte på intresset hos föreningens medlemmar av en god bostads- och närmiljö, är att andra intressen inte kan beaktas när regeln tillämpas. Föreningens intressen, t.ex. av att medlemmarna är skötsamma, kan inte beaktas. Detsamma gäller intresset av en trygg och lugn miljö för de som arbetar i föreningens hus, eller för boende som t.ex. är hyresgäster. I de allra flesta fall bör dock dessa intressen sammanfalla, på så sätt att när det finns risk för en försämrad bostads- eller arbetsmiljö för hyresgäster och företagare eller för föreningens representanter, bör det också finnas risk för negativ påverkan på medlemmarnas bostads- eller närmiljö. Regeln bör alltså ge ett gott skydd för alla som har intresse av ordning och trygghet inom fastigheten och dess närområde.\n\nIntressen som inte kan kopplas till miljön i fastigheten eller området, t.ex. föreningens och medlemmarnas ekonomiska intressen, faller dock utanför bestämmelsen. Andra förväntade försämringar för föreningen och dess medlemmar kan dock många gånger beaktas inom ramen för den skälighetsbedömning som ska göras enligt befintliga regler. I linje med vad Uppsala Universitetet, institutet för fastighetsrättslig forskning anför bör det faktum att reglerna inte tar sikte på ekonomiska intressen utan på boendemiljön, inte hindra att ekonomisk brottslighet, som t.ex. trolöshet mot huvudman, ibland kan föranleda en tillämpning av bestämmelsen. Det förutsätter dock att brottsligheten ger anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle leda till försämring av boendemiljön (se vidare författningskommentaren till 2 kap. 3 § bostadsrättslagen).\n\nRegeln bör tillämpas i samma situationer som den befintliga skälighetsbestämmelsen\n\nDen befintliga regleringen avseende prövningen av medlemskapsfrågan, skälighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen, gäller vid de flesta fall av överlåtelse. Det finns dock särskilda regler om medlemskap i vissa fall (2 kap. 4–7 §§ bostadsrättslagen). Det finns överlag inte anledning att låta den regel som nu föreslås tillämpas på något annat sätt än den befintliga skälighetsbestämmelsen i dessa fall.\n\nI de fall då en bostadsrätt förvärvas från en make eller från någon annan närstående som är varaktigt sammanboende med bostadsättshavaren är möjligheterna för föreningen att neka medlemskap mycket begränsade\n\n(2 kap. 5 § bostadsrättslagen). Detsamma gäller när en andel i bostadsrätt förvärvas från en make eller, om det är fråga om en bostadslägenhet, från sambo (2 kap. 6 § bostadsrättslagen). Den som vill förvärva en bostadsrätt och vet med sig att det finns risk för att medlemskap kommer nekas, kan tänkas söka kringgå reglerna genom att först låta en make eller annan närstående förvärva bostadsrätten, för att sedan överta den från den närstående. Om det redan vid det första förvärvet framgår att syftet är att bostadsrätten ska överlåtas igen, till någon som inte skulle godkännas som medlem, bör det redan enligt nu gällande regler finnas vissa möjligheter att neka medlemskap vid det första förvärvet. Om den person som inte skulle godtas som medlem ska bo i lägenheten bör det också enligt nu gällande regler, och enligt den nu föreslagna regeln, ofta finnas möjlighet att neka medlemskap vid det första förvärvet.\n\nDet finns dock en viss, begränsad, risk för att reglerna om medlemskap kringgås på detta sätt. Den risken finns redan i dag och kvarstår också med den föreslagna regleringen. Det finns dock goda skäl att låta möjligheterna att neka medlemskap vid förvärv från en make och andra närstående vara begränsade. Regeringen anser, till skillnad från Bostadsrätterna , att det inte finns tillräckliga skäl att nu överväga en skärpning av reglerna i detta avseende (jfr prop. 1971:12 s. 111).\n\nDen nu föreslagna regeln bör också, på samma sätt som den befintliga bestämmelsen, tillämpas beträffande hyresgäster som vill inträda i en bostadsrättsförening när föreningen har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2 kap. 8 § bostadsrättslagen).\n\nDen föreslagna regeln bör alltså tillämpas i samma situationer som skälighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen.\n\nSlutsatser om regelns utformning\n\nDet bör alltså införas en särskild regel som anger att föreningen alltid får neka medlemskap om den som bostadsrätten har övergått till, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. En sådan regel innebär att det blir tydligare hur brottslighet kan hanteras vid bedömningen av om någon ska antas som medlem i föreningen. Den medför också att det vid en sådan bedömning finns möjlighet att se något mer allvarligt på sådan brottslighet som gör att det finns risk för störningar eller otrygghet och innebär att bostadsrättsföreningar kan neka medlemskap i situationer då det är motiverat för att säkerställa en lugn och trygg boendemiljö för medlemmarna. Den bör också innebära en mer förutsebar tillämpning och att risken minskar för att medlemskap nekas när det inte finns skäl för det, eller för att föreningarna i stället drar sig för att neka medlemskap när det finns skäl för det.\n\nFör att underlätta tillämpningen anser regeringen att det finns behov av att ange vissa riktlinjer för när bestämmelsen bör kunna tillämpas. Som Lagrådet är inne på innebär den använda lagstiftningstekniken att det kommer att behövas vägledning i rättspraxis för hur regeln ska tolkas och tillämpas, och även vissa exempel till ledning för rättstillämpningen. Lagrådet menar dock att de exempel som ges i vissa fall är mycket detalj-\n\nProp. 2025/26:304\n\n41\n\nProp. 2025/26:304 erade och att det inte alltid går att förstå hur de förhåller sig till rekvisiten i lagtexten. Enligt Lagrådets mening skulle kommentaren vinna på en tydligare struktur, kanske genom användning av rubriker, och en uppstramning av texten.\n\nRegeringen anser att det i detta fall är motiverat att lämna förhållandevis utförliga exempel på situationer där bestämmelsen bör kunna tillämpas. Det minskar risken för godtyckliga bedömningar och ökar förutsättningarna för en enhetlig rättstillämpning. Detta är, i linje med vad flera remissinstanser är inne på, särskilt angeläget när det är fråga om en regel som i många fall kommer tillämpas av lekmän. Det ska samtidigt framhållas att avsikten inte är att bestämmelsen ska tillämpas enbart i de situationer som tas upp i författningskommentaren. Det förutsätts att domstolen och hyresnämnderna i det enskilda fallet gör en bedömning av om den brottslighet som förekommit gör att det finns grund för att neka medlemskap. Till skillnad från Lagrådet anser regeringen inte att riktlinjerna är utformade så att det inte går att förstå hur de för håller sig till lagtextens rekvisit, eller att det finns behov av en annan struktur.\n\nBevisfrågor\n\nI linje med vad som gäller i dag vid prövning av frågan om medlemskap och i linje med vad som generellt gäller i tvistemål bör utgångspunkten vara att föreningen, om tvist uppstår, ska styrka de omständigheter som läggs till grund för nekande av medlemskap. Det finns inte anledning att särskilt reglera bevisbördan eller beviskravet i lag. Det bör därmed inte heller finnas något hinder mot att domstolar och hyresnämnder i vissa situationer anpassar beviskravet, om det bedöms som motiverat utifrån de principer som gäller i fråga om beviskrav i tvistemål.\n\nNär det är fråga om att lägga tidigare brottslighet till grund för nekande av medlemskap kommer det i de flesta fall krävas en fällande brottmålsdom. Det finns dock inget som hindrar att föreningen ordnar bevisning om den påstådda brottsligheten, utan att en straffrättslig prövning har skett. I ett sådant fall får det prövas vad som är bevisat i fråga om den gärning som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, påstås ha gjort sig skyldig till. För att den föreslagna regleringen ska kunna tillämpas krävs också att gärningen är brottslig. Det är dock inte fråga om att pröva om sökanden kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet (se vidare nedan).\n\nUtöver den aktuella brottsligheten kan det tänkas att föreningen också behöver bevisa andra omständigheter, som t.ex. att den som har begått brottsligheten kommer att använda lägenheten i relevant utsträckning. Be- träffande andra omständigheter kan det vara svårt för föreningen att föra bevisning. Om sökanden t.ex. påstår att en påtaglig personlig förbättring bör innebära att medlemskap ska beviljas, trots att det föreligger brottslighet som i och för sig kan föranleda nekande, torde föreningens möjligheter att föra bevisning vara begränsade. Om sökanden i ett sådant fall åberopar motbevisning som försvagar föreningens bevisning kan dock följden bli att föreningen inte uppfyllt beviskravet. Hur bevisbördan närmare ska placeras och vilket beviskrav som ska tillämpas bör dock avgöras i rättstillämpningen.\n\n42\n\nTillgången till uppgifter om brott\n\nEtt antal remissinstanser menar att det kommer bli svårt för föreningarna att få del av uppgifter om brott och att föra bevisning vid nekande av medlemskap, inte minst när det gäller brott av andra än köparen. Några remissinstanser menar också att det finns risk för att information inhämtas eller hanteras på ett otillbörligt sätt. Remissinstanserna påpekar vikten av att bostadsrättsföreningar ges vägledning om vilka efterforskningar de får göra.\n\nDet ska inledningsvis framhållas att föreningar redan i dag kan ha anledning att inhämta uppgifter om medlemmars, eller sökandens brottslighet. Såväl för prövning av en fråga om förverkande, som vid prövningen av en fråga om medlemskap, kan sådana uppgifter ha betydelse. I och med förslaget om utökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott får dock frågan aktualitet. Förslaget innebär emellertid inte att föreningarna måste inhämta uppgifter om brott, utan ger dem utökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap i de fall de har kännedom om brottslighet hos en sökande.\n\nDet kan naturligtvis tänkas att det i en del fall är väl känt på orten att någon har ett kriminellt förflutet. Det kan också vara så att föreningens styrelsemedlemmar genom kontakter med andra föreningar eller liknande har en bild av att sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har begått brott. I sådana fall kan en förening ha anledning att efterforska saken närmare, t.ex. genom sökningar på internet, genom efterforskningar på orten eller genom kontakter med närliggande domstolar. Det är också tänkbart att föreningen får information om sökanden, eller någon annan som ska använda bostaden, från polisen eller andra myndigheter. Närmare efterforskningar bör rimligen göras när det finns någon särskild anledning till det. Om mer ingående granskningar genomförs mer regelmässigt finns det däremot risk för förlängda processer och osäkerhet på marknaden.\n\nSökanden har vidare rätt att på begäran skriftligen ta del av samtliga uppgifter ur belastningsregistret om sig själv (9 § lagen [1998:620] om belastningsregister). Föreningarna har inte någon lagstadgad rätt att be sökanden inhämta uppgifter om sig själv, men de har inte ansetts förbjudna att utföra sådana kontroller (se SOU 2019:19 s. 113 och 114). Sveriges advokatsamfund menar att konsekvenserna av att sökanden vägrar lämna in ett utdrag ur belastningsregistret framstår som oklara och att det finns risk för integritetskränkningar om föreningar regelmässigt begär in utdrag ur registret från sökandena. Enligt regeringens mening innebär dock regelns utformning att om sökanden vägrar att visa upp ett utdrag ur belastningsregistret kan det inte ensamt tas som intäkt för att sökanden har gjort sig skyldig till brott. Det kan alltså inte komma på fråga att neka medlemskap endast på den grunden att sökanden inte vill visa upp ett belastningsregisterutdrag, låt vara att en sådan omständighet tillsammans med andra uppgifter kan vara tillräckligt för nekande. Redan av den anledningen torde det inte vara ändamålsenligt att föreningarna mer regelmässigt begär in ett utdrag från sökanden.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges BostadsrättsCentrum , anser att det bör utredas om bostadsrättsföreningar ska få förbättrade möjligheter att göra bakgrundskontroller. Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende lämna sådana förslag. Det kan\n\nProp. 2025/26:304\n\n43\n\nProp. 2025/26:304 dock i sammanhanget nämnas att regeringen under hösten 2025 tillsatte en utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller (Dir. 2025:83 Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller).\n\n44\n\nFörhållandet till den straffrättsliga prövningen\n\nI artikel 6.2 i Europakonventionen anges att den som blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hennes eller hans skuld lagligen fastställts. Bestämmelsen är i första hand tillämplig i förfaranden där en anklagelse för brott riktas mot någon. Europadomstolens bedömning av om det finns en anklagelse för brott utgår från tre kriterier, nämligen hur förfarandet kvalificeras enligt nationell rätt, förfarandets grundläggande karaktär och den möjliga sanktionens art och stränghet. När det gäller civilrättsliga förfaranden har Europadomstolen i flera avgöranden kommit fram till att artikel 6.2 i Europakonventionen inte är tillämplig eftersom den talan som förts inte innefattat en anklagelse för brott (se t.ex. Ringvold mot Norge, no. 34964/97, 11 februari 2003). Domstolen får dock inte i det civilrättsliga förfarandet göra uttalanden som kan uppfattas som ett ifrågasättande av en frikännande dom eller i övrigt ta ställning till det straffrättsliga ansvaret.\n\nFrågan om medlemskap i en bostadsrättsförening är civilrättslig. Någon straffrättslig sanktion kan inte aktualiseras och ett beslut om nekande av medlemskap på grund av brott har inte någon rättskraft i en eventuell efterföljande brottmålsrättegång. En fällande brottmålsdom har inte heller någon rättskraft i ett mål om medlemskap, utan endast bevisverkan. Frågan kan inte heller prövas i samband med ett straffrättsligt förfarande. Domstol eller hyresnämnd som prövar en fråga om nekande av medlemskap på grund av brott ska ta ställning till vilka faktiska omständigheter som är styrkta. Det förutsätts också att någon har gjort sig skyldig en brottslig gärning, på så sätt att omständigheterna kan hänföras till ett visst brott. Det innebär dock inte att ställning ska tas till om någon kan dömas för brott. En avgörande skillnad är att beviskraven i mål om medlemskap skiljer sig från det som gäller i ett brottmål. För bedömningen av om medlemskap kan nekas, är också andra omständigheter än själva brottet av betydelse, och det är inte alltid nödvändigt att t.ex. ta ställning till hur ett brott ska rubriceras.\n\nI svensk rätt finns det flera regler som kan medföra att en domstol behöver ta ställning till om ett brott har förekommit, trots att det inte finns någon brottmålsdom där det straffrättsliga ansvaret slås fast. Det kan t.ex. handla om en talan om skadestånd för ren förmögenhetsskada eller kränkning på grund av brott som förs utan att det skett en straffrättslig prövning av brottet (2 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen [1972:207]). Liknande situationer kan också uppstå redan i dag i bostadsrättsliga sammanhang, t.ex. när föreningen utan en föregående brottmålsdom för en talan om förverkande på grund av störningar i boendet, eller på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet. Det är också redan i dag möjligt att neka medlemskap på grund av brott.\n\nMot denna bakgrund kan en talan om att medlemskap ska nekas på grund av brott, inte anses innefatta en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europakonventionen. Domstol eller hyresnämnd bör alltså kunna pröva en fråga om medlemskap enligt den föreslagna regeln utan att\n\ndet kommer i strid med artikel 6.2 i Europakonventionen, även om prövningen sker utan att det finns en fällande brottmålsdom.\n\nEnligt artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket hon eller han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Med hänsyn till att frågan om medlemskap är civilrättslig och inte kan utgöra grund för en straffrättslig sanktion kan ett beslut om nekat medlemskap inte anses strida mot förbudet mot dubbelprövning.\n\nTill skillnad från Sveriges advokatsamfund menar regeringen att förslagets utformning inte riskerar att försvåra rättstillämpningen och påverka den enskildes rättssäkerhet på ett negativt sätt, i förhållande till den straffrättsliga prövningen.\n\nOm en person har frikänts från ett brott kan det antas att det sällan blir aktuellt att neka medlemskap på grund av den aktuella gärningen.\n\nBehandling av personuppgifter om brott\n\nVid nekande av medlemskap på grund av brott blir det aktuellt att hantera uppgifter om brott. Det kan handla om att föreningen inför prövningen av en medlemskapsfråga samlar in och dokumenterar uppgifter om en brottslig gärning som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till. Det kan också bli aktuellt att vid en tvist t.ex. åberopa en brottmålsdom som bevisning. Uppgifter om brott hanteras redan i dag av föreningarna vid prövning av frågor om medlemskap, men det kan antas att förslaget leder till att så kommer ske i fler fall.\n\nEn behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts kan falla in under EU:s dataskyddsförordning. Behandling av personuppgifter som faller in under förordningen förutsätter att det finns en rättslig grund för behandlingen. De rättsliga grunderna som får tillämpas räknas upp i artikel\n\n6.1 i EU:s dataskyddsförordning. Enligt artikel 6.1 f får behandling ske om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter. I artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning finns vidare särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott. För att andra än myndigheter ska få behandla sådana uppgifter krävs att behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller för att en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras (5 § förordningen [2018:219] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning).\n\nDen behandling av personuppgifter som bostadsrättsföreningarna behöver göra vid tillämpning av den föreslagna bestämmelsen om nekande av medlemskap på grund av brott bör normalt vara nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, på det sätt som förutsätts enligt artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning med kompletterande bestämmelser. Uppgifter om brott behandlas redan i dag av föreningarna, t.ex. när förverkande aktualiseras på grund av störningar som utgörs av brott. Sådana uppgifter bör kunna behandlas på samma sätt, i syfte att göra gällande att det finns grund för att neka medlemskap.\n\nProp. 2025/26:304\n\n45\n\nProp. 2025/26:304 Behandlingen bör vidare stödjas på den rättsliga grunden i artikel 6.1 f, dvs. på en intresseavvägning mellan föreningens och bostadsrättshavarens, respektive sökandens intressen (jfr datainspektionens beslut 2005-06-08, dnr 81-2005). Syftet med förslaget är att öka tryggheten i och omkring bostadsrätter. För att det ska vara möjligt för föreningarna att neka medlemskap på grund av brott är det nödvändigt att de behandlar uppgifter om brott. Intresset hos de boende av en trygg och ordnad bostads- och närmiljö väger i sammanhanget tungt och får anses utgöra ett sådant berättigat intresse som avses i artikel 6.1 f.\n\nDen föreslagna regeln om föreningens möjlighet att beakta uppgifter om brott vid prövning av en fråga om medlemskap är enligt regeringens bedömning tillräckligt tydligt utformad för att kunna ligga till grund för den aktuella personuppgiftsbehandlingen. Regeringen anser därmed att det inte finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om en sådan personuppgiftsbehandling. En tillämpning av artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen innebär att föreningen själv förutsätts bedöma om behandlingen av personuppgifter är tillåten i det enskilda fallet. Det gäller även om det är fråga om sådan personuppgiftsbehandling som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen med kompletterande bestämmelser. Enligt regeringens mening bör uppgifter om att bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till brott, i fall som har relevans för en bedömning enligt den föreslagna regeln, som utgångspunkt kunna behandlas på motsvarande sätt som i andra fall där en behandling av uppgifter som rör brott kan bli aktuell (jfr prop. 2023/24:112 s. 50).\n\nBehandlingen innebär ett ingrepp i den enskildes integritet. Föreningarna ska dock bara behandla uppgifter om brott i den utsträckning som det är nödvändigt för att göra en bedömning av frågan om medlemskap eller för att tillvarata föreningens intresse i frågan. Föreningarna ska alltså inte samla på sig eller bevara uppgifter om brott som saknar betydelse för en fråga om medlemskap. Föreningarna ska också hantera uppgifterna på ett sådant sätt att ingreppet för den enskilde inte blir större än nödvändigt. Det innebär bl.a. att bara de som behöver uppgifterna för att utföra sitt uppdrag bör få tillgång till dem. Föreningen bör också radera uppgifterna när de inte längre behövs för sitt ändamål.\n\nIntresset av att behandla uppgifterna bör mot den bakgrunden normalt väga tyngre än sökandens intressen, om behandlingen sker på det sätt som de föreslagna bestämmelserna förutsätter. De ingrepp i den enskildes integritet som personuppgiftsbehandlingen innebär får också normalt anses stå i rimlig proportion i förhållande till syftet med behandlingen. Att enskilda styrelseledamöter kommer att känna till uppgifter om brott är en oundviklig konsekvens av förslaget och ger inte anledning till någon annan bedömning. Regeringen anser mot denna bakgrund att det ingrepp i den personliga integriteten som förslaget innebär är proportionerligt.\n\n46\n\n7\nÖvriga förslag\nProp. 2025/26:304\n\n7.1 Ökade möjligheter för brottsutsatta bostadsrättshavare och andra boende att behålla bostadsrätten\n\nRegeringens förslag\n\nBostadsrätten ska inte vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nEtt antal remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Länsstyrelsen i Östergötland och Stockholms kommun , är positiva till förslaget. Unizon välkomnar också förslaget, som de menar är en nödvändig och viktig skyddsregel. Unizon anför att beviskraven inte får ställas för högt. Uppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid efterfrågar klargöranden kring vilken bevisning som krävs, samt vilket stöd och skydd den våldsutsatta som bestrider förverkande kan få.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nEn bostadsrättshavare som blivit utsatt för brott kan riskera uppsägning, t.ex. om det på grund av brotten har förekommit störningar i boendet. En kvinna som befinner sig i en våldsutsatt relation behöver inte själv ha bidragit till störningarna utan dessa kan i stället orsakas av en person som bor i hushållet utan att vara bostadsrättshavare, och som hon som bostadsrättshavare ansvarar för. En person som har utsatts för brott av sin partner kan av rädsla ha svårt att ingripa mot eller förhindra den andra personens störande beteende.\n\nEnligt den nuvarande regleringen ska förverkande inte ske om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse, och det ska särskilt beaktas om det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt denne för brott. Även om brottsoffers utsatta ställning vid en fråga om förverkande alltså ska beaktas finns det risk för att regleringen inte erbjuder ett tillräckligt skydd för en brottsutsatt bostadsrättshavare. Regleringen ger inte stöd för en skälighetsbedömning av frågan om bostadsrättshavaren bör få behålla bostadsrätten, utan det avgörande är i stället om åsidosättandet är av ringa betydelse.\n\nDet bör därför införas en reglering som motsvarar den hyresrättsliga. Det innebär att en bostadsrätt inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last\n\n47\n\nProp. 2025/26:304 har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott.\n\nVid prövningen bör, utöver bostadsrättshavarens utsatthet, bl.a. beaktas vilka möjligheter denne haft att förhindra störningarna, risken för fortsatta störningar och bostadsrättshavarens vilja och förmåga att framöver uppfylla sina förpliktelser. Vidare bör ett barns utsatta situation vid brott av detta slag i särskilt hög grad tala mot förverkande. Bostadsrättshavaren har bevisbördan för invändningar mot uppsägningen. När någon har utsatts för brott bör man dock som regel kunna utgå från, och ta hänsyn till, att det finns ett samband mellan brottet och bostadsrättshavarens åsidosättande, om det inte finns omständigheter som tydligt talar i en annan riktning (jfr prop. 2023/24:112 s. 76–79). Närmare frågor om bevisvärdering bör överlämnas till rättstillämpningen.\n\n7.2 Skyndsam handläggning av vissa tvister\n\nRegeringens förslag\n\nTvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Sveriges advokatsamfund , Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB Riksförbund och Unizon , tillstyrker det. Unizon framhåller att det måste säkerställas att skyndsamhet inte sker på bekostnad av den våldsutsattas möjlighet att få sin situation utredd.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nTvister om störningar i boendet ska enligt nuvarande regler handläggas särskilt skyndsamt. Detta gäller både vid handläggning i domstol och vid Kronofogdemyndighetens handläggning i en summarisk process. Syftet är att tvisterna ska handläggas lika skyndsamt som motsvarande hyresrättsliga tvister (se prop. 1992/93:115 s. 22 och prop. 2002/03:12 s. 132).\n\nEnligt den hyresrättsliga regleringen ska numera även tvister om särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet handläggas särskilt skyndsamt. Motsvarande reglering bör införas för bostadsrätter. På samma sätt som för hyresrätter är det angeläget att frågor som tydligt påverkar tryggheten inom fastigheten och området omkring denna handläggs skyndsamt (jfr prop. 2023/24:112 s. 68 och 69). Att ärendena ska handläggas skyndsamt innebär inte på något sätt lägre krav i fråga om noggrannhet, t.ex. gällande att utreda situationen för våldsutsatta.\n\n48\n\n7.3\nBättre möjligheter att kontrollera hur\nProp. 2025/26:304\n\nlägenheten används\n\nRegeringens förslag\n\nEn bostadsrättsförening ska ha rätt att få tillträde till en lägenhet för att utöva nödvändig tillsyn över hur den används.\n\nOm föreningen skickar en begäran om tillträde till lägenheten med rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den, och behöver inte visa att bostadsrättshavaren har mottagit begäran.\n\nBostadsrättshavarens vanliga adress ska anses vara den adress som hon eller han har lämnat meddelande om. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon adressuppgift ska föreningen alltid kunna skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riksförbund och Riksbyggen , är positiva till förslaget. Stiftelsen tryggare Sverige menar att det är mycket viktigt att föreningarna får praktiska möjligheter att löpande göra inspektioner eftersom det besparar föreningarna problem och ger dem möjlighet att agera i tid.\n\nSveriges advokatsamfund avstyrker förslaget. Samfundet menar att skillnaden mellan hyresrätter och bostadsrätter – där den senare har en mer äganderättslig karaktär – innebär att de inte utan vidare kan jämställas när det gäller tillträde till lägenheten. Det faktum att föreningarna ofta företräds av lekmän innebär vidare en risk för otillbörligt handlande, som inte vägs upp av de möjliga positiva effekterna av förslaget. Enligt samfundet brister förslaget också i förutsebarhet vad gäller i vilken utsträckning bostadsrättshavaren måste hålla sig tillgänglig för föreningens styrelse. Malmö stad anser att det är tveksamt i vilken mån det är lämpligt att ålägga bostadsrättsföreningar ett sådant ansvar som förslaget innebär.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nEn bostadsrättsförening har begränsade möjligheter att få tillträde till en lägenhet som är upplåten med bostadsrätt. Bostadsrättshavaren ska inte behöva tåla att föreningen har tillträde till lägenheten utan godtagbara skäl. Föreningen har därför bara rätt till tillträde om det behövs på grund av vissa i lagen angivna omständigheter. Enligt nuvarande regler har föreningen framför allt rätt till tillträde för tillsyn och för att utföra arbete som föreningen ansvarar för. Det anges inte i lagtexten vad tillsynen kan avse (7 kap. 13 § bostadsrättslagen).\n\nI den hyresrättsliga regleringen anges numera att en hyresvärd har rätt till\n\ntillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. Bakgrunden till reg-\n\n49\n\nProp. 2025/26:304 leringen är att det av många uppfattades som att den dittills gällande bestämmelsen, som liknade den som alltjämt gäller för bostadsrätter, främst tog sikte på lägenhetens skick. Eftersom det finns ett behov av tillträde för tillsyn även av hur lägenheten används, ansåg regeringen att det borde framgå av lagtexten att tillträde för tillsyn var tillåtet även i det syftet (jfr prop. 2023/24:112 s. 73–75).\n\nMotsvarande behov av tillsyn av hur lägenheten används finns även vad gäller bostadsrätter. Det kan t.ex. handla om kontroll av att reglerna om andrahandsupplåtelse följs. Det bör därför även i bostadsrättslagen anges att föreningen har rätt till tillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. Det kan tänkas att det faktum att föreningarna ofta sköts av lekmän, som dessutom ofta är grannar med den som bor i lägenheten till vilken tillträde ska ske, innebär en högre risk för missbruk av möjligheten till tillträde. Att det finns föreningar som missbrukar reglerna gör dock inte att det finns anledning att begränsa de lagliga möjligheterna till tillträde, eftersom den som gör så inte torde låta sig begränsas av vilka lagliga möjligheter som finns. Inte heller bostadsrättens, i förhållande till hyresrättens, mer äganderättsliga karaktär, gör att det finns anledning att begränsa föreningens möjligheter till tillträde. Med hänsyn till bostadsrättshavarens intressen bör det liksom nu krävas att det finns ett behov av tillsyn för att föreningen ska ha rätt till tillträde. Enligt den nuvarande regeln anges att tillträde får ske om det behövs. I syfte att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör det i stället anges att tillträde får ske när det är nödvändigt. Om åtgärden inte är nödvändig ska alltså föreningen inte ha rätt till tillträde.\n\nTillträde till lägenheten ska föregås av en begäran, vilket bör förtydligas i lagtexten. En bostadsrätt är förverkad om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten för nödvändig tillsyn och hon eller han inte kan visa en giltig ursäkt för detta (7 kap. 18 § 6 bostadsrättslagen). För förverkande krävs att bostadsrättshavaren har fått del av begäran om tillträde. Det kan vara svårt för föreningen att bevisa att bostadsrättshavaren har fått del av en sådan begäran. För att motverka att tillträde försenas eller försvåras har det för hyresvärdar införts en möjlighet att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev (jfr prop. 2023/24:112 s. 76). Motsvarande reglering bör införas även för bostadsrättsföreningar. Det innebär att föreningen ska anses ha fullgjort vad som ankommer på den när begäran om tillträde har skickats med rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress. Föreningen behöver då inte visa att bostadsrättshavaren har mottagit begäran.\n\nI hyreslagen finns en regel som bl.a. innebär att när hyresgästen har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska sändas, så ska den adressen anses vara hennes eller hans vanliga adress. Det finns också en bestämmelse om att när hyresgästen inte har lämnat någon sådan adressuppgift, får hyresvärden sända meddelanden till den uthyrda lägenhetens adress (63 § andra stycket hyreslagen). Motsvarande reglering bör införas i bostadsrättslagen.\n\n50\n\n7.4\nBetalning av avgifter\nProp. 2025/26:304\n\nRegeringens förslag\n\nBestämmelserna om betalning av avgifter ska moderniseras och betalning av en avgift ska alltid kunna ske genom bank eller annan betalningsförmedlare.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Bostadsrätterna och Fastighetsägarna , tillstyrker det.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nI bostadsrättslagen anges att avgifter ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Vidare anges att betalning alltid får ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro (7 kap. 15 § första stycket bostadsrättslagen). De anvisade betalningssätten är till viss del inte längre tillgängliga på marknaden. Bestämmelsen är alltså föråldrad och behöver anpassas till den utveckling som skett av betalningsmetoder.\n\nI hyreslagen har det införts en ny, teknikneutral, reglering. En sådan reglering har fördelen att den inte riskerar att bli inaktuell inom några år. Enligt den hyresrättsliga regleringen kan betalning ske genom bank eller annan liknande betalningsförmedlare (jfr prop. 2023/24:112 s. 90). Den bostadsrättsliga regleringen bör utformas på motsvarande sätt.\n\nÄven bestämmelsen om när avgiften ska anses betald bör moderniseras (7 kap. 15 § andra stycket bostadsrättslagen). Skrivningarna om betalning på postkontor bör utgå, då det inte längre är möjligt att betala på postkontor. Det bör i stället, på samma sätt som i hyreslagen, anges att om bostadsrättshavaren lämnar ett betalningsuppdrag till bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare, ska avgiften anses ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot.\n\n7.5 Ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös eller försumlig processföring i hovrätten\n\nRegeringens förslag\n\nVid vårdslös eller försumlig processföring i mål om fastställande av hyresvillkor som överklagats från hyres- och arrendenämnd till Svea hovrätt ska ett kostnadsansvar kunna åläggas även partens ombud.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.\n51\n\nProp. 2025/26:304 Remissinstanserna\n\nDe remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Bostadsrätterna och Fastighetsägarna , tillstyrker det.\n\nSkälen för regeringens förslag\n\nVid hyresnämndens prövning står vardera parten sin kostnad. Om en part har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får dock nämnden bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som orsakats motparten. Dessutom kan numera parts ställföreträdare, ombud eller biträde, solidariskt med parten, förpliktas att ersätta motpartens kostnad, vid bl.a. vårdslös eller försumlig processföring (19 c § lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder). I hyrestvister enligt hyreslagen gäller detta även i hovrätten (73 § hyreslagen, jfr prop. 2023/24:112 s. 91).\n\nI tvister i hovrätten om fastställande av hyresvillkor enligt bostadsrättslagen ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken (11 kap. 4 § bostadsrättslagen). Det finns dock ingen bestämmelse om ställföreträdares och ombuds ansvar för kostnader i dessa fall. För att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör en sådan bestämmelse införas.\n\n8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser\n\nRegeringens förslag\n\nLagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.\n\nÄldre bestämmelser ska gälla vid prövning av frågan om medlemskap om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet.\n\nÄldre bestämmelser ska också gälla vid uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. Vad gäller regeln om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för brott av en närstående vid prövning av en uppsägning, ska dock äldre bestämmelser gälla bara om föreningen före ikraftträdandet har inlett en process mot bostadsrättshavaren.\n\nPromemorians förslag\n\nFörslagen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslagen. Bostadsrätterna tillstyrker förslagen och HSB riksförbund förespråkar ett tidigare ikraftträdande.\n\n52\n\nSkälen för regeringens förslag\nProp. 2025/26:304\n\nLagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara\n\nden 1 januari 2027.\n\nNya bestämmelser om bostadsrätter blir, även utan särskilda övergångs-\n\nbestämmelser, tillämpliga även på bostadsrätter som har upplåtits före\n\nikraftträdandet. De nya reglerna kommer alltså som utgångspunkt gälla för\n\nalla bostadsrätter när de trätt i kraft. Reglerna kan tillämpas utan föregå-\n\nende stadgeändring.\n\nVad gäller den nya regeln om nekande av medlemskap på grund av brott\n\när det viktigt att det går att förutse vilka förvärv som regeln blir tillämplig\n\npå. Den nya bestämmelsen bör därför tillämpas först om bostadsrätten har\n\növergått efter ikraftträdandet. Om den övergång av bostadsrätten som för-\n\nanleder prövningen av frågan om medlemskap har skett före ikraftträd-\n\nandet bör alltså bestämmelserna i sin äldre lydelse tillämpas.\n\nDe bestämmelser som har betydelse för uppsägning av en bostadsrätts-\n\nhavare bör tillämpas i den äldre lydelsen om det åsidosättande som ligger\n\ntill grund för bostadsrättens förverkande har ägt rum före ikraftträdandet.\n\nDe nya reglerna om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för\n\nbrott av en närstående vid prövning av en uppsägning, bör dock tillämpas\n\nefter ikraftträdandet om inte föreningen före ikraftträdandet har inlett en\n\nprocess mot bostadsrättshavaren (jfr prop. 2023/24:112 s. 92–94).\n\nI övrigt bedöms det inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.\n\n9 Konsekvenser\n\n9.1 Konsekvenser för bostadsrättshavare, andra boende, bostadsrättsföreningar och enskilda i övrigt\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen bedöms bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden. Det är positivt för de allra flesta bostadsrättshavare och andra boende i ett område.\n\nBostadsrättsföreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bidrar eller kan väntas bidra till otrygghet i föreningens hus eller i området.\n\nBostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet i ett område kommer i större utsträckning att kunna bli av med sin bostadsrätt. Även andra personer, däribland bostadsrättshavarens barn, kommer drabbas i begränsad utsträckning genom att de då blir av med sin bostad.\n\nDen som har begått brott kommer i något större utsträckning att kunna nekas medlemskap i en bostadsrättsförening. Det gäller även den som har för avsikt att låta någon annan som har begått brott använda lägenheten.\n\n53\n\nProp. 2025/26:304\nSäljare av bostadsrätter kommer i något fler fall drabbas av de nega-\n\ntiva konsekvenser som följer av ett ogiltigt förvärv.\n\nDen som utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående\n\nges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att behålla en bostad\n\ni en tvist om förverkande.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningarna i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riks-\n\nförbund och Riksbyggen, instämmer i att förslagen kan väntas öka trygg-\n\nheten och minska brottsligheten i bostadsområden.\n\nFlera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i\n\nDalarna , Socialstyrelsen , Malmö kommun , Nyköpings tingsrätt och Upp-\n\nsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid , lyfter fram konse-\n\nkvenser och risker med att fler, särskilt våldsutsatta och barn, drabbas av\n\nvräkning. De menar att förslagen innebär att personer, som ibland inte\n\nsjälva begått brott, i praktiken kan bli utestängda från bostadsmarknaden\n\nvilket leder till ökad risk för social och ekonomisk utsatthet, ett ökat utan-\n\nförskap, hemlöshet och till att fler människor och familjer behöver social-\n\ntjänstens hjälp med boendelösningar. De menar också att det behövs en\n\nfördjupad analys av konsekvenserna på samhällsnivå. De anför att det\n\nfinns en risk för att våldsutsatta, eller den som har barn som begår brott,\n\ndrar sig för att kontakta myndigheterna, i rädsla för att bli av med sin bo-\n\nstad. En del remissinstanser, bl.a. Sundsvalls tingsrätt , lyfter också att den\n\nsom avtjänat ett längre fängelsestraff riskerar att bli utesluten från bostads-\n\nmarknaden genom nekat medlemskap. Flera remissinstanser, bl.a. Diskri-\n\nmineringsombudsmannen och Stockholms universitet , lyfter risken för\n\ndiskriminering, särskilt i förhållande till förslaget avseende ökade möjlig-\n\nheter till nekande av medlemskap.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen\n\ni Kronoberg , påpekar att vid våld i nära relationer riskerar den våldsutsatta\n\nkvinnan att bli vräkt och stå utan bostad trots att hon är brottsoffer. Några\n\nav remissinstanserna menar att det föreslagna skyddet för den som utsätts\n\nför brott av en närstående, och möjligheten för sådana personer att bo kvar\n\ni sin bostad, inte är tillräckligt. Unizon menar att det är nödvändigt att\n\nsäkerställa att föreningarnas styrelser har tillräcklig kunskap om mäns våld\n\nmot kvinnor och barn och att det behövs tydlig vägledning om hur ärenden\n\nsom rör våld i nära relationer ska hanteras, inklusive rutiner för samverkan\n\nmed socialtjänst och kvinnojourer.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Boverket , Fastighetsmäklarförbundet , Fast-\n\nighetsägarna , Mäklarsamfundet , Stockholms universitet och Svea hovrätt ,\n\nframhåller risken för minskad rörlighet på bostadsmarknaden till följd av\n\nförslaget om nekande av medlemskap. De framhåller bl.a. att en utvidgad\n\nmöjlighet att neka medlemskap innebär en ökad affärsrisk i överlåtelse-\n\nprocessen vilket inte bara påverkar enskilda parter utan kan få kedje-\n\neffekter, särskilt på en lokal marknad. De menar att efterfrågan, tids-\n\n54\nplanering och prisbild i det lokala beståndet kan påverkas.\n\nFastighetsmäklarförbundet menar att avbrutna köp till följd av nekat\nProp. 2025/26:304\n\nmedlemskap innebär att säljaren riskerar tidsförlust, sämre marknadsläge\n\noch att missa andra möjliga köpare. Vid överklagande uppstår ännu större\n\ninlåsningseffekter för säljaren, som under handläggningstiden hindras från\n\natt inleda en ny försäljningsprocess. Sveriges advokatsamfund har liknan-\n\nde synpunkter. Uppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forsk-\n\nning anför att förslaget innebär en inskränkning i omsättningsmöjlighet-\n\nerna för bostadsrätter.\n\nStockholms universitet menar att det finns risk för ökade krav på att den\n\nsom ansöker om medlemskap ska redogöra för vilka personer som kan\n\nkomma att använda lägenheten och på vilket sätt, eller krav på att den\n\nsökande personligen försäkrar att ingen person med brottslig bakgrund ska\n\nanvända lägenheten. Bostadsrätterna menar att det kan antas att under-\n\nsökningar om förekomsten av brott inför prövningen av frågan om med-\n\nlemskap ökar. Fastighetsmäklarinspektionen , Fastighetsmäklarförbundet\n\noch Mäklarsamfundet menar att mäklarna riskerar att hamna i en svår\n\nbalansgång mellan integritetsskydd och rådgivningsplikt, och att det finns\n\nrisk för att det uppstår förväntningar på att mäklare ska kontrollera speku-\n\nlanters tidigare brottslighet, vilket saknar stöd i lag.\n\nFastighetsmäklarinspektionen och Fastighetsmäklarförbundet menar att\n\nförslaget om nekande av medlemskap innebär att mäklarens roll i fråga om\n\natt vägleda konsumenter blir viktigare, bl.a. vad gäller rådgivning om\n\nrisker i samband med kontraktsskrivning samt vid utformningen av villkor\n\ni överlåtelseavtal. Fastighetsmäklarinspektionen menar att det bör tydlig-\n\ngöras vilken information mäklare ska lämna vid förmedling av bostads-\n\nrätter och att det bör tas fram standardiserade avtalsvillkor och utbildnings-\n\nmaterial, och genomföras utbildningsinsatser, inför ikraftträdandet.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Boverket , lyfter att det finns säkerhetsrisker\n\nför styrelsemedlemmar att fatta beslut om förverkande eller nekat medlem-\n\nskap.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nKonsekvenser för bostadsrättshavare och andra boende\n\nMånga boende påverkas i stor utsträckning av den brottslighet och otrygg-\n\nhet som förekommer i bostäder och bostadsområden. För de allra flesta\n\nbostadsrättshavare, liksom för andra boende i en förenings hus och dess\n\nomgivning, bedöms de samlade förslagen ha positiva konsekvenser genom\n\natt de kan bidra till att brottsligheten och otryggheten minskar. Många\n\nföreningar bedöms ha en vilja att tillämpa de nya reglerna och det finns\n\ndärför goda förutsättningar för att förslagen ska få effekt.\n\nFörslagen kan inte minst få betydelse i områden med socioekonomiska\n\nutmaningar, där en stor andel av de boende upplever otrygghet. Till-\n\nsammans med de åtgärder som vidtagits beträffande hyresrätter skapar åt-\n\ngärderna ökad trygghet för alla boende, oavsett boendeform. Det kan bl.a.\n\nleda till att människor i ökad utsträckning vågar röra sig fritt i sitt bo-\n\nstadsområde, såväl under dagen som på kvällen. Ökad trygghet och färre\n\nbrott bör också bidra till att bibehålla bostadsrätternas ekonomiska värde.\n\nFörslaget om att den som utsatts för brott ska ha större möjligheter att\n\nbehålla sin bostadsrätt i en tvist om förverkande kan innebära en viss risk\n\nför negativa effekter för andra boende i form av t.ex. fortsatta störningar.\n55\n\nProp. 2025/26:304 Med hänsyn till förslagens utformning och till att bestämmelserna kommer att bli tillämpliga i ett begränsat antal fall bör de dock inte medföra en ökning av sådana effekter annat än i undantagsfall.\n\nKonsekvenser för bostadsrättsföreningar\n\nFörslagen gör det lättare att säga upp bostadsrättshavare som har begått brott i en lägenhet, i huset eller i området runt omkring. Förslagen innebär också att möjligheten att neka medlemskap när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott förtydligas och utökas. Dessa förslag bör underlätta föreningarnas arbete mot brottslighet och för ökad trygghet. Detta bör på sikt medföra tryggare bostäder och bostadsområden.\n\nFörslagen om förverkande träffar bl.a. brottslighet som begås mot någon som företräder föreningen, vilket kan väntas leda till bättre förutsättningar för föreningens företrädare och en större benägenhet att delta i föreningsarbetet. Även de ökade möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott kan väntas få sådana följder eftersom regleringen skapar möjlighet att förebygga brott mot föreningens företrädare. Att regleringen avseende nekande av medlemskap på grund av brott förtydligas är särskilt positivt då föreningarna ofta företräds av lekmän.\n\nDe förtydligade och utökade möjligheterna att neka medlemskap bör innebära att föreningarna mer sällan har anledning att agera mot någon som bor i huset, t.ex. genom att säga upp en bostadsrätt på grund av att den är förverkad. Det är förenat med särskilda svårigheter för föreningarna att agera mot den som stör eller skapar otrygghet i huset eftersom det handlar om att agera mot någon som bor i samma hus som föreningens företrädare, och som kan uppfattas som farlig eller störande. Även om det kan framstå som osäkert även att neka medlemskap, bör det vara förenat med färre risker och mindre obehag än att agera mot den som bor i huset. Föreningarna kan också undvika att säga upp en medlem för att det inte ska bli mer allmänt känt att det förekommer problem i föreningen. Om föreningen kan neka medlemskap i fler fall kan denna problematik i viss utsträckning undvikas.\n\nFörslagen innebär att bostadsrättsföreningar i något större utsträckning kan behöva hantera känsliga personuppgifter om brott, om de väljer att utnyttja de utökade möjligheterna till uppsägning på grund av brott eller nekande av medlemskap på grund av brott. Föreningarna behandlar redan i dag denna typ av personuppgifter och det tillkommer inte något nytt ändamål för behandling av dem.\n\nFörslagen om ett stärkt skydd för brottsutsatta bostadsrättshavare kan innebära en viss ökad risk för fortsatta åsidosättanden och därmed en risk för att föreningen måste genomföra en uppsägningsprocess på nytt. Den risken får dock bedömas som liten, eftersom risken för fortsatta åsidosättanden ska beaktas vid prövningen av om förverkande ska ske.\n\nFörslaget om att fler tvister ska handläggas särskilt skyndsamt är positivt för föreningarna, eftersom det kan väntas påskynda prövningen av uppsägningsärenden.\n\nFörslaget om utökade möjligheter för hyresvärden att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn över hur lägenheten används, kan väntas ge\n\n56\n\nstörre möjligheter för föreningar att samla in bevisning och vidta åtgärder Prop. 2025/26:304 mot t.ex. otillåtna andrahandsupplåtelser.\n\nKonsekvenser för den som får sin bostadsrätt förverkad\n\nFörslagen som avser förverkande på grund av brott kan väntas leda till en viss ökning av antalet uppsägningar som medför att bostadsrättshavare förlorar sin bostad. Det är dock mycket svårt att uppskatta omfattningen av ökningen. Antalet verkställda avhysningar från bostadsrätt på grund av de i sammanhanget relevanta grunderna utgör en liten andel av det totala antalet verkställda avhysningar. Det talar för att antalet uppsägningar enligt någon av de regler som nu föreslås också kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet uppsägningar. På sikt skulle förslagen kunna minska antalet uppsägningar genom att bostadsrättshavare på grund av risken för att bli uppsagd avstår från vissa ageranden.\n\nFörslagen innebär att bostadsrättshavares intressen i vissa fall får stå tillbaka till förmån för övriga boendes intresse av en trygg bostads- och närmiljö. Det drabbar bostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet för övriga boende, eller som brister i sitt ansvar att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte agerar på ett sådant sätt. Med hänsyn till föreningens och övriga boendes intressen är detta acceptabelt. Det ska också framhållas att den bostadsrättshavare som blir av med sin bostadsrätt behåller bostadsrättens ekonomiska värde, och alltså inte försätts i en sämre sits rent ekonomiskt.\n\nNär en bostadsrätt förverkas kan även andra personer som tillhör hushållet drabbas genom att de förlorar sin bostad. Som flera remissinstanser framhåller kan en vräkning innebära en rad negativa konsekvenser, inte minst för barn. Det kan leda till att en familj hamnar i en otrygg bostadssituation, och det kan vara svårt att komma tillbaka till bostadsmarknaden igen. Att bostadsrättshavaren behåller bostadsrättens ekonomiska värde torde dock underlätta anskaffandet av ett nytt boende. Hushållsmedlemmarnas intresse av att få behålla sin bostad måste också vägas mot föreningens och övriga boendes intressen. Föreningen måste ha möjlighet att säga upp en bostadsrätt i situationer där bostadsrättshavaren, eller någon som denne ansvarar för, genom att begå brott eller på annat sätt allvarligt bidrar till otrygghet i ett område. De konsekvenser som förslagen kan medföra för den som bor tillsammans med någon som begår brott eller skapar otrygghet är mot den bakgrunden acceptabla. Konsekvenserna kan enligt regeringens mening inte bedömas vara så omfattande att de har någon större betydelse på samhällsnivå. Konsekvenserna för barn berörs närmare nedan.\n\nKonsekvenser för den som nekas medlemskap\n\nFörslagen om utökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott, kan väntas leda till att antalet nekade medlemskap i bostadsrättsföreningar ökar något. Det är mycket svårt att uppskatta omfattningen av ökningen. Genomgången i promemorian av de senaste årens avgöranden i hyresnämnderna indikerar dock att det är\n\novanligt att medlemskap nekas på grund av sökandens brottslighet. Annat\n\n57\n\nProp. 2025/26:304 kan inte antas än att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala\n\nantalet nekade medlemskap. Vidare innebär förslagen en tydligare reg-\n\nlering, vilket i förlängningen bör leda till att såväl köpare som säljare av\n\nbostadsrätter får en ökad medvetenhet om när medlemskap kan nekas.\n\nDetta kan på sikt innebära att antalet nekade medlemskap på denna grund\n\nminskar.\n\nFörslaget innebär att intresset hos den som förvärvat en bostadsrätt att\n\ntillträda bostadsrätten i något fler fall får stå tillbaka till förmån för med-\n\nlemmarnas intresse av en trygg bostads- och närmiljö. Det drabbar den\n\nsom har begått sådan brottslighet som innebär att det finns anledning att\n\nanta att bostads- eller närmiljön för medlemmarna kommer försämras om\n\nmedlemskap beviljas. Det drabbar också den som har för avsikt att an-\n\nvända lägenheten tillsammans med en sådan person. Med hänsyn till för-\n\neningens och medlemmarnas intressen är detta acceptabelt.\n\nNär någon nekas medlemskap i en bostadsrättsförening kan även andra\n\npersoner som tillhör hushållet drabbas genom att de mister möjligheten till\n\nett visst boende. Detta kan inte jämföras med situationen att en familj för-\n\nlorar sitt boende. Det kan dock antas att vissa personer kan få det svårt att\n\nunder en viss period få tillgång till en bostadsrätt. Så kan redan i dag vara\n\nfallet för personer som t.ex. gjort sig skyldiga till allvarliga brott eller som\n\nhar blivit vräkta från ett tidigare boende, och för anhöriga till sådana per-\n\nsoner. Antalet personer som hamnar i en sådan situation kan väntas öka\n\nnågot, men det handlar ändå om en mycket begränsad krets personer. För-\n\nslagen innebär inte heller att möjligheterna till boende helt stängs för\n\nnågon. Den som inte kan få tillgång till en viss bostadsrätt har ofta möjlig-\n\nheter till annat boende. Möjligheterna för den som dömts för brott att\n\nåteranpassas till samhället kan inte anses försämras i någon större utsträck-\n\nning. Medlemmarnas, och andra boendes, intresse av en trygg och lugn\n\nboendemiljö väger sammantaget klart tyngre än sökandens, eller dennes\n\nfamiljemedlemmars, intresse av att få tillgång till en viss bostad. De nega-\n\ntiva konsekvenserna i detta avseende kan inte heller anses vara så omfatt-\n\nande att de har någon större betydelse på samhällsnivå.\n\nRegeringen delar inte vissa remissinstansers farhågor om att förslaget\n\nkan antas ge upphov till någon särskild risk för diskriminering. Förslagets\n\nutformning, den vägledning som ges i författningskommentaren, framtida\n\npraxisbildning och möjligheten att få frågan prövad av hyresnämnd och\n\ndomstol, bör säkerställa en enhetlig tillämpning. Den förening som vill\n\nneka medlemskap av otillbörliga skäl, torde inte heller låta sig påverkas av\n\nregelverkets utformning.\n\nNågra remissinstanser menar att det finns risk för ökade krav på att den\n\nsom ansöker om medlemskap ska redogöra för vilka personer som kan\n\nkomma att använda lägenheten och för deras brottslighet. Några remiss-\n\ninstanser menar också att mäklarna riskerar att hamna i en svår balansgång\n\nmellan integritetsskydd och rådgivningsplikt. Som Bostadsrätterna anför\n\nkan det antas att antalet undersökningar om sökandes brottslighet ökar.\n\nRegeringen bedömer dock, med hänsyn till förslagets utformning, att det\n\nför de allra flesta föreningar inte kommer vara relevant att genomföra mer\n\nregelmässiga undersökningar. Eftersom avsaknaden av svar från sökanden\n\ni fråga om brottslighet m.m. inte ensamt kan vara tillräckligt för att neka\n\n58\nmedlemskap bör det normalt bara finnas anledning för föreningarna att\n\ngenomföra sådana undersökningar när det finns andra uppgifter som tyder Prop. 2025/26:304 på att den föreslagna bestämmelsen kan bli tillämpbar. Enligt regeringens\n\nmening ska mot den bakgrunden riskerna i detta avseende inte överdrivas. Det kan tilläggas att det är bostadsrättsföreningarna som genom förslaget ges ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott, och som därmed kan ha anledning att undersöka förekomsten av brott. Det är inte något som ankommer på mäklarna.\n\nKonsekvenser för säljare och för marknaden\n\nEftersom förslagen om ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan väntas leda till att antalet nekade medlemskap ökar något kan även antalet ogiltiga förvärv av bostadsrätt öka något, i vart fall på kort sikt. Ogiltigheten kan, som flera remissinstanser påpekar, medföra negativa konsekvenser för säljaren. Säljaren har ofta förvärvat ett annat boende och om det inte går snabbt att ordna med en ny försäljning kan säljaren stå med två bostäder. Det kan i sin tur medföra att säljaren måste ta dubbla lån, vilket ofta inte godtas av kreditgivarna. Säljaren kan då känna sig tvungen att begå kontraktsbrott mot säljaren av den andra bostaden, eventuellt med skadestånd som följd. Även för köparen uppstår naturligtvis praktiska problem vid nekat medlemskap.\n\nDet är också tänkbart att, som flera remissinstanser anför, en ökning av antalet ogiltiga förvärv leder till osäkerhet på marknaden, eftersom köpare och säljare i större utsträckning behöver förhålla sig till risken för ogiltighet. Det är tänkbart att sådana effekter blir något mer framträdande lokalt och på mindre marknader.\n\nEftersom det bedöms att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet nekade medlemskap kan det dock inte förväntas att antalet ogiltiga förvärv ökar i någon större omfattning. På sikt kan antalet ogiltiga förvärv i stället minska genom att tydligheten i regleringen ökar. De säljare som drabbas av besvär till följd av förslaget kan alltså inte antas bli särskilt många. Påverkan på marknaden kan inte heller bedömas bli annat än marginell.\n\nDe negativa konsekvenserna för säljare och eventuell osäkerhet på marknaden skulle också kunna minska om säljare och köpare och marknaden i stort anpassar sig efter regleringen, t.ex. genom att tillämpa längre tillträdestider. Som ett par remissinstanser anför blir mäklarens roll, i fråga om att vägleda konsumenter, viktig. Det behov av vägledning kring vilken information mäklare ska lämna vid förmedling av bostadsrätter bör, liksom även standardiserade avtalsvillkor och utbildningsmaterial, kunna omhändertas av berörda branschorganisationer.\n\nKonsekvenser för näringsidkare\n\nFörslagen bedöms leda till positiva effekter för den som bedriver näringsverksamhet i lokal. I vissa områden påverkas de i hög utsträckning av brottslighet som t.ex. skadegörelse, stöld och utpressning. Genom de utökade möjligheterna att säga upp en bostadsrättshavare på grund av brott, och att neka medlemskap på grund av brott, förbättras förutsätt-\n\nningarna för seriösa företag att bedriva verksamhet i dessa områden. En\n\n59\n\nProp. 2025/26:304 ökad vilja hos näringsidkare att investera och satsa i ett område leder till ett bättre utbud av service och arbetstillfällen. Det är positivt för de som bor i området.\n\nKonsekvenser för brottsutsatta\n\nPersoner som utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående ges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att behålla en bostad i en tvist om förverkande. Förverkande ska inte ske om det skulle vara oskäligt mot bakgrund av att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i dennes hushåll, har utsatts för ett sådant brott. Om den brottsutsatta personen är den ende bostadsrättshavaren, finns därmed ett gott skydd mot förverkande.\n\nOm bostadsrätten förverkas på grund av bostadsrättshavarens våld, kan även den som våldet riktas mot bli av med sin bostad. Eftersom förslagen innebär att möjligheterna till förverkande vid förekomst av brottslighet i lägenheten utökas, kan en följd av förslagen i den delen vara att den som utsätts för våld av en bostadsrättshavare i något fler situationer blir av med sitt boende. Intresset av att kunna säga upp bostadsrättshavare som begår brott måste dock anses väga tyngre i dessa fall. Om förverkande inte skulle kunna ske skulle det innebära att våldsverkaren skulle få behålla sin bostadsrätt och kunna bo kvar i lägenheten, eventuellt tillsammans med den brottsutsatta personen. Det ska i sammanhanget framhållas att den som är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägenheten. Det kan också framhållas att föreningen utöver möjligheten att förverka en bostadsrätt också kan ha anledning att, vid misstanke om brott, vidta andra åtgärder, som att kontakta polis och socialtjänst. Det kan i detta sammanhang också finnas skäl för bostadsrättsföreningar att överväga behovet av att ta fram interna rutiner eller riktlinjer för hur misstanke om våld i nära relation, eller oro för att vuxna eller barn på andra sätt far illa, bör uppmärksammas och hanteras.\n\n9.2\nKonsekvenser för brottsligheten och tryggheten\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen bedöms få en positiv effekt på tryggheten och minska brotts-\n\nligheten i bostadsområden, särskilt i utsatta områden.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nEtt antal remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riks-\n\nförbund och Riksbyggen, instämmer i att förslagen kan väntas öka trygg-\n\n60\nheten och minska brottsligheten i bostadsområden.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarna och Malmö kommun, Prop. 2025/26:304 menar att det inte går att dra slutsatsen att förslagen skulle bidra till minskad\n\nbrottslighet och ökad trygghet i bostadsområden överlag. En del remissinstanser menar att förslagen kan få motsatt effekt, eller flytta problemen till andra områden. Tomelilla kommun lyfter risken för att oseriösa aktörer, särskilt på mindre orter där priserna inte är så höga, använder bostadsrättsföreningar och deras fastigheter som knytpunkt för kriminalitet. När bostadsrättsföreningar i större städer nekar medlemskap eller förverkar bostäder finns det därför en risk att kriminaliteten sprider sig till mindre orter.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nFörslagen innebär att en bostadsrätt i fler fall än i dag kommer att kunna sägas upp på grund av att bostadsrättshavaren, eller någon som bostadsrättshavaren ansvarar för, har begått brott i lägenheten eller i området omkring denna. En uppsägning på någon av de föreslagna grunderna kommer med stor sannolikhet att öka tryggheten och säkerheten inom den aktuella fastigheten och området runt omkring. Hur stor effekten blir i det enskilda fallet beror på brottslighetens karaktär och omfattning, och på hur många människor som direkt eller indirekt har påverkats av brottsligheten.\n\nFörslagen innebär också att medlemskap i en förening kommer kunna nekas i fler fall när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Utökade möjligheter att neka medlemskap på denna grund bör innebära att brottslighet och otrygghet inom den aktuella fastigheten och i det aktuella området i större utsträckning kan undvikas.\n\nDet kan alltså konstateras att förslagen bör verka brottsförebyggande, öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadshus och bostadsområden. Det är dock svårt att beräkna den samlade effekten av lagförslagen på brottsligheten och tryggheten i bostadsområden. Det kan antas att det i första hand är i utsatta områden som förslagen kan förväntas få effekt, både på brottsligheten och på människors upplevelser av utsatthet och oro.\n\nFörslagen kan bidra till att koncentrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar, vilket både underlättar polisens arbete och förbättrar situationen för de boende. Samtidigt störs de kriminella i sin brottsutövning. En ökad risk för uppsägning gör vidare att t.ex. familjemedlemmar får ett tydligt incitament att förebygga brottslighet. Det bedöms därför att förslagen inte bara kan flytta brottsligheten, utan att de på sikt även kan leda till mindre brottslighet, särskilt i vissa områden.\n\n9.3 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män\n\nRegeringens bedömning\n\nDe samlade förslagen bedöms få störst positiv effekt för kvinnor.\n\nDen utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor\n\noch bidra till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, och till att\n\n61\n\nProp. 2025/26:304 uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om bedömningen.\n\nNågra remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kronoberg , menar att förslagen riskerar att förstärka redan existerande strukturella skillnader mellan kvinnor och män. De anför att den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män innebär att män oftare är den som har kapital att köpa en bostad, vilket innebär att det uppstår en beroendesituation som kan förvärras av förverkande. Roks menar att det behövs en djupare analys i förhållande till arbetet för kvinnofrid, uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska delmålen och Sveriges internationella åtaganden. Att kvinnor som utsätts i prostitution riskerar att förlora sin bostad står i strid med de jämställdhetspolitiska delmålen att mäns våld mot kvinnor och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nDet är betydligt vanligare att kvinnor känner otrygghet i det egna bostadsområdet. Förslagen kan därmed väntas få störst positiv effekt för kvinnor.\n\nHemmet är en vanlig brottsplats för mäns våld mot kvinnor. Förslaget om utökade möjligheter att säga upp en bostadsrättshavare som använder lägenheten för att begå brott mot en närstående bedöms därmed också ha en positiv effekt för kvinnor. Förslagen innebär vidare att en våldsutsatt kvinna får ett starkare skydd mot uppsägning eftersom bostadsrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Förslagen kan därför sägas dämpa en av de negativa effekterna av mäns våld mot kvinnor, vilket bidrar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och till att uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Förslagen innebär även att den som blir utsatt för brott i något fler fall kan bli av med sitt boende, till följd av att bostadsrätten förverkas från den som begått brottet. I det sammanhanget ska det dock framhållas att den som förlorar sin bostadsrätt på grund av förverkande, t.ex. en kvinna som utsatts för brott, inte hamnar i ett försämrat ekonomiskt läge.\n\nVad gäller möjligheten till uppsägning i fall då lägenheten används för prostitution så är det inte rimligt att föreningen ska behöva acceptera att lägenheten vanemässigt används för detta ändamål. Det gäller även i fall då den boende använder lägenheten för detta ändamål. Med hänsyn till att det inte är vanligt att kvinnor som lever i prostitution använder den egna bostaden för det ändamålet kan eventuella negativa konsekvenser av för-\n\nslaget väntas bli förhållandevis begränsade (jfr prop. 2023/24:112 sid 66).\n\n62\n\nEnligt regeringens mening är förslaget, liksom övriga förslag, förenligt Prop. 2025/26:304 med de jämställdhetspolitiska delmålen.\n\n9.4 Konsekvenser för barnets rättigheter\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen bedöms öka tryggheten för många barn.\n\nFörslagen bedöms leda till att antalet barn som får lämna sin bostad ökar i viss, begränsad, utsträckning.\n\nDen utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad stärker även barns möjligheter att bo kvar i bostaden.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om bedömningen.\n\nEtt antal remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna , Länsstyrelsen i Kronoberg , Länsstyrelsen i Stockholm och Länsstyrelsen i Östergötland , framhåller de negativa effekterna för barn som vräks. De menar bl.a. att en vräkning kan leda till otrygga boendeförhållanden där barn riskerar att hamna i olovliga andrahandsuthyrningar eller tvingas bo i trångboddhet hos vänner eller släkt. De anför att destruktiva familjeförhållanden som familjemedlemmar med kriminella kopplingar, missbruk, psykisk ohälsa m.m. har en stor inverkan på barns mående och utveckling. Att förebygga detta i tid och fånga upp dessa barn på ett bra sätt underlättas inte av att de förlorar sina hem. Flera av remissinstanserna lyfter särskilt att det är problematiskt att hushåll med barn kan sägas upp utan dialog med socialtjänsten. Remissinstanserna påpekar också att enligt barnkonventionen ska – vid alla beslut som rör barn – barnets bästa beaktas i första hand och att barn enligt konventionen har rätt till skälig levnadsstandard, t.ex. bostad.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nBarn påverkas i stor utsträckning av den brottslighet som förekommer i många bostadsområden. Exponering för brott i närområdet har negativa effekter på barns utveckling och riskerar att negativt påverka deras livschanser på längre sikt. Brottsligheten har också konsekvenser för barn genom att föräldrar inte vågar låta barnen gå ut och leka på lekplatser och innergårdar. En trygg boendemiljö är särskilt viktig för barn. Om miljön i ett bostadsområde blir tryggare, får det därmed särskilt stor betydelse för barn. En minskad brottslighet i bostadsområden kan också antas leda till att färre unga dras in i kriminalitet.\n\n63\n\nProp. 2025/26:304 Förslaget att en bostadsrättshavare som är förälder ska ha tillsynsansvar för barn även vid brott som försämrar närmiljön för andra boende kan väntas öka föräldrars motivation att hålla uppsikt över sina barn och att ta ett större ansvar för att se till att barnen inte vistas i miljöer där det finns en risk för exponering mot kriminalitet och kriminella nätverk.\n\nFörslagen om förverkande av bostadsrätt på grund av brott kan väntas leda till att lägenheter där barn har sitt boende i vissa fall kommer att sägas upp. En vräkning kan, som flera remissinstanser anför, medföra flera negativa konsekvenser för barn när det gäller skolgång, fritidsaktiviteter och det sociala nätverket. Det kan också leda till att barn hamnar i mer otrygga boendeförhållanden. Barn berörs dock av uppsägningar även med nuvarande lagstiftning. Regler motsvarande de som nu föreslås för bostadsrätter gäller också redan för hyresrätter. Det kan också antas att det antal barn som kommer beröras av avhysningar till följd av de nu föreslagna reglerna kommer att vara mycket lågt. För de barn som berörs är kompensatoriska insatser från bl.a. socialtjänsten av stor betydelse, för att motverka eventuella negativa konsekvenser för de enskilda barnen.\n\nDomstolarna ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilka konsekvenser en uppsägning får för ett barn, och en prövning av om uppsägningen, med beaktande av barnets intresse av skydd för sin hemmiljö, står i rimlig proportion till det aktuella åsidosättandet. Som flera remissinstanser framhåller ska barnets bästa, i enlighet med bestämmelserna i barnkonventionen, beaktas i första hand vid alla beslut som rör barn. Barnets intressen ska ges självständig betydelse, vilket bör medföra att det i fall där ett barn berörs krävs att det som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars, för att bostadsrätten ska upphöra (jfr NJA 2021 s. 1065). Förslagens utformning innebär att barns rättigheter i enlighet med bl.a. barnkonventionen kan beaktas i varje enskilt fall.\n\nFörslaget om förstärkt skydd för brottsutsatta personer kommer i de fall personen har barn också att stärka barnets möjlighet att bo kvar i bostaden. Vidare kommer förslaget om att föreningen även vid bristande skötsamhet ska underrätta socialnämnden innan bostadsrätten sägs upp, förbättra förutsättningarna för socialnämnden att vidta lämpliga åtgärder innan förverkande sker. Det är särskilt viktigt när barn bor i lägenheten. Som flera remissinstanser anför är det viktigt att tidigt fånga upp barn som riskerar att utsättas för kriminalitet, skadligt bruk och beroende eller psykisk ohälsa. Vid särskilt allvarliga störningar, särskilt allvarlig bristande skötsamhet, liksom vid brott i lägenheten eller närområdet, är dock föreningens intresse av att snabbt kunna agera sådant att det inte kan krävas att socialtjänsten underrättas före uppsägningen. Även i dessa fall ska dock socialtjänsten enligt förslagen underrättas.\n\nFörslaget om utökade möjligheter att neka medlemskap i en förening kan i viss utsträckning innebära att barn inte får tillgång till ett visst boende. Det medför dock inte i sig att barn står utan boende.\n\n64\n\n9.5\nKonsekvenser för domstolar och andra\nProp. 2025/26:304\n\nmyndigheter\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen kan leda till en viss ökning av antalet mål och ärenden hos\n\nallmänna domstolar, hyresnämnder och Kronofogdemyndigheten. De\n\nökade kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om be-\n\ndömningen.\n\nDomstolsverket menar att det är svårt att bedöma den ökade tillström-\n\nningen av mål och ärenden som förslagen kan leda till, och de ekonomiska\n\nkonsekvenser som detta kan medföra för domstolarna, inte minst då för-\n\nslagen tillsammans med andra reformer som nyligen genomförts kan antas\n\nfå kumulativa effekter. Sundsvalls tingsrätt menar att påverkan på hand-\n\nläggningstiderna inte är tillräckligt utredda, särskilt inte då det för när-\n\nvarande införs en stor mängd reformer – även inom det hyresrättsliga\n\nområdet. Svea hovrätt bedömer att antalet tvister om medlemskap i en\n\nbostadsrättsförening kommer öka.\n\nKronofogdemyndigheten menar att förslagen kan antas leda till viss ök-\n\nning av ärenden om avhysning, men att dessa kommer att utgöra en liten\n\nandel av det totala antalet avhysningar. Även ärenden om särskild hand-\n\nräckning och tvångsförsäljning av bostadsrätter kan komma att öka, i be-\n\ngränsad utsträckning. Kronofogdemyndigheten anför också att myndig-\n\nhetens personal kommer att behöva ombesörja fler delgivningar, avhys-\n\nningar och tillträden i riskfyllda miljöer med kriminellt belastade personer,\n\nvilket medför säkerhetsrisker\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nDen ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan leda till kan med-\n\nföra ett ökat antal mål om förverkande vid de allmänna domstolarna, i vart\n\nfall initialt. Som några remissinstanser anför är det svårt att bedöma hur\n\nstor ökningen kommer vara. På längre sikt kan det antas att förslagen har\n\nen viss avhållande effekt och bidrar till att minska antalet uppsägningar\n\nsom leder till tvist.\n\nDen ökning av antalet nekade medlemskap som förslagen kan leda till\n\nkan medföra ett ökat antal ärenden om prövning av frågan om medlemskap\n\ni hyresnämnd och i Svea hovrätt, i vart fall initialt. Även i dessa fall är det\n\nsvårt att bedöma hur stor ökningen kommer vara. Det är dock ovanligt att\n\nprövning sker av medlemskap som nekats på grund av brott och det kan\n\nantas att andelen prövningar av medlemskapsfrågan på denna grund, i\n\nförhållande till andra grunder, kommer vara fortsatt liten. På längre sikt\n\nkan den ökade tydligheten innebära att färre fall blir föremål för tvist.\n65\n\nProp. 2025/26:304 Förslagen kan möjligen också leda till en viss ökning av antalet mål i allmän domstol om skadestånd på grund av felaktiga styrelsebeslut i medlemskapsfrågan. En sådan ökning kan dock inte bli annat än mycket marginell. Den ökade tydligheten bör också medföra att föreningarnas beslut i större utsträckning är korrekta. På sikt kan antalet mål av denna typ därför tänkas minska.\n\nFörslagen påverkar inte mål- och ärendetillströmningen till domstolarna eller nämnderna i större utsträckning än att eventuella kostnadsökningar ryms inom befintliga ekonomiska ramar.\n\nNämndernas eller domstolarnas hantering av ärenden om uppsägningar påverkas inte heller i övrigt i någon större utsträckning. Handläggningstiderna kan t.ex. väntas förbli i huvudsak desamma. Att ytterligare ärendetyper ska handläggas särskilt skyndsamt kan i viss utsträckning påverka handläggningen av andra ärenden negativt. Det är dock angeläget att ärenden om uppsägning på grund av beteenden som har en påtagligt negativ inverkan på tryggheten handläggs särskilt skyndsamt.\n\nFörslagen kan vidare antas leda till en viss ökning av antalet ärenden om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Det kan dock antas att antalet ärenden om avhysning på någon av de nu aktuella grunderna kommer att utgöra en liten andel av det totala antalet avhysningar. Som Kronofogdemyndigheten anför kan antalet ärenden om särskild handräckning och tvångsförsäljning av bostadsrätter också komma att öka, i begränsad utsträckning. Eventuella kostnadsökningar för Kronofogdemyndigheten kan inte väntas bli större än att de kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.\n\n9.6\nKonsekvenser för kommuner\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen bedöms inte påverka kommunernas planering av bostads-\n\nförsörjningen i någon beaktansvärd utsträckning.\n\nFörslagen bedöms ha en relativt begränsad effekt på socialtjänsternas\n\nverksamhet.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nDe flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om\n\nbedömningen.\n\nMalmö kommun framhåller att det är svårt att bedöma i vilken omfatt-\n\nning socialtjänstens arbete kommer att påverkas av förslagen.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nI lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ställs\n\n66\nkrav på kommunen när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen.\n\nKommunernas ansvar ger inte den enskilde en rätt till bostad utan avser att Prop. 2025/26:304 främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och\n\ngenomförs så att alla i kommunen ges förutsättningar att leva i goda bostäder (jfr 1 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar).\n\nDet finns inte anledning att anta att förslagen kommer att leda till någon kraftig ökning av antalet uppsägningar, eller nekande av medlemskap i bostadsrättsföreningar. Konsekvenserna förväntas därför inte bli så stora att de påverkar kommunernas planering av bostadsförsörjningen i någon beaktansvärd utsträckning.\n\nDen ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan väntas leda till kan medföra en viss utökad arbetsbörda för socialtjänsten, som i något fler fall kan behöva hjälpa den som blivit uppsagd och andra som tillhör hushållet att hitta en ny bostad. Det gäller särskilt i situationer där bostadsrättshavaren har barn som har sin bostad i lägenheten. Utgångspunkten är dock att den enskilde är ansvarig för att själv ordna en bostad. Även om förslagen medför att det i vissa situationer blir svårare för den som begått brott att få en ny bostadsrätt kan det antas att många situationer också kan lösas på det sättet, särskilt med beaktande av att bostadsrättshavaren behåller bostadsrättens ekonomiska värde. Det kan vidare antas att antalet uppsägningar på de aktuella grunderna kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet uppsägningar. Även om det är svårt att bedöma exakt i vilken utsträckning förslagen kommer påverka socialtjänstens arbete, bedöms de mot den bakgrunden ha en relativt begränsad effekt på socialtjänsternas verksamhet.\n\nFörslaget om att bostadsrättsföreningen ska skicka en underrättelse till socialnämnden i fall av bristande skötsamhet innebär att nämnderna i fler fall, och i ett tidigare skede, kommer få vetskap om problem som kan leda till en uppsägning. Det ger bättre förutsättningar att vidta åtgärder som kan leda till att bostadsrättshavaren får behålla bostaden och att ge stöd inför en vräkning. Det kan även underlätta brottsförebyggande insatser.\n\n9.7\nÖvriga konsekvenser\n\nRegeringens bedömning\n\nFörslagen har inte några övriga konsekvenser av betydelse.\n\nPromemorians bedömning\n\nBedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.\n\nRemissinstanserna\n\nRemissinstanserna har inga synpunkter.\n\nSkälen för regeringens bedömning\n\nFörslagen är utformade på ett sådant sätt att det inte finns risk för ökad\n\ndiskriminering av vissa grupper. Förslagen kan inte heller antas ha någon\n\npåverkan på konkurrensen mellan företag.\n67\n\nProp. 2025/26:304 Förslagen bedöms förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och övriga internationella åtaganden.\n\nFörslagen har i övrigt inte några konsekvenser av betydelse.\n\n10\nFörfattningskommentar\n\nFörslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen\n\n(1991:614)\n\n2 kap. Föreningens medlemmar m.m.\n\nRätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt\n\n3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen,\n\nom de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och för-\n\neningen skäligen bör godta honom eller henne som bostadsrättshavare.\n\nInträde i föreningen får alltid vägras om den som bostadsrätten har övergått till\n\neller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan\n\nbrottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för\n\nföreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt\n\nsom inte skäligen bör tålas.\n\nFör vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.\n\nI paragrafen regleras rätten till medlemskap i en bostadsrättsförening för\n\nförvärvaren av en bostadsrätt och under vilka förutsättningar medlemskap\n\nfår vägras. Övervägandena finns i avsnitt 6.\n\nI första stycket , som ändras enbart språkligt, anges att en bostadsrätts-\n\nförening inte får vägra den som en bostadsrätt har övergått till medlemskap\n\nom villkoren i stadgarna är uppfyllda och hon eller han skäligen bör godtas\n\nsom bostadsrättshavare.\n\nI det nya andra stycket anges att medlemskap alltid får vägras om den\n\nsom bostadsrätten övergått till eller någon annan som ska använda lägen-\n\nheten gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anled-\n\nning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om\n\nmedlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör\n\ntålas.\n\nBestämmelsen utgör en särreglering av en situation när förvärvaren inte\n\nskäligen bör godtas som medlem. Den är inte avsedd att reglera alla fall\n\ndär brottslighet kan ligga till grund för att neka medlemskap. Sådan brotts-\n\nlighet som faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde kan prövas\n\nenligt första stycket. Tillämpningsområdena för första och andra styckena\n\när alltså överlappande.\n\nBestämmelsen är tillämplig i samma fall av övergång av bostadsrätt som\n\nbestämmelsen i första stycket. Både övergång avseende bostadslägenhet\n\noch lokal omfattas. I vissa överlåtelsesituationer gäller särskilda regler.\n\nVid förvärv från make eller vissa sammanboende är möjligheten att neka\n\nmedlemskap mer begränsad än vad som följer av reglerna i denna paragraf.\n\nVid juridiska personers förvärv och vid förvärv av andelar i en bostadsrätt\n\när å andra sidan möjligheterna att neka medlemskap större (4–6 §§). Den\n\n68\nnya bestämmelsen är också tillämplig beträffande hyresgäster som vill\n\ninträda i en bostadsrättsförening när föreningen har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (8 §).\n\nDen nya bestämmelsen innebär att det vid bedömningen av om någon ska antas som medlem i föreningen får läggas ökad vikt vid brott som begåtts av de som ska använda lägenheten, och vid medlemmarnas intresse av en lugn och trygg bostads- och närmiljö. Bedömningen utgår från den brottslighet som sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till. En objektiv bedömning ska göras av om det finns anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. Det handlar alltså om att göra en prognos utifrån de konkreta omständigheter som framkommit. En prognos är alltid förenad med osäkerheter. Det räcker emellertid att det finns anledning att anta att de negativa konsekvenserna kommer att uppstå.\n\nMed uttrycket annan som ska använda lägenheten avses den krets av personer som har för avsikt att nyttja lägenheten i sådan utsträckning att det har betydelse för medlemmarnas bostads- eller närmiljö. I kretsen ingår de som ska bo i lägenheten, helt eller delvis, t.ex. make, sambo eller barn till sökanden. Kretsen omfattar också personer som har för avsikt att använda lägenheten utan att bo där, t.ex. använda den för brottsliga ändamål. Det kan t.ex. handla om fall då det framgår att det är någon annan än den som ansöker om medlemskap som ska använda lägenheten och att det huvudsakliga syftet är brottsligt, som att lägenheten ska användas för att förvara eller sälja vapen eller narkotika, eller för att sälja sexuella tjänster. Personer som kommer vistas i lägenheten helt tillfälligt, t.ex. besöka den som gäst, kan inte anses använda lägenheten på det sätt som avses med uttrycket annan som ska använda lägenheten.\n\nI regeln anges inte uttryckligen vilken typ av brottslighet som kan utgöra grund för att neka medlemskap. I stället är det avgörande om brottsligheten innebär att det finns befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö skulle försämras på det sätt som anges i bestämmelsen. Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan brottsligheten och den antagna försämringen av bostads- eller närmiljön. Det ska finnas fog för att, med anledning av brottsligheten, anta att den aktuella försämringen skulle uppstå om medlemskap beviljades. Det ska alltså finnas sakligt godtagbara skäl för bedömningen.\n\nBedömningen av om brottsligheten är sådan att den kan ligga till grund för att neka medlemskap ska göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.\n\nMindre allvarlig brottslighet, som t.ex. ringa narkotikabrott eller en butiksstöld och mindre allvarliga fall av skadegörelse, som t.ex. klotter, aktualiserar normalt inte en tillämpning av bestämmelsen. Detsamma gäller brottslighet som förekommer i varierande utsträckning på de flesta platser i landet, som t.ex. slagsmål av mindre allvarligt slag sent en kväll på en nattklubb.\n\nVid allvarlig eller omfattande brottslighet kan det å andra sidan många gånger finnas befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö kommer försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas, om medlemskap beviljas (se vidare om allvarlig och omfattande brottslighet i kommentaren till 7 kap. 18 §). Det kan t.ex. handla om allvarlig våldsbrottslighet som sprängningar, skjutningar och allvarliga fall av misshand-\n\nProp. 2025/26:304\n\n69\n\nProp. 2025/26:304 el, allvarlig sexualbrottslighet, och narkotikahandel. Det kan också handla om brott som våldsamt upplopp och sabotage mot blåljusverksamhet, om\n\nbilbränder och om fall där någon varit beväpnad på allmän plats, vilket\n\nofta bedöms som grovt vapenbrott. Det finns också anledning att lägga\n\nstörre vikt vid upprepad eller vanemässig brottslighet, än vid brott som har\n\nkaraktären av en engångsföreteelse (se vidare om brottslighet som begås\n\nvanemässigt i kommentaren till 7 kap. 18 §). Om brottsligheten begås\n\nvanemässigt kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen även om varje\n\nenskilt brott sett för sig inte är av allvarligare slag.\n\nAv betydelse är också om brottsligheten kan kopplas till en bostad. Om\n\nbrottsligheten är sådan att den lett till eller hade kunnat föranleda för-\n\nverkande av bostadsrätt eller hyresrätt, finns det normalt anledning att anta\n\natt ett beviljat medlemskap kommer medföra en sådan försämring av\n\nmedlemmarnas bostads- eller närmiljö som avses i bestämmelsen. Det kan\n\nt.ex. handla om brottslighet som kan utgöra störningar i boendet, eller som\n\nkan omfattas av de föreslagna bestämmelserna om bristande skötsamhet\n\noch brottslighet som ska likställas med störningar i boendet (se vidare\n\nkommentaren till 7 kap. 9 §). Även allvarlig eller omfattande brottslighet\n\nsom har begåtts med användning av en lägenhet är normalt sådan att det\n\nblir aktuellt att tillämpa bestämmelsen (se vidare kommentaren till 7 kap.\n\n18 § 8).\n\nOm brottsligheten har begåtts mot någon som är medlem i föreningen,\n\neller mot någon i en medlems hushåll, finns det också ofta anledning att\n\nanta att bostads- eller närmiljön för medlemmarna skulle försämras om\n\nmedlemskap beviljas.\n\nEkonomisk brottslighet kan ofta sakna betydelse för medlemmarnas bo-\n\nstads- eller närmiljö. I vissa fall kan dock även ekonomisk brottslighet\n\nantas påverka medlemmarnas bostads- eller närmiljö, t.ex. om någon som\n\nska använda bostaden har begått omfattande ekonomisk brottslighet i en\n\nbostadsrättsförening.\n\nBrottslighet som inte har betydelse för medlemmarnas bostads- eller\n\nnärmiljö kan i stället ha betydelse vid en prövning enligt första stycket.\n\nVid bedömningen av om brottsligheten ger anledning att med fog anta\n\natt ett beviljat medlemskap skulle leda till en försämring av medlemmarnas\n\nbostads- eller närmiljö får vidare det tidsmässiga sambandet mellan brotts-\n\nligheten och ansökan om medlemskap betydelse. Om brottsligheten har\n\nbegåtts under de 2–3 år som närmast föregått ansökan har den normalt\n\nbetydelse för bedömningen. Om brottsligheten ligger längre tillbaka i tiden\n\nfinns det ofta anledning att lägga mindre vikt vid den. Om brottsligheten\n\nligger mer än tio år tillbaka i tiden kan det antas att den normalt har mycket\n\nliten, eller helt saknar, betydelse för frågan om medlemskap. Brottslig-\n\nhetens allvar, omfattning och karaktär har dock betydelse i sammanhanget.\n\nJu allvarligare eller mer omfattande brottsligheten är desto längre tid kan\n\nden antas ha betydelse för frågan om medlemskap. Även om brottsligheten\n\när mycket allvarlig kan den dock ligga så långt tillbaka i tiden att den helt\n\nsaknar betydelse för frågan om medlemskap. Om det är fråga om brotts-\n\nlighet som begåtts vanemässigt får det betydelse huruvida det brottsliga\n\nagerandet fortlöper eller om det kan anses ha upphört.\n\nAv betydelse är också hur de personliga förhållandena hos den som har\n\nbegått brottet har utvecklats mellan gärningen och ansökan om med-\n\n70\nlemskap. Om en förbättring av de personliga förhållandena inte kan på-\n\nvisas kan det ha mindre betydelse vilken tid som har gått sedan gärningen. Om det framgår att de personliga förhållandena på ett påtagligt sätt har förbättrats sedan gärningen kan det saknas anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle leda till en försämring av medlemmarnas bostads- eller närmiljö, även om brottet begåtts i relativ närtid.\n\nVarje negativ påverkan på miljön i bostaden och i närmiljön kring bostaden, som inte skäligen bör tålas, omfattas av bestämmelsen. I princip avses all sådan påverkan på bostads- eller närmiljön som träffas av bestämmelsen om störningar i boendet eller av de föreslagna bestämmelserna om bristande skötsamhet och om sådan brottslighet som ska likställas med störningar i boendet (se vidare kommentarerna till 7 kap. 9 och 18 §§). Även annan negativ påverkan kan dock omfattas.\n\nDet är inte nödvändigt att det kan göras några mer exakta uttalanden om hur bostads- eller närmiljön kommer att påverkas av att sökanden beviljas medlemskap. Det är tillräckligt att någon form av försämring i detta avseende med fog kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Typfallet är att det kan väntas att medlemmarna kommer utsättas för störningar eller att de kommer uppleva otrygghet i boendet eller närområdet. Ofta kan det vara så att det finns anledning att anta att sökanden eller någon annan som skulle använda lägenheten skulle agera på ett sätt som försämrar medlemmarnas bostads- eller närmiljö. Det vill säga att det kan väntas att en sådan person skulle bete sig på ett sådant sätt att medlemmarnas bostads- eller närmiljö störs eller upplevs som otrygg. Men regeln kan också tillämpas när en försämring av bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas, oavsett hur sökanden och de andra som skulle använda lägenheten kan väntas agera. Det kan då t.ex. handla om fall där det finns en risk för att sökanden, eller någon annan som skulle använda lägenheten, på grund av tidigare brottsliga gärningar, kommer bli föremål för hämndåtgärder eller liknande.\n\nFör att föreningen ska ha rätt att neka medlemskap med stöd av bestämmelsen krävs det att det med fog kan antas att bostads- eller närmiljön skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas av föreningens medlemmar. Det krävs alltså att det kan förutspås en försämring av viss allvarlighetsgrad. Huruvida försämringen är tillräckligt allvarlig får avgöras utifrån en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Om den påverkan på bostads- eller närmiljön som kan antas bli följden av att medlemskap beviljas är sådan att den skulle utgöra skäl för förverkande av bostadsrätten (se kommentarerna till 7 kap. 9 och 18 §§), är det dock normalt fråga om en sådan försämring som inte skäligen bör tålas.\n\nBedömningen tar sikte på vad medlemmar i en förening i allmänhet ska behöva tåla, dvs. det är en objektiv bedömning som ska göras. De boendes subjektiva uppfattning är alltså inte avgörande. Att det redan förekommer otrygghet, störningar eller liknande i ett bostadshus eller i dess närområde har inte heller någon betydelse, om ytterligare negativ påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas.\n\nFöreningen ska styrka de omständigheter som läggs till grund för nekande av medlemskap, dvs. i första hand förekomsten av ett brottsligt agerande men även t.ex. att den som har begått brottet skulle komma att använda lägenheten i relevant utsträckning.\n\nNär det är fråga om att lägga tidigare brottslighet till grund för ett nekande kommer det i de flesta fall krävas en fällande brottmålsdom. Det finns\n\nProp. 2025/26:304\n\n71\n\nProp. 2025/26:304 dock inget som hindrar att föreningen skaffar fram bevisning om den påstådda brottsligheten på egen hand, utan att en straffrättslig prövning har skett. Det kan t.ex. vara så att brottsligheten är föremål för förundersökning eller åtal, men ännu inte har prövats rättsligt. Det är dock inte heller en förutsättning att någon straffrättslig process pågår. Det som i ett sådant fall blir relevant för bedömningen av frågan om medlemskap är vad som är bevisat i fråga om det agerande som sökanden påstås ha gjort sig skyldig till. För att den nu aktuella bestämmelsen ska kunna tillämpas krävs också att agerandet är brottsligt. Det är dock inte fråga om att pröva om sökanden kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet.\n\nDen som vägrats inträde i föreningen kan hänskjuta tvisten till hyresnämnden (10 §). Hyresnämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt (11 kap 3 §). Den närmare tillämpningen av bestämmelsen får utvecklas i rättstillämpningen.\n\nTredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket.\n\n7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten\n\n9 § Bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset inte åsidosätts när han eller hon använder lägenheten, och rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar (bristande skötsamhet).\n\nBostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).\n\nMed störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestäm-\n\nmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället.\n\nI paragrafen anges vissa krav som ställs på bostadsrättshavaren vid an-\n\nvändning av lägenheten avseende bl.a. skötsamhet. Övervägandena finns\n\ni avsnitt 5.\n\nFörsta och andra styckena motsvarar det hittillsvarande första stycket i\n\nparagrafen. Sista meningen i det hittillsvarande första stycket flyttas dock\n\ntill den nya 9 b §. De hittillsvarande andra, tredje och femte styckena\n\nflyttas till den nya 9 a §. Bestämmelsen i det hittillsvarande fjärde stycket\n\ntas bort.\n\nÄndringarna i paragrafen innebär att motsvarigheter till hyreslagens be-\n\nstämmelser om bristande skötsamhet och om brottslighet som är ägnad att\n\nförsämra närmiljön för de boende införs i bostadsrättslagen. Avsikten är\n\natt bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt som motsvarande be-\n\nstämmelser i hyreslagen (12 kap. 25 § jordabalken och prop. 2023/24:112\n\ns. 105–111).\n\nI första stycket görs ett tillägg som anger att bostadsrättshavaren ska se till\n\natt det som krävs för att bevara tryggheten inom eller utanför huset inte\n\nåsidosätts vid användning av lägenheten. Kravet gäller vid sidan av skyldig-\n\nheten att bevara sundhet, ordning och gott skick. Det införs ett uppsamlande\n\n72\nbegrepp för åsidosättande av dessa skyldigheter – bristande skötsamhet. Be-\n\ngreppet omfattar även åsidosättande av sådana särskilda regler som bostadsrättsföreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Någon ändring i sak är inte avsedd vad gäller skyldigheten att bevara sundhet, ordning och gott skick eller att rätta sig efter de särskilda regler som föreningen meddelar.\n\nTillägget vad gäller bevarande av tryggheten innebär att intresset av trygghet hos de som bor eller verkar inom fastigheten ska ges ökad tyngd vid bedömningen av vilka krav som ställs på bostadsrättshavaren. Ändringen ger också utrymme för att fler handlingar som påverkar tryggheten negativt ska kunna omfattas av bestämmelsen. Utgångspunkten är att alla boende ska ha rätt till en hög grad av trygghet i sitt boende. I det ligger bl.a. att de boende ska kunna röra sig fritt i huset vid olika tidpunkter utan att behöva känna oro för sin säkerhet eller begränsas på något annat sätt. Vidare ska bostadsrättsföreningen och den som bedriver verksamhet i lokal i fastigheten kunna bedriva sin verksamhet under trygga förhållanden. Tillämpningsområdet är liksom hittills inte begränsat till brottsliga ageranden, utan omfattar även andra handlingar som försämrar tryggheten inom eller utanför huset.\n\nNär en bostadsrättshavare åsidosätter det som krävs för att bevara tryggheten inom eller utanför huset kommer det i vissa fall också att vara fråga om en störning i boendet enligt andra stycket. Tillämpningsområdena är alltså delvis överlappande. Sådana fall bör lämpligen hanteras efter samma principer som när en motsvarande situation uppstår vid tillämpning av gällande rätt (jfr prop. 2002/03:12 s. 117).\n\nBestämmelsen tar sikte på tryggheten inom eller utanför huset. Det finns dock inte någon begränsning till att det aktuella beteendet ska ha skett inom eller i närheten av huset. Beteendet förutsätts dock ha en koppling till huset på så sätt att det har påverkat tryggheten inom eller runt det.\n\nVåld, hot eller liknande beteenden i fastigheten kan påverka tryggheten för de som bor inom fastigheten negativt även om det riktar sig mot någon som inte har en koppling till fastigheten. Det kan vara fråga om någon som besöker boende i huset eller personer som utför tjänster åt de boende, som hemtjänstpersonal eller brevbärare.\n\nOm bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet kan, liksom vid störningar i boendet, bostadsrätten vara förverkad (18 § 5). Bostadsrättshavaren får dock inte sägas upp på denna grund om hon eller han efter uppmaning så snart som möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavaren får inte heller sägas upp innan socialnämnden har underrättats. Är det fråga om särskilt allvarlig bristande skötsamhet krävs emellertid, i likhet med vad som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet, inte att bostadsrättsföreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse för att uppsägning ska få ske. I sådana fall får bostadsrättshavaren också sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden (20 § första, tredje och fjärde styckena).\n\nBostadsrätten kan också vara förverkad om någon till vilken lägenheten upplåtits i andra hand gör sig skyldig till bristande skötsamhet. Vid upplåtelser i andra hand som skett med styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd, liksom i fall där det inte krävs samtycke eller tillstånd, krävs för förverkande att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse, och underrättat socialnämnden, även om det är fråga om särskilt\n\nProp. 2025/26:304\n\n73\n\nProp. 2025/26:304 allvarlig bristande skötsamhet (18 § 5 och 20 § fjärde stycket sista men-\n\ningen).\n\nAndra stycket behandlar störningar i boendet. Bestämmelsen förs över\n\noförändrad i sak från första stycket.\n\nI det nya tredje stycket anges att med störningar i boendet likställs att\n\nbostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en\n\nsådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor\n\ni lägenhetens omgivning.\n\nAtt sådana gärningar likställs med störningar i boendet innebär att be-\n\nstämmelserna om störningar i bostadsrättslagen och andra författningar\n\nska tillämpas även i dessa fall, om inte annat anges. Det innebär att t.ex.\n\nreglerna om bostadsrättshavarens tillsynsansvar (den föreslagna 9 b §) och\n\nom skyndsam handläggning (11 kap. 1 §) blir tillämpliga. Vidare ska be-\n\nstämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas, när\n\nsådana finns. Det gäller t.ex. bestämmelserna om undantag från kraven på\n\natt föreningen ska uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse och\n\nunderrätta socialnämnden (20 § fjärde stycket).\n\nAv bestämmelsen följer att bostadsrättshavaren utöver bostadsmiljön för\n\ndem som bor i omgivningen, även har ett visst ansvar för deras närmiljö.\n\nMed att ett brott försämrar närmiljön avses att det på ett negativt sätt på-\n\nverkar hur de boende upplever närmiljön kring bostaden. Det är tillräckligt\n\natt ett brott är ägnat att medföra en sådan försämring av närmiljön, och det\n\när inte nödvändigt att en effekt på närmiljön kan påvisas i ett enskilt fall.\n\nBrottet ska alltså vara av sådan karaktär att det typiskt sett bidrar till en\n\nförsämring.\n\nBestämmelsen tar främst sikte på brottslighet som kan väntas leda till att\n\nde boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brotts-\n\nlighet som kan väntas påverka hur människor rör sig i ett område, vilka\n\ntider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan till-\n\nsyn. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att brottsligheten kan\n\nväntas försämra närmiljön i så hög utsträckning att det inte skäligen ska\n\nbehöva tålas av dem som bor i omgivningen. Alla boende har rätt till en\n\ntrygg och säker närmiljö. Det intresset ska väga tungt vid bedömningen.\n\nBedömningen tar sikte på vad boende i allmänhet ska behöva tåla. De\n\nboendes subjektiva uppfattning är alltså inte avgörande. Att en viss typ av\n\nbrott är vanligt förekommande i ett område och att ytterligare brott av\n\nsamma slag därmed inte har någon direkt påverkan på hur de boende\n\nupplever sin närmiljö saknar alltså betydelse.\n\nBestämmelsen gäller till skydd för dem som bor i omgivningen till\n\nbostadsrättshavarens lägenhet. Detta ska förstås på samma sätt som mot-\n\nsvarande bestämmelse i andra stycket. Någon särskild yttre begränsning är\n\nalltså inte avsedd. I stället markerar uttrycket den grupp som skyddas av\n\nbestämmelsen (jfr prop. 1992/93:115 s. 31 och prop. 2002/03:12 s. 116).\n\nBrott som begås långt från lägenheten, i en annan stadsdel eller på en\n\nannan ort, har i regel inte en påverkan på närmiljön för de som bor i lägen-\n\nhetens omgivning. Formellt finns dock ingen begränsning i fråga om var\n\nett brott ska begås för att vara relevant för bedömningen. Det avgörande\n\när i stället i vilken utsträckning brottet kan väntas påverka närmiljön för\n\nde boende i omgivningen. Det är därför inte heller nödvändigt att inom\n\nramen för en bedömning enligt bestämmelsen, slå fast var ett brott har be-\n\n74\ngåtts. Vid bedömningen av om ett brott är ägnat att försämra närmiljön för\n\nde som bor i omgivningen, kan det ha betydelse om det har begåtts på en plats som de boende behöver passera eller uppehålla sig på, eller som de naturligen hamnar på. Torg, knutpunkter för kollektivtrafik, lekplatser, parkeringsytor och grönområden kan vara sådana platser. Ju längre bort från lägenheten ett brott är begånget, desto mindre påverkan kan det normalt väntas ha på närmiljön för de som bor i omgivningen. Hänsyn ska dock tas till brottets karaktär. Allvarliga brott, som en skjutning eller en sprängning, påverkar typiskt sett tryggheten för människor inom ett större område än mindre allvarliga brott.\n\nÄven brott som begås i direkt anslutning till lägenheten kan vara ägnade att medföra en försämring som inte skäligen bör tålas. Det kan i sådana fall även vara fråga om störningar i boendet enligt andra stycket. Be- stämmelserna är alltså delvis överlappande. Tillämpningsområdena skiljer sig dock i huvudsak åt, bl.a. eftersom den aktuella bestämmelsen tar sikte på de boendes intresse av en god miljö omkring bostaden, medan bestämmelsen om störningar i boendet avser intresset av en god miljö i bostaden och i direkt anslutning till den. Den närmare avgränsningen får utvecklas i rättstillämpningen.\n\nTillämpningsområdet är inte begränsat till vissa typer av brott. Vissa brott är dock av sådan karaktär att de i de flesta fall kan väntas medföra en sådan försämring av närmiljön som avses i bestämmelsen, t.ex. grov misshandel, rån, våldtäkt, skjutningar, sprängningar, sabotage mot blåljusverksamhet och våldsamt upplopp.\n\nÄven brottslighet som riktar sig mot någon som bedriver verksamhet i ett område kan vara ägnad att försämra närmiljön på relevant sätt. Det kan t.ex. handla om utpressning, stöld eller skadegörelse som riktar sig mot innehavare av butiker eller restauranger, serviceinrättningar, myndigheter eller liknande.\n\nDet krävs att brottsligheten har ett visst allvar eller omfattning för att den ska vara ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i omgivningen. För den bedömningen har naturligtvis brottslighetens straffvärde ofta betydelse. För att brottslighet med ett lägre straffvärde ska vara ägnad att försämra närmiljön i den mening som avses i bestämmelsen förutsätts som utgångspunkt att den är omfattande. Det är då den väntade effekten av den sammantagna brottslighet som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till som ska bedömas. Enstaka fall av brott med ett straffvärde på bötesnivå är typiskt sett inte ägnat att ha en sådan påverkan på närmiljön som avses i bestämmelsen.\n\nBrottslighet som inte har någon eller endast en obetydlig påverkan på närmiljön får skäligen tålas. Så är ofta fallet i fråga om brottslighet som förekommer i varierande utsträckning på de flesta platser i landet, som t.ex. slagsmål av mindre allvarligt slag sent en kväll på en nattklubb eller slagsmål mellan barn i en skola i närheten av bostaden. I regel påverkar inte heller mindre allvarliga fall av skadegörelse, som t.ex. klotter, eller en butiksstöld, tryggheten i närmiljön i sådan utsträckning som avses i bestämmelsen. Butikstillgrepp som begås på ett sätt som är organiserat kan däremot vara ägnade att försämra närmiljön på ett sätt som skäligen inte bör tålas.\n\nHandlingar som begås på långt avstånd från bostadsrättshavarens lägenhet, i en annan stadsdel eller på en annan ort, kan undantagsvis ha en sådan påverkan på närmiljön för dem som bor i omgivningen som avses. Om-\n\nProp. 2025/26:304\n\n75\n\nProp. 2025/26:304 ständigheterna kan variera i hög grad men det handlar framför allt om allvarliga brott som riktas mot någon som bor i omgivningen. Ett exempel är att bostadsrättshavaren följer efter eller söker upp en granne i en annan stadsdel och där utsätter personen för ett våldsbrott. I sådana fall är en försämring av närmiljön en typisk följd av brottsligheten. En annan situation är att bostadsrättshavaren begår brott som riktas mot ett rivaliserande kriminellt nätverk som leder till hämndåtgärder. Om bostadsrättshavaren begår sådan allvarlig brottslighet för vilken hämndåtgärder mot lägenhetens omgivning framstår som en väntad följd, får brottsligheten anses ägnad att försämra närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Så kan vara fallet främst i fråga om brott som begås i tungt kriminella miljöer. Så kan också vara fallet när ett barn till bostadsrättshavaren eller någon annan som bor i lägenheten har begått brott som leder till hämndåtgärder. För att bostadsrättshavaren ska kunna lastas för det krävs att hon eller han har brustit i sitt tillsynsansvar (se vidare författningskommentaren till 9 b §).\n\nVissa omständigheter innebär typiskt sett att brottsligheten har en större negativ inverkan på närmiljön. Ett exempel är att brottsligheten har koppling till kriminella grupperingar. Ett annat är att någon har involverat barn i brottslighet, t.ex. vid försäljning av narkotika eller en skjutning. Det kan också finnas skäl att se allvarligare på brott som begås mot barn.\n\nOm bostadsrättshavaren gör sig skyldig till sådan brottslighet som omfattas av bestämmelsen kan bostadsrätten förverkas (18 § 5). För förverkande krävs inte att bostadsrättshavaren har fått en uppmaning att vidta rättelse, eller att socialnämnden underrättats (sista meningen i förevarande paragraf och 20 § fjärde stycket). Bostadsrätten kan också förverkas om någon till vilken lägenheten upplåtits i andra hand gör sig skyldig till sådan brottslighet. Vid upplåtelser i andra hand som skett med föreningens samtycke eller hyresnämndens tillstånd, liksom i fall där det inte krävs samtycke eller tillstånd, krävs det att föreningen har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse, och att socialnämnden har underrättats, innan bostadsrättshavaren kan sägas upp (20 § fjärde stycket).\n\nUtgångspunkten är att föreningen ska styrka det handlande som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till. Det kommer i de flesta fall att förutsätta en fällande brottmålsdom. Det finns dock inget hinder mot att föreningen skaffar fram bevisning om brottsligheten på egen hand och väcker talan om att bostadsrätten är förverkad, utan att en straffrättslig prövning har skett. Det som ska prövas i ett sådant fall är vad som är bevisat i fråga om det agerande som bostadsrättshavaren påstås ha gjort sig skyldig till. Det förutsätts också att agerandet är brottsligt. Det blir dock inte fråga om att pröva om bostadsrättshavaren kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet.\n\nI en tvist om förverkande av bostadsrätten ska hänsyn tas till bestämmelserna i artikel 8 i Europakonventionen om den enskildes rätt till respekt för sitt hem. I de fall där bostadsrättshavaren har barn som bor i lägenheten följer det av bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som enligt lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter utgör svensk lag, att hänsyn också ska tas till barnets intresse av skydd för sin hemmiljö. Det innebär att det i varje enskilt fall ska prövas om förverkandet står i rimlig proportion till det åsidosättande som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till. Att barnets\n\n76\n\nintresse av skydd för sin hemmiljö ska ges en självständig betydelse vid Prop. 2025/26:304 prövningen, medför att det finns ett visst utrymme för att i fall där ett barn\n\nberörs kräva att det som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till ska vara av något allvarligare slag än vad som annars hade krävts för förverkande (jfr NJA 2021 s. 1065). I många fall där bostadsrättshavaren har agerat på ett sätt som allvarligt har bidragit till otrygghet i ett område, kan dock föreningens och övriga boendes intressen väga så tungt att det kan anses proportionerligt att bostadsrätten förverkas och bostadsrättshavaren tvingas flytta.\n\n9 a § Om det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen\n\n1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen.\n\nFörsta stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av bristande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande skötsamhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga störningar i boendet).\n\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av\n\n8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om formulär till underrättelse som avses i första stycket 2.\n\nParagrafen, som är ny, behandlar föreningens skyldighet att uppmana bo-\n\nstadsrättshavaren att se till att vissa beteenden upphör och underrätta\n\nsocialnämnden. Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nBestämmelserna i hittillsvarande 9 § andra stycket, som rör föreningens\n\nskyldigheter vid störningar i boendet, förs över till första stycket i före-\n\nvarande paragraf. Dessutom föreskrivs att föreningen ska göra samma\n\nsaker som vid störningar i boendet när det förekommer bristande skötsam-\n\nhet, dvs. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart\n\nupphör och, om det är fråga om en bostadslägenhet, skicka en underrättelse\n\ntill socialnämnden.\n\nBestämmelsen i hittillsvarande 9 § tredje stycket förs över till andra\n\nstycket i förevarande paragraf. Dessutom läggs särskilt allvarlig bristande\n\nskötsamhet till, vilket innebär att föreningen på samma sätt som när det är\n\nfråga om särskilt allvarliga störningar i boendet, inte är skyldig att upp-\n\nmana bostadsrättshavaren eller underrätta socialnämnden när det är fråga\n\nom särskilt allvarlig bristande skötsamhet. Det innebär att en motsvarighet\n\ntill hyreslagens bestämmelse om särskilt allvarlig bristande skötsamhet\n\ninförs i bostadsrättslagen. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på\n\nsamma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen (12 kap. 25 a §\n\nandra stycket jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 111 och 112). Undan-\n\ntaget från skyldigheten att uppmana bostadsrättshavaren och underrätta\n\nsocialnämnden i särskilt allvarliga fall gäller även i sådana fall då bostads-\n\nrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar.\n\nI fråga om vad som avses med särskilt allvarlig bristande skötsamhet\n\nkan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelsen om särskilt all-\n\nvarliga störningar i boendet. Det innebär att bestämmelsen blir tillämplig\n\ni undantagssituationer (jfr prop. 1992/93:115 s. 40 och prop. 2002/03:12 s.\n\n116 och 117). Tillämpningsområdet omfattar främst fall där bostads-\n77\n\nProp. 2025/26:304 rättshavaren allvarligt har åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende eller andra som verkar inom fastigheten. Det ska vara fråga om klara avvikelser från det som kan accepteras i ett tryggt och välfungerande bostadsområde.\n\nExempel på vad som kan utgöra särskilt allvarlig bristande skötsamhet är att bostadsrättshavaren utsätter någon som arbetar för föreningen för brott som innefattar våld eller hot. Även motsvarande ageranden som riktar sig mot någon som bedriver verksamhet i en lokal eller personer som utför tjänster av betydelse för andra boende, som t.ex. hemtjänstpersonal, kan utgöra särskilt allvarlig bristande skötsamhet. Ytterligare ett exempel är brott som riktar sig mot blåljuspersonal, som t.ex. ambulanspersonal. För att bristande skötsamhet som består i att bostadsrättshavaren har begått ett brott ska bedömas som särskilt allvarlig förutsätts som utgångspunkt att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå (jfr NJA 2008 s. 243 och RH 2016:57).\n\nEn annan situation som kan omfattas av bestämmelsen är att en bostadsrättshavare utnyttjar ett våldskapital för att utöva kontroller av boende eller andra som rör sig till eller från fastigheten eller i området omkring denna, på ett sätt som begränsar deras möjligheter att röra sig fritt.\n\nAv 9 § tredje stycket följer att bestämmelsen även tillämpas på sådan brottslighet som likställs med störningar i boendet. Av detta följer att det inte heller i de fallen finns någon skyldighet för föreningen att uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet upphör eller underrätta socialnämnden.\n\nTredje stycket motsvarar hittillsvarande 9 § femte stycket. Ändringen i stycket är språklig och innebär ingen ändring i sak.\n\n9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller störningar i boendet.\n\nParagrafen, som är ny, behandlar bostadsrättshavarens skyldighet att hålla\n\ntillsyn över att vissa personer inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet\n\neller störningar i boendet. Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nParagrafen motsvarar hittillsvarande 9 § första stycket sista meningen.\n\nBostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar, liksom tidigare, personer\n\nsom hör till bostadsrättshavarens hushåll, gäster och andra som bostads-\n\nrättshavaren inrymt i lägenheten eller personer som utför arbete där. Som\n\nen följd av ändringarna i 9 § införs uttrycket bristande skötsamhet i be-\n\nstämmelsen. Liksom tidigare gäller bostadsrättshavarens tillsynsansvar\n\nåsidosättanden av sundhet, ordning och gott skick.\n\nTill följd av ändringar i andra bestämmelser utvidgas tillsynsansvaret till\n\natt omfatta nya situationer (se vidare nedan). Avsikten är att bestämmelsen\n\nska tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen\n\n(12 kap. 25 b § jordabalken och prop. 2023/24:112 s. 112–114).\n\nÄndringarna i 9 § innebär att bostadsrättshavaren även har ett ansvar att\n\nse till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte åsidosätter\n\ndet som krävs för att bevara tryggheten inom fastigheten.\n\nEn följd av att brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön för de\n\nsom bor i omgivningen likställs med störningar i boendet (9 § tredje styck-\n\n78\net), är att bostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar även dessa situa-\n\ntioner. Om bostadsrättshavaren brister i sitt tillsynsansvar kan brott som begåtts av personer inom den relevanta personkretsen leda till att bostadsrätten är förverkad. Det gäller även om det är någon annan till vilken bostadsrätten upplåtits i andra hand som inte har hållit den tillsyn som krävs (18 § 5). I grunden fungerar bostadsrättshavarens tillsynsansvar på samma sätt vid brottslighet som likställs med störningar i boendet som vid övriga åsidosättanden enligt 9 §. En del frågor uppkommer dock med anledning av att tillämpningsområdet för tillsynsansvaret utvidgas.\n\nTillsynsansvaret innebär i allmänhet att bostadsrättshavaren har en skyldighet att hålla noggrann uppsikt över den utpekade personkretsen. I fråga om händelser i eller i nära anslutning till lägenheten, har bostadsrättshavaren goda praktiska möjligheter att göra det genom sin användning av lägenheten. Bostadsrättshavaren har sämre praktiska möjligheter att genom ett vardagligt nyttjande av lägenheten hålla tillsyn över vad andra personer gör när de rör sig utanför lägenheten. Det är också svårare för bostadsrättshavaren att vidta effektiva åtgärder för att förhindra att dessa personer utanför lägenheten agerar på ett sätt som försämrar närmiljön för andra boende. De krav som följer av bostadsrättshavarens tillsynsansvar måste anpassas efter detta. För att bostadsrättshavaren ska kunna hållas ansvarig för någon annans agerande förutsätts att det i det enskilda fallet går att peka på att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar genom att underlåta att göra något som kan krävas av henne eller honom.\n\nSom utgångspunkt krävs det inte att bostadsrättshavaren utövar en aktiv tillsyn över andra personer när de rör sig utanför lägenheten, för att säkerställa att de inte begår brott där. Bostadsrättshavarens tillsynsansvar aktualiseras alltså främst när det framkommer någon omständighet som ger denne anledning att vänta sig att någon som hon eller han ansvarar för kan komma att begå brott som är ägnat att försämra närmiljön för andra boende. Bostadsrättshavaren kan bl.a. få sådana indikationer genom information från föreningen eller från polisen. Bostadsrättshavaren kan också vid sin användning av lägenheten få kännedom om någon omständighet som ger anledning att misstänka att en person som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott. Det kan t.ex. handla om att bostadsrättshavaren får reda på att en person deltar i ett kriminellt gäng som begår brott i området. Om det beror på bristande tillsyn kan bostadsrättshavaren inte ursäkta sig med att hon eller han inte har känt till en omständighet som gett anledning att misstänka att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att agera på ett sätt som försämrar närmiljön för övriga boende.\n\nNär det gäller någon som tillfälligt besöker lägenheten får tillsynsansvaret en begränsad betydelse i förhållande till regeln om brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön. Bostadsrättshavaren har som utgångspunkt ingen skyldighet att utöva en aktiv tillsyn över vad en besökare gör utanför lägenheten. När det gäller besökare är det därför framför allt iakttagelser som bostadsrättshavaren gör vid sin användning av lägenheten som kan innebära att det uppkommer en skyldighet att agera. Det kan också tänkas att polisen informerar bostadsrättshavaren om att en person som brukar besöka lägenheten är inblandad i brottslighet i området. För att tillsynsansvaret ska aktualiseras förutsätts att besökaren vistas i lägenheten i viss omfattning och att besöken kan anses ha betydelse för att brott begås i området.\n\nProp. 2025/26:304\n\n79\n\nProp. 2025/26:304 Tillsynsansvaret gäller även vid upplåtelse av lokal. I sådana fall finns som utgångspunkt inget ansvar för vad personer som besöker t.ex. en butikslokal gör sedan de lämnat lokalen. Tillsynsansvaret aktualiseras främst i fall där den som innehar lokalen med bostadsrätt tillåter att personer som är inblandade i brottslighet i området använder lokalen i viss omfattning. För att bostadsrättshavaren ska anses ha brustit i tillsynsansvaret förutsätts att hon eller han har godtagit att personerna vistas i lokalen.\n\nNär en bostadsrättshavare har anledning att vänta sig att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott som försämrar närmiljön för andra boende, krävs att bostadsrättshavaren vidtar åtgärder för att förhindra det. Bedömningen av vilka åtgärder som krävs görs på samma sätt som i andra situationer. Det innebär att det, när det finns tydliga indikationer på att någon som bostadsrättshavaren har ansvar för kan komma att begå brott, krävs att bostadsrättshavaren vidtar kraftfulla åtgärder för att förhindra det. Det kan t.ex. innebära att en inneboende inte får bo kvar i lägenheten eller att en besökare inte tillåts återvända dit. För att bostadsrättshavaren ska kunna hållas ansvarig för någon annans handlande måste bostadsrättshavaren ha haft anledning att räkna med att händelsen skulle kunna inträffa, och underlåtit att göra det som kan krävas för att förhindra det.\n\nBostadsrättshavarens tillsynsansvar omfattar även underåriga barn. En bostadsrättshavare som är förälder har alltså ett ansvar att hålla noggrann tillsyn över att ett barn inte begår sådan brottslighet som försämrar närmiljön för övriga. I dessa fall kan bostadsrättshavaren få information om att barnet begår den typen av brott eller kan komma att göra det från t.ex. skolpersonal eller socialtjänst. För att uppfylla tillsynsansvaret krävs att bostadsrättshavaren har noggrann uppsikt över ett barn för att uppmärksamma tecken på att barnet kan komma att begå sådana brott.\n\nÄven i dessa situationer krävs att bostadsrättshavaren vidtar långtgående åtgärder för att förhindra att barnet begår brott som försämrar närmiljön för övriga boende. Det går inte att ge något generellt svar på vilka åtgärder som krävs. Fall där det är fråga om vuxna barn behandlas som utgångspunkt på samma sätt som andra situationer. Det innebär ytterst att bostadsrättshavaren kan behöva förbjuda ett vuxet barn att vistas i lägenheten. När det gäller underåriga barn är det normalt inte möjligt att förbjuda dem från att vistas i lägenheten. I stället krävs att bostadsrättshavaren vidtar andra åtgärder. Det kan vara nödvändigt att be om hjälp utifrån genom att ta kontakt med relevanta instanser som t.ex. socialtjänst, skola eller polis. Det krävs också att bostadsrättshavaren aktivt medverkar till de insatser som erbjuds. Att de insatser som vidtas inte har avsedd effekt innebär inte att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar, om hon eller han i övrigt har gjort allt som rimligen kan krävas för att komma till rätta med barnets brottslighet.\n\nTillsynsansvaret gäller även barn som bor i lägenheten som bostadsrättshavaren inte har vårdnaden om. Även om bostadsrättshavaren i den situationen inte har samma möjlighet som en vårdnadshavare att vidta åtgärder, t.ex. i kontakter med socialtjänsten, krävs det att bostadsrättshavaren agerar när det finns tydliga indikationer på att barnet kan komma att begå brott. I det ingår att informera vårdnadshavaren om detta.\n\n80\n\nFöreningen har som utgångspunkt bevisbördan för de omständigheter Prop. 2025/26:304 som åberopas till stöd för att bostadsrätten är förverkad. Om någon som bostadsrättshavaren ansvarar för har gjort sig skyldig till brott som är ägnat\n\natt försämra närmiljön för övriga boende, och föreningen gör gällande att bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar, kan föreningen t.ex. behöva visa att det funnits omständigheter som gett bostadsrättshavaren anledning att räkna med det inträffade. I en sådan situation kan bostadsrättshavaren behöva lägga fram utredning som visar att hon eller han har gjort vad som rimligen kan krävas för att förhindra agerandet.\n\nTillträde till lägenheten\n\n13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har på begäran rätt att få komma in i lägenheten när det är nödvändigt för tillsyn av lägenheten eller av hur den används, eller för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra enligt 12 a §. När bostadsrättshavaren har avsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller när bostadsrätten ska tvångsförsäljas enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen ska se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt.\n\nBostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans eller hennes lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall tillämpas 5 §.\n\nOm bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.\n\nParagrafen reglerar bostadsrättsföreningens rätt att få tillträde till lägenheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.\n\nAv ändringen i första stycket framgår att föreningens rätt att få tillträde till lägenheten inte bara omfattar nödvändig tillsyn av lägenheten, utan också av hur den används. Tillsyn av hur lägenheten används kan t.ex. avse kontroll av om lägenheten är upplåten i andra hand utan behövligt samtycke eller tillstånd (jfr 10 och 11 §§), om reglerna om bostadsrättshavarens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten åsidosätts (jfr 8 §) eller om lägenheten används för brott (jfr 18 § 8).\n\nDet görs även en språklig justering på så sätt att det anges att föreningen har rätt att få komma in i lägenheten när det är nödvändigt för tillsyn, i stället för när det behövs för tillsyn, på samma sätt som i 12 kap. 26 § jordabalken. Någon ändring i sak är inte avsedd. Liksom tidigare får rätten till tillträde inte användas i onödan, eller i syfte att störa eller på annat sätt inskränka bostadsrättshavarens privatliv. Det hindrar inte att återkommande tillträde inom en relativt kort tidsperiod i vissa fall kan vara motiverat, t.ex. för att följa upp något som tidigare iakttagits eller när ett behov av att kontrollera ett nytt förhållande har uppstått. Om tillsynen är motiverad av en seriös och ansvarsfull förvaltning av fastigheten får den anses nödvändig (jfr prop. 2023/24:112 s. 115).\n\nDet görs också ett förtydligande om att rätten till tillträde förutsätter en begäran från föreningen. Någon ändring i fråga om de praktiska momenten kring hur en tillsyn ska genomföras är inte avsedd.\n\nGenom en ändring i 32 § får föreningen möjlighet att skicka en begäran\n\nom tillträde med rekommenderat brev, se kommentaren till den paragrafen.\n\n81\n\nProp. 2025/26:304 Avgifter till föreningen\n\n15 § Avgifter till föreningen ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare .\n\nOm bostadsrättshavaren betalar sin avgift på bankkontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare , anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot.\n\nI paragrafen anges hur avgifter till föreningen ska betalas samt när en avgift ska anses betald. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.\n\nFörsta stycket anpassas till de betaltjänster som finns tillgängliga på marknaden i dag. Hänvisningen till betalning på postkontor tas bort. Begreppen postanvisning, postgiro och bankgiro byts ut. I stället anges att betalning alltid får ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare. Begreppen har samma innebörd som i 5 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104) (jfr prop. 2003/04:150 s. 435 och 436).\n\nOm bostadsrättshavaren lämnar ett betalningsuppdrag till en bank eller någon annan betalningsförmedlare ska avgiften enligt andra stycket anses ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot. Det avgörande är när beloppet har blivit tillgängligt för förmedlaren. Om bostadsrättshavaren uppdrar åt en förmedlare att vid ett närmare angivet tillfälle verkställa en betalning, ska beloppet anses komma föreningen till handa först den dag som avses i uppdraget. Om det inte finns täckning för betalningen på det konto från vilket avgiften ska dras, och detta inte beror på det kontoförande företaget, kan det inte anses att bostadsrättshavaren har fullgjort sin betalningsskyldighet (jfr prop. 2003/04:150 s. 435 och 436).\n\nFörverkande\n\n18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som till-\n\nträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och före-\n\nningen är alltså berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,\n\n1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift i mer\n\nän två veckor , eller den längre tid som är bestämd i stadgarna , från det att före-\n\nningen efter förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betalnings-\n\nskyldighet,\n\n1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andra-\n\nhandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostads-\n\nlägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal,\n\n2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägen-\n\nheten i andra hand,\n\n3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,\n\n4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand\n\ngenom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostads-\n\nrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det\n\nfinns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,\n\n5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostadsrättshavaren\n\neller den som lägenheten upplåtits till i andra hand gör sig skyldig till bristande\n\nskötsamhet eller störningar i boendet enligt 9 §, eller inte håller den tillsyn som\n\nkrävs enligt 9 b §,\n\n6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han\n\n82\neller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,\n\n7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller Prop. 2025/26:304 hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för\n\nföreningen att skyldigheten fullgörs,\n\n8. om lägenheten , ett utrymme som hör till den, eller ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren och som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning , eller\n\n9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om förverkande av en bostadsrätt.\n\nÖvervägandena finns i avsnitt 5.\n\nI paragrafens inledning och i punkten 1 görs språkliga ändringar, som\n\ninte innebär någon ändring i sak.\n\nI punkten 5 införs uttrycken bristande skötsamhet och störningar i boen-\n\ndet. Till följd av ändringarna i 9 § kan förverkande enligt denna punkt ske\n\näven när bostadsrättshavaren har åsidosatt sin skyldighet att bevara trygg-\n\nhet inom fastigheten (9 § första stycket) eller gjort sig skyldig till sådan\n\nbrottslighet som likställs med störningar i boendet (9 § tredje stycket).\n\nÄndringarna i punkten 8 innebär att möjligheterna till förverkande när\n\nlägenheten används för brott utvidgas. Avsikten är att bestämmelsen ska\n\ntillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen\n\n(12 kap. 42 § första stycket 12 jordabalken, se prop. 2023/24:112 s. 120–\n\n123).\n\nBestämmelsen gäller, liksom hittills, både bostadslägenheter och lokal-\n\ner. Det förutsätts att lägenheten används för brottsligheten. Det som avses\n\när lägenhetens karaktär av ett typiskt hjälpmedel eller en förutsättning för\n\nbrottsligheten (se prop. 1979/80:179 s. 29 och 31). Om lägenheten saknar\n\nen sådan betydelse för brottet är bestämmelsen inte tillämplig. Så kan vara\n\nfallet t.ex. om bostadsrättshavaren begår ekonomisk brottslighet som bok-\n\nföringsbrott, skattebrott, internetbedrägerier eller annan liknande brottslig-\n\nhet i en bostadslägenhet. I sådana fall underlättas brottsligheten inte på\n\nnågot relevant sätt av tillgången till lägenheten.\n\nI vissa fall kan dock lägenheten utgöra en förutsättning även för sådan\n\nbrottslighet. Ett exempel är att lägenheten används i ett brottsligt upplägg\n\ndär bidragsbrott eller folkbokföringsbrott ingår. Det kan också vara fråga\n\nom ekonomisk brottslighet som begås mot föreningen. Ekonomisk brotts-\n\nlighet, som t.ex. penningtvätt, kan vidare ha koppling till näringsverk-\n\nsamhet som bedrivs i en lokal som upplåts med bostadsrätt. I sådana fall\n\nanvänds lägenheten för brott på det sätt som avses i bestämmelsen.\n\nEn lägenhet kan fungera som ett hjälpmedel eller en förutsättning för\n\nbrottslighet på olika sätt. Ofta handlar det om att brottsligheten underlättas\n\nav lägenhetens karaktär av skyddat utrymme utan insyn från utomstående,\n\nvilket gör brottsligheten lättare att dölja. Som exempel kan anges att lägen-\n\nheten används för förvaring av vapen, narkotika eller stöldgods. Det kan\n\nockså vara fråga om odling, försäljning eller annan hantering av narkotika.\n\nEtt annat exempel är att bostadsrättshavaren använder lägenheten för att\n\nbegå brott mot en närstående, som en make, en sambo eller ett barn.\n\nBestämmelsen är tillämplig även när bostadsrättshavaren använder ett\n\nutrymme som hon eller han får nyttja på grund av upplåtelsen av bostads-\n\nrätt för att begå brott. Det kan t.ex. handla om förråd eller gemensamma\n83\n\nProp. 2025/26:304 utrymmen. Den kan alltså tillämpas när bostadsrättshavaren t.ex. förvarar vapen eller narkotika i sådana utrymmen. Bestämmelsen är, till skillnad\n\nfrån motsvarande hyresrättslig regel, också tillämplig om ett utrymme som\n\nupplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren,\n\noch som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten,\n\nanvänds för brott (jfr 6 kap. 10 § om sidoavtal). Det kan t.ex. handla om\n\nett garage eller liknande som upplåts med hyresrätt, och som bostadsrätts-\n\nhavaren har möjlighet att hyra i egenskap av bostadsrättshavare.\n\nOm bostadsrättshavaren förvarar sprängmedel, vapen eller annan farlig\n\nutrustning i lägenheten eller ett utrymme som hör till den kan det också\n\nvara fråga om bristande skötsamhet enligt 9 § första stycket. I och med\n\nutvidgningen av reglerna om förverkande på grund av att lägenheten an-\n\nvänds för brott kan det ligga närmast till hands att tillämpa den aktuella\n\nbestämmelsen i sådana fall. Den närmare avgränsningen får avgöras i rätts-\n\ntillämpningen.\n\nDet krävs inte att det är bostadsrättshavaren själv som använder lägen-\n\nheten för att begå brott. Bestämmelsen är i det avseendet oförändrad.\n\nBostadsrätten kan alltså förverkas även i fall där någon annan använder\n\nlägenheten för att begå brott (se prop. 1979/80:179 s. 30 och 31). Det ingår\n\nalltså i bostadsrättshavarens förpliktelser att se till att inte någon annan\n\nanvänder lägenheten för att begå brott, och bostadsrättshavaren kan som\n\nutgångspunkt inte ursäkta sig med att hon eller han saknat kännedom om\n\nbrottsligheten.\n\nDet har vidare som utgångspunkt ingen betydelse om bostadsrättshav-\n\naren på grund av sina personliga förhållanden, eller av något annat skäl,\n\nhar haft svårt att förhindra att någon annan använder lägenheten för att\n\nbegå brott. Det finns dock ett visst utrymme för att beakta i vilken utsträck-\n\nning bostadsrättshavaren kan lastas för den brottsliga användningen inom\n\nramen för bedömningen av om ett åsidosättande är av ringa betydelse (jfr\n\n19 § första stycket och prop. 2013/14:195 s. 15). Om åsidosättandet är av\n\nringa betydelse är bostadsrätten inte förverkad. En sådan tillämpning kan\n\ndock aktualiseras endast i undantagsfall.\n\nOm en ensam bostadsrättshavare har utsatts för brott är utgångspunkten\n\natt förverkande inte ska ske med anledning av den brottsligheten.\n\nKravet på att hela eller en väsentlig del av lägenheten ska användas för\n\nbrott tas bort. Detsamma gäller kravet på att det ska vara fråga om brottslig\n\nnäringsverksamhet eller liknande. I stället krävs för att bostadsrätten ska\n\nvara förverkad att det är fråga om allvarlig brottslighet eller brottslighet\n\nsom begås vanemässigt eller annars i större omfattning. Det är tillräckligt\n\natt en av dessa förutsättningar är uppfylld.\n\nMed begreppet allvarlig brottslighet avses som utgångspunkt fall där\n\nstraffvärdet av ett brott eller den samlade brottsligheten når upp till eller\n\növerstiger två års fängelse (jfr prop. 2021/22:186 s. 110 och 111). Det kan\n\ntjäna som riktmärke för vilken brottslighet som är så allvarlig att den kan\n\nmedföra att bostadsrätten är förverkad. Det innebär att det kan vara till-\n\nräckligt med ett enstaka brott, om detta har ett högt straffvärde. Brottslig-\n\nheten kan i vissa fall bedömas som så allvarlig att det motiverar att bostads-\n\nrätten ska vara förverkad även om straffvärdet är lägre. En självständig\n\nbedömning ska göras utifrån omständigheterna kring brottsligheten och de\n\nskyddsintressen som gör sig gällande. Ett exempel är vapenbrott. Vapen-\n\n84\nbrott av normalgraden har i många fall ett straffvärde som överstiger två\n\når. Men även om straffvärdet är något lägre än så kan ett sådant brott bedömas som tillräckligt allvarligt för att bostadsrätten ska vara förverkad.\n\nFörverkande kan också ske om lägenheten används för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning. Även dessa begrepp förekommer i den straffrättsliga lagstiftningen (se bl.a. 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken och NJA 2022 s. 633).\n\nAv betydelse för bedömningen av om brottsligheten begås vanemässigt är hur många brott som begåtts och med vilken frekvens. Det krävs inte att det är fråga om samma typ av brott.\n\nDet går inte att generellt slå fast vad som krävs för att brottsligheten ska vara vanemässig eftersom omständigheterna kan variera i hög grad. Det som avses är att de brottsliga gärningarna upprepas med viss regelbundenhet så att de framstår som vanligt förekommande inslag i bostadsrättshavarens användning av lägenheten. Den tidsperiod under vilken brottsligheten pågått får inte vara alltför kort. Om brotten begåtts under en mycket begränsad tid är brottsligheten i regel inte vanemässig, även om det är fråga om ett stort antal brott. Pågår den brottsliga verksamheten under en längre sammanhållen tidsperiod behöver inte en lägre frekvens av brott utesluta att den är vanemässig. Förekommer det ett längre uppehåll talar det dock mot att brottsligheten ska bedömas som vanemässig. Om uppehållet beror på omständigheter som den som gör sig skyldig till brottet inte rår över, t.ex. att denne är intagen i kriminalvårdsanstalt, kan det innebära att uppehållet inte talar mot att brottsligheten ska betraktas som vanemässig.\n\nMed att brottsligheten är av större omfattning avses att den har haft viss organisationsgrad eller varit del av en organiserad verksamhet. Av betydelse är också hur den i övrigt har bedrivits, t.ex. vilka förberedelser eller åtgärder för att dölja brottsligheten som vidtagits. Det kan också beaktas hur omfattande brottsligheten är i relation till användningen av lägenheten i övrigt. Om hela lägenheten eller en väsentlig del av den används för brottsligheten får den i regel anses vara av större omfattning.\n\nFör att förverkande ska kunna ske krävs som utgångspunkt att straffvärdet för brottsligheten ligger på fängelsenivå. Det innebär att det inte utgör grund för förverkande att t.ex. en person med missbruksproblem återkommande använder narkotika i lägenheten.\n\nFöreningen ska styrka de omständigheter som åberopas till grund för förverkande. I praktiken kommer det ofta att förutsätta att föreningen har tillgång till en brottmålsdom. Det finns dock inget hinder mot att föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning och för en talan om förverkande utan att det har skett en straffrättslig prövning av ett brott (se prop. 1979/80:179 s. 30 och 31). Frågan om hur brottsligheten har behandlats straffrättsligt har betydelse för inom vilken tidsfrist som föreningen måste väcka talan om förverkande (se 22 §).\n\nI hittillsvarande reglering anges att bostadsrätten också är förverkad om lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning (jfr 6 kap. 12 § andra stycket brottsbalken). Det ledet utgår. Dessa situationer omfattas i och med den ändrade lydelsen i stället av den generella bestämmelsen om förverkande på grund av att lägenheten används för brott. Den som förmår en person att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling i huvudsakligt syfte att delta i eller förevisas handlingen, döms för köp av sexuell handling (6 kap. 11 § brottsbalken). När det förekommer tillfälliga sexuella förbindelser mot ersätt-\n\nProp. 2025/26:304\n\n85\n\nProp. 2025/26:304 ning i lägenheten används den därmed för brott på det sätt som avses i bestämmelsen. Liksom i övriga fall krävs inte att det är bostadsrättshavaren själv som gör sig skyldig till brott. Bostadsrättshavarens ansvar för att lägenheten inte används för brott påverkas alltså inte av att den som erbjuder förbindelserna inte kan göras straffrättsligt ansvarig (jfr prop. 1997/98:55 s. 137).\n\nNär tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning förekommer i en lokal kan det som utgångspunkt antas vara fråga om brott som begås vanemässigt eller i större omfattning. Om förbindelserna framstår som ett återkommande inslag i användningen av lokalen räcker det normalt för förverkande. Om hela eller en väsentlig del av lokalen används för detta ändamål på det sätt som avses i den hittillsvarande bestämmelsen, är det i regel också fråga om en sådan omfattande användning som träffas av den nya regleringen.\n\nNär det är fråga om en bostadslägenhet har det betydelse om den person som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning bor i lägenheten eller inte. Om personen inte bor i lägenheten talar det för en sådan grad av organisation för att få personen på plats i lägenheten och att hitta potentiella kunder som innebär att lägenheten används för brott i större omfattning. I sådana situationer tas också ofta hela eller en väsentlig del av lägenheten i anspråk för brottsligheten. När någon erbjuder tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning i den lägenhet där hon eller han bor får det bedömas om det sker vanemässigt eller annars i större omfattning. Om så är fallet kan bostadsrätten förverkas.\n\n19 § Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse. Detsamma gäller om ett förverkande är oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i bostadsrättshavarens hushåll för brott.\n\nNyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region.\n\nEn skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrätten i vissa fall inte är förverkad. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.\n\nI första stycket görs en ändring som får betydelse när det finns grund för förverkande, men där denna grund har samband med att bostadsrättshavaren, eller någon annan i dennes hushåll, har utsatts för brott av en närstående. Enligt styckets nuvarande lydelse ska den omständigheten beaktas inom ramen för bedömningen av om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse (se prop. 2013/14:195). Ändringen innebär att bostadsrätten inte är förverkad, trots att det inte är fråga om ett ringa fall, om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående till bostadsrättshavaren har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i hyreslagen (12 kap. 42 § femte stycket jordabalken, se prop. 2023/24:112 s. 123–125).\n\n86\n\nEn närstående kan t.ex. vara bostadsrättshavarens make, sambo, pojk- eller flickvän. Men det kan också avse någon annan familjemedlem eller en anhörig som bostadsrättshavaren har en nära relation till. Det kan vara bostadsrättshavaren själv som har angripits eller någon annan person i dennes boendegemenskap, t.ex. ett barn. Skyddet är inte formellt begränsat till vissa typer av brott, men det som främst kan komma i fråga är fall där bostadsrättshavaren har utsatts för brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken. Skyddsregeln får sin största praktiska betydelse i de fall då bostadsrättshavaren sägs upp på grund av något åsidosättande enligt 18 § 5. Skyddet är dock inte begränsat till sådana åsidosättanden. Ett förverkande av bostadsrätten kan bedömas som oskäligt mot en bostadsrättshavare som t.ex. har gjort sig skyldig till dröjsmål med betalning av en avgift, om bostadsrättshavaren visar att betalningsförsummelserna har sin grund i att hon eller han, eller någon i hushållet, har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående.\n\nDet är bostadsrättshavaren som har bevisbördan för att hon eller han utsatts för brott och för att det brottsliga angreppet har samband med grunden för att bostadsrätten är förverkad. När någon utsatts för sådan brottslighet som det här är fråga om finns det dock i regel anledning att utgå från att det finns ett sådant samband, om inte omständigheterna tydligt talar mot det.\n\nOm det som läggs bostadsrättshavaren till last har sin grund i att hon eller han, eller någon annan i hushållet, har utsatts för brott, är bostadsrätten inte förverkad om det skulle vara oskäligt. Graden och allvaret av det åsidosättande som utgör grund för förverkande är utgångspunkt för skälighetsbedömningen. Förverkande blir bara aktuellt när det rör sig om väsentliga åsidosättanden från bostadsrättshavarens sida. Det krävs därför omständigheter som starkt talar mot att bostadsrättshavaren ska förlora bostaden för att ett förverkande ska framstå som oskäligt. Detta gäller särskilt om åsidosättandet är av särskilt allvarligt slag, om det avser upprepade tillfällen eller har pågått under en längre tid.\n\nBostadsrättshavarens åsidosättanden ska betraktas i ljuset av den utsatta situation som bostadsrättshavaren har befunnit sig i. Av betydelse för bedömningen är vilka handlingsalternativ som varit tillgängliga för bostadsrättshavaren, i vilken mån hon eller han har haft möjlighet att undvika att åsidosätta sina skyldigheter och vad som varit rimligt att kräva av bostadsrättshavaren i den situation som hon eller han befunnit sig i. Förverkandet ska i det enskilda fallet framstå som en rimlig konsekvens av förseelsen.\n\nRisken för fortsatta åsidosättanden är av vikt för skälighetsbedömningen. Bostadsrättshavarens vilja, förmåga och förutsättningar att sköta sina förpliktelser måste därför tillmätas stor betydelse. Om det har skett en avsevärd förbättring av bostadsrättshavarens situation, ska det beaktas till hennes eller hans fördel. Det kan t.ex. vara fråga om att relationen till den närstående som utsatt bostadsrättshavaren för brott har upphört och därmed även de åsidosättanden som läggs bostadsrättshavaren till last. Det finns också utrymme att beakta om det på grund av utsattheten finns ett extra skyddsvärt behov av bostaden och att ett förverkande därmed skulle få alltför stora konsekvenser. Bestämmelsen medger att hänsyn tas till hela bostadsrättshavarens situation.\n\nEn omständighet som ska ges särskild betydelse vid skälighetsbedömningen är om bostadsrättshavaren ingår i ett hushåll med barn som kan\n\nProp. 2025/26:304\n\n87\n\nProp. 2025/26:304 komma att beröras av uppsägningen. Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om det finns barn i familjen som riskerar att förlora sin bostad vid en uppsägning, ska bostadsrättshavarens behov av bostaden för att kunna tillförsäkra sitt barn en trygg bostad tillmätas betydelse. Detta gäller generellt vid uppsägningar av en bostadsrättshavare med barn i hushållet, men kan vid förekomst av brott av aktuellt slag i särskilt hög grad tala för att bostadsrätten inte ska vara förverkad.\n\n20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter uppmaning så snart som möjligt vidtar rättelse.\n\nBostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad.\n\nBostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av bristande skötsamhet eller störningar i boendet enligt 18 § 5 förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 a § första stycket 2.\n\nOm det är fråga om särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller särskilt allvarliga störningar i boendet gäller det som sägs i 18 § 5 även om bostadsrättshavaren inte uppmanats att vidta rättelse. När det gäller en bostadslägenhet får bostadsrättshavaren i sådana fall sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden , men en kopia av uppsägningen ska skickas till socialnämnden. En uppmaning om rättelse och underrättelse till socialnämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren inte får sägas upp i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nÄndringen i första stycket är språklig och innebär ingen ändring i sak. I tredje stycket görs en ändring med anledning av införandet av 9 a §. Av\n\nden paragrafen följer att föreningen ska lämna en underrättelse till socialnämnden vid bristande skötsamhet. Stycket ändras så att det anges att bostadsrättshavaren vid bristande skötsamhet inte får sägas upp på grund av att bostadsrätten är förverkad, innan en sådan underrättelse har lämnats. Det överensstämmer med vad som gäller vid störningar i boendet.\n\nI fjärde stycket införs ett nytt undantag från kravet på att föreningen ska uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse innan hon eller han kan sägas upp på grund av att bostadsrätten är förverkad enligt 18 § 5. Ändringen avser det som benämns särskilt allvarlig bristande skötsamhet (9 § första stycket och 9 a § andra stycket). Ändringen innebär att dessa fall ska hanteras på samma sätt som särskilt allvarliga störningar i boendet. På samma sätt som redan gäller i fråga om störningar i boendet kan det i fall där det är tveksamt om ett agerande ska bedömas som särskilt allvarligt vara lämpligt att föreningen uppmanar bostadsrättshavaren att se till att beteendet upphör i stället för att direkt säga upp henne eller honom (jfr prop. 2002/03:12 s. 123).\n\nAv 9 § tredje stycket följer att det undantag som gäller för särskilt all-\n\nvarliga störningar i boendet blir tillämpligt även på sådan brottslighet som\n\n88\n\nlikställs med störningar i boendet enligt den bestämmelsen, dvs. brotts- Prop. 2025/26:304 lighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte\n\nskäligen bör tålas av dem som bor i omgivningen.\n\nAv fjärde stycket följer också att det i de aktuella fallen inte krävs att uppsägningen föregås av en underrättelse till socialnämnden. Detta gäller även i fall då bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsynsansvar. En kopia av uppsägningen ska dock skickas till socialnämnden. Vidare framgår att undantaget vid särskilt allvarliga fall inte gäller om bostadsrätten är upplåten i andra hand med styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd, eller i fall där samtycke eller tillstånd inte krävs. Det görs en följdändring som innebär att även särskilt allvarlig bristande skötsamhet omfattas av denna reglering.\n\n21 § Om nyttjanderätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är förverkad på grund av sådan särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket.\n\nBostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren i vissa fall inte får skiljas från lägenheten trots att bostadsrätten är förverkad. Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nI första stycket görs en ändring med anledning av ändringarna i 9 §. Den innebär att det som anges i första meningen om att bostadsrättshavaren inte får skiljas från lägenheten om rättelse vidtas innan hon eller han har sagts upp till avflyttning, inte gäller vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet (9 § första stycket och 9 a § andra stycket). Ändringarna i 9 § innebär att det som anges i första styckets första mening inte heller gäller vid sådan brottslighet som likställs med störningar i boendet (9 § tredje stycket). Det motsvarar vad som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet.\n\nÄndringen i andra stycket är språklig och innebär ingen ändring i sak.\n\n22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av ett förhållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom sex månader från det att föreningen fick reda på förhållandet. Om brottsligheten har angetts till åtal eller om förundersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning till dess att sex månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om att bostadsrättshavaren vid förverkande på grund av att lägenheten används för att begå brott, kan skiljas från lägenheten endast om föreningen har sagt upp henne eller honom till avflyttning inom viss tid. Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\n89\n\nProp. 2025/26:304 Paragrafen ändras så att tidsgränsen för när föreningen senast måste säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning i fall där bostadsrätten är förverkad på grund av brottslig användning av lägenheten enligt 18 § 8 förlängs. Ändringen innebär att bostadsrättshavaren kan skiljas från lägenheten om föreningen har sagt upp henne eller honom till avflyttning inom sex månader från det att föreningen fått reda på det förhållande som utgör grund för förverkande. Om brottsligheten har angetts till åtal eller om en förundersökning har inletts inom samma tid, så har föreningen kvar sin rätt att säga upp bostadsrätten till dess att sex månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt.\n\nDet görs också en språklig ändring med anledning av ändringen i 18 § 8, den brottsliga verksamheten byts mot brottsligheten.\n\nVissa övriga meddelanden\n\n32 § Är ett sådant meddelande från föreningen som avses i 9 a § första stycket , 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, 20 § första stycket, 23 § första stycket 1 b eller 31 § första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §.\n\nOm bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får föreningen skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om vissa meddelanden mellan föreningen och bostadsrättshavaren. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.\n\nI första stycket görs en följdändring med anledning av att bestämmelserna om föreningens skyldighet att uppmana bostadsrättshavaren att vidta rättelse och att underrätta socialnämnden flyttas till 9 a § första stycket.\n\nDet görs även ett tillägg som avser en bostadsrättsförenings begäran om tillträde till lägenheten enligt 13 §. Tillägget innebär att föreningen ska anses ha fullgjort vad som ankommer på den om en begäran om tillträde har avsänts i ett rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress. Möjligheten att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev gäller t.ex. för en begäran om tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn av lägenheten eller hur den används. Om tillträde till lägenheten vägrats i strid med 13 § är bostadsrätten förverkad (18 § 6). Ändringen innebär att om föreningens begäran om tillträde har skickats med rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress behöver föreningen inte visa att hon eller han har mottagit begäran om tillträde. Som framgår av 18 § 6 är bostadsrätten inte förverkad om bostadsrättshavaren har giltig ursäkt för att vägra tillträde. I fråga om vad som kan utgöra giltig ursäkt görs det inte någon ändring. Giltig ursäkt kan t.ex. föreligga om bostadsrättshavaren på grund av en resa eller sjukhusvistelse inte haft möjlighet att ta del av en begäran om tillträde.\n\nI det nya andra stycket anges att den adress som bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om ska anses vara dennes vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat en sådan uppgift får föreningen skicka meddelan-\n\n90\n\nden till den lägenhet som upplåts med bostadsrätt. I dessa fall anses alltså Prop. 2025/26:304 den lägenheten vara bostadsrättshavarens vanliga adress.\n\n9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.\n\nSärskilda villkor för vissa beslut\n\n15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna eller följer av andra eller tredje stycket.\n\nI fråga om sådana åtgärder som innebär en förändring av en bostadsrättshavares lägenhet gäller bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel.\n\nBeslut enligt 7 kap. 9 c § samt 8 kap. 20 a § och 12 kap. 27 a § andra stycket jordabalken i fråga om installation av laddningspunkt ska fattas av styrelsen.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om vilket organ som ska fatta beslut i en bostadsrättsförening. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet . Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nTredje stycket ändras med anledning av att 7 kap. 9 a § byter beteckning till 7 kap. 9 c §.\n\n11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.\n\n1 § Tvister som rör störningar i boendet , särskilt allvarlig bristande skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om att vissa tvister ska handläggas särskilt skyndsamt. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.\n\nSedan tidigare gäller att tvister om störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. Ändringen innebär att även tvister om särskilt allvarlig bristande skötsamhet (7 kap. 9 § första stycket och 9 a § andra stycket) och tvister om användning av lägenheten för att begå brott (7 kap. 18 § 8) omfattas av kravet på särskilt skyndsam handläggning. Av 7 kap. 9 § tredje stycket framgår att viss brottslighet som försämrar närmiljön för de som bor i omgivningen ska likställas med störningar i boendet. Det innebär att även sådana tvister ska handläggas särskilt skyndsamt. Kravet gäller när föreningen åberopar någon av de aktuella grunderna till stöd för att bostadsrättshavaren ska flytta.\n\nBestämmelsen i paragrafen gäller vid handläggning i domstol och vid den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten (se prop. 2002/03:12 s. 132).\n\n3 § Beslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt:\n\n1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §,\n\n2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §,\n\n3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §,\n\n4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §,\n\n5. installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 c § ,\n\n6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2,\n\noch,\n\n7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §.\n91\n\nProp. 2025/26:304 Ett överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.\n\nBeslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt\n\n7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om överklagande av hyresnämndens beslut. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet . Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nFörsta stycket punkten 5 ändras med anledning av att 7 kap. 9 a § byter beteckning till 7 kap. 9 c §.\n\n4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten.\n\nOm en part, i fall som avses i första stycket, har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om rättegångskostnader i hovrätten i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.\n\nI paragrafen görs ett tillägg om ansvaret för rättegångskostnader. Huvudregeln i tvister om fastställande av hyresvillkor är alltjämt enligt första stycket att vardera parten svarar för sin rättegångskostnad i hovrätten.\n\nUndantagsbestämmelsen om att part svarar för kostnader som denne genom vårdslöshet eller försummelse orsakat motparten (se 18 kap. 6 § rättegångsbalken) flyttas till det nya andra stycket . Genom tillägget i samma stycke får hovrätten i en sådan situation besluta att även en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde ska ersätta en motpart för dennes kostnader för vårdslös och försumlig processföring (se 18 kap. 7 § rättegångsbalken). Ansvaret är solidariskt med parten. Det är inte möjligt att besluta att endast en företrädare för parten ska ersätta kostnaderna. Be- stämmelsen förutsätter inte yrkande från part. Regleringen överensstämmer med det som gäller om ansvar för rättegångskostnader i hyresnämnden (se 19 c § andra stycket lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder).\n\nIkraftträdande- och övergångsbestämmelser\n\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.\n\n2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet.\n\n3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet.\n\n4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.\n\nLagändringarna ska enligt punkten 1 träda i kraft den 1 januari 2027.\n\n92\n\nDe nya bestämmelserna gäller även för bostadsrätter som har upplåtits Prop. 2025/26:304 före ikraftträdandet, i den mån annat inte följer av övergångsbestämmel-\n\nserna.\n\nEnligt punkten 2 ska den nya bestämmelsen i 2 kap. 3 § om möjligheten att neka medlemskap i en bostadsrättsförening i vissa fall när sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, inte tillämpas om den övergång av bostadsrätten som föranleder prövning av frågan om medlemskap har skett före ikraftträdandet. Bo- stadsrätten har övergått när den överlåtits genom ett avtal eller när den förvärvats på annat sätt, t.ex. genom arv.\n\nEnligt punkten 3 gäller bestämmelserna i 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i den äldre lydelsen om bostadsrättshavaren har åsidosatt sina förpliktelser före ikraftträdandet. Om vissa åsidosättanden har skett före ikraftträdandet och andra efter kan frågan uppkomma vilka bestämmelser som ska tilllämpas om föreningen åberopar samtliga åsidosättanden till stöd för en uppsägning. I en sådan situation kan strängare bestämmelser inte tillämpas på åsidosättanden som ägt rum före ikraftträdandet. Om de åsidosättanden som ligger efter ikraftträdandet är tillräckliga för att bostadsrättshavaren ska kunna sägas upp till avflyttning ställs frågan inte på sin spets. När så inte är fallet får det i rättstillämpningen göras en sammanvägd bedömning av hur allvarligt det som ligger bostadsrättshavaren till last är utifrån de bestämmelser som är tillämpliga på respektive åsidosättande.\n\nAv punkten 4 följer att den nya bestämmelsen om att en bostadsrätt inte är förverkad om det skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i hushållet, har utsatts för brott av en närstående, inte ska tillämpas om en tvist om förverkande av bostadsrätten har inletts i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet. I stället tillämpas i sådana fall 19 § i den äldre lydelsen.\n\nÖvervägandena finns i avsnitt 8.\n\nFörslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder\n\nHyresnämnds uppgifter och sammansättning m.m.\n\n4 § Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att\n\n1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,\n\n2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, installation av laddningspunkt enligt 12 kap. 27 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34–37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, föreläggande om nytt hyresavtal enligt 12 kap. 46 b §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 f §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,\n\n2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22, 23 och 24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,\n\n93\n\nProp. 2025/26:304 2 b. pröva tvist om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § samma lag,\n\n2 c. pröva tvist om hyran enligt 2 kap. 5 § privatuthyrningslagen (2026:772),\n\n2 d. pröva tvist enligt 2 som enligt 10 § lagen (2026:843) om hyrköp av bostad är tillämplig på ett hyrköpsavtal eller tvist om övergång av ett hyrköpsavtal enligt 11 § 3 samma lag,\n\n3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt enligt samma paragraf, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet enligt 7 kap. 7 §, installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 c § , upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §, allt bostadsrättslagen (1991:614),\n\n4. pröva fråga om tillstånd till blockhyra enligt 12 kap. 1 e eller 1 f §, godkännande av överenskommelse som avses i 45 a eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2 bostadsrättslagen,\n\n5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,\n\n5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,\n\n6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–18 c §§ jordabalken eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–18 f och 18 h §§ samma balk,\n\n7. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt,\n\n8. pröva frågor om att utse en särskild skiljeman enligt 23 a § hyresförhandlingslagen eller entlediga en skiljeman enligt 23 b § samma lag samt att medla i ett ärende om att utse en skiljeman.\n\nEtt ärende tas upp av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.\n\nParagrafen innehåller bestämmelser om hyresnämndens uppgifter. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet . Övervägandena finns i avsnitt 5.\n\nFörsta stycket punkten 3 ändras med anledning av att 7 kap. 9 a § bostadsrättslagen byter beteckning till 7 kap. 9 c §.\n\n94\n\nSammanfattning av promemorian\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 1\n\nInledning och problembild\n\nPromemorian innehåller förslag som syftar till att stärka tryggheten i bostadsrätter.\n\nInledningsvis redogörs för problembilden vad gäller brottslighet och otrygghet i bostäder och bostadsområden, särskilt i förhållande till bostadsrätter (avsnitt 3). Det konstateras att det finns utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Problemen förekommer i hela landet men är särskilt framträdande i vissa områden. Problemen är inte begränsade till en viss upplåtelseform och otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Det finns också särskilda problem i bostadsrätter som har att göra med bostadsrättens särprägel, att den har ett ekonomiskt värde och att bostadsrättsföreningarna normalt företräds av lekmän. Bostadsrättsföreningar har, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Det finns alltså goda skäl för att vidta åtgärder för att öka tryggheten för bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar – vilket även kan förväntas öka tryggheten i bostadsområdena i övrigt.\n\nFörverkande av bostadsrätt på grund av brott\n\nFörslagen är uppdelade i två huvudsakliga delar. Den första delen innebär att det i bostadsrättslagen införs regler om förverkande av bostadsrätter som motsvarar de regler som sedan den 1 juli 2024 gäller för förverkande av hyresrätter (avsnitt 4). Det innebär att det föreslås att bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen. Vidare ska bristande skötsamhet införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet ska bostadsrätten vara förverkad. Bostadsrätten ska också vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Slutligen ska en bostadsrätt vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som hör till den, används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning.\n\nI denna första del föreslås också att en bostadsrätt, på motsvarande sätt som en hyresrätt, inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott.\n\nSlutligen föreslås i denna del att tvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt.\n\nNekande av medlemskap på grund av brott\n\nDen andra delen av promemorian handlar om möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott (avsnitt 5). Vi\n\n95\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 1\n\nbedömer att förtydligade och utökade möjligheter i detta avseende skulle ge bostadsrättsföreningar bättre verktyg att motverka brottslighet och otrygghet i och kring dess hus. Genom att neka medlemskap när det finns anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle medföra oacceptabla följder för medlemmarna, i form av exempelvis brottslighet eller störningar, kan bostadsrättsföreningarna förebygga sådana följder. Det skulle på ett bredare plan kunna bidra till att minska brottsligheten i området kring huset.\n\nVi bedömer därför att möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas. Vi föreslår att en bostadsrättsförening alltid ska kunna neka den som en bostadsrätt har övergått till medlemskap om någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.\n\nDen straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter\n\nVi bedömer att förslagen är förenliga med Europakonventionens regler om anklagelse om brott och om förbud mot dubbelbestraffning, liksom med reglerna om behandling av personuppgifter (avsnitt 6).\n\nÖvriga förslag\n\nI promemorian lämnas också vissa övriga förslag, om bostadsrättsföreningens tillgång till lägenheten för nödvändig tillsyn av lägenheten eller av hur den används, om betalning av avgifter och om ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös processföring (avsnitt 7).\n\nFörslagens konsekvenser\n\nFörslagens konsekvenser beskrivs i avsnitt 9. Förslagen bedöms bidra till\n\nminskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden, särskilt i utsatta\n\nområden. Föreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bidrar till\n\notrygghet i bostäder och bostadsområden. Detta är positivt för de allra\n\nflesta bostadsrättshavare och andra boende i ett område, liksom för före-\n\nningen och dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller\n\nområdet.\n\nFörslagen innebär att den som begår brott eller på annat sätt bidrar till\n\notrygghet i ett område i större utsträckning kommer att kunna bli av med\n\nsin bostadsrätt liksom att den som begått brott i större utsträckning\n\nkommer att kunna nekas medlemskap i en bostadsrättsförening. I viss mån\n\nkommer även andra, t.ex. de som tillhör sådana personers hushåll och den\n\nsom säljer en bostadsrätt, att drabbas av negativa konsekvenser. Det be-\n\ndöms att dessa konsekvenser är acceptabla med hänsyn till förslagens\n\nsyfte.\n\nDen utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en när-\n\nstående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor\n\noch för barn som bor i hushållet, liksom för jämställdheten mellan kvinnor\n\noch män.\n\nFörslagens ekonomiska konsekvenser för domstolar och andra myndig-\n\n96\nheter bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar.\n\nPromemorians lagförslag\n\nFörslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)\n\nHärigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)\n\ndels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§ samt 11 kap. 1 och\n\n4 §§ ska ha följande lydelse,\n\ndels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\nNuvarande lydelse\nFöreslagen lydelse\n\n2 kap. 3 §\n\nDen som en bostadsrätt har övergått\nDen som en bostadsrätt har övergått\n\ntill får inte vägras inträde i före-\ntill får inte vägras inträde i före-\n\nningen, om de villkor för medlems-\nningen, om de villkor för medlems-\n\nkap som föreskrivs i stadgarna är\nkap som föreskrivs i stadgarna är\n\nuppfyllda och föreningen skäligen\nuppfyllda och föreningen skäligen\n\nbör godta honom som bostadsrätts-\nbör godta honom eller henne som\n\nhavare.\nbostadsrättshavare.\n\nFör vissa särskilda fall av över-\nInträde i föreningen får alltid\n\ngång gäller 4–7 §§.\nvägras om den som bostadsrätten\n\nhar övergått till eller någon annan\n\nsom ska använda lägenheten har\n\ngjort sig skyldig till sådan brotts-\n\nlighet att det finns befogad anled-\n\nning att anta att bostads- eller när-\n\nmiljön för föreningens medlemmar,\n\nom medlemskap beviljades, skulle\n\nförsämras på ett sätt som inte skä-\n\nligen bör tålas.\n\nFör vissa särskilda fall av över-\n\ngång gäller 4–7 §§.\n\n7 kap. 9 § 1\n\nNär bostadsrättshavaren\nanvänder\nBostadsrättshavaren ska se till att det\n\nlägenheten skall han eller hon se till\nsom krävs för att bevara trygghet,\n\natt de som bor i omgivningen inte\nsundhet, ordning och gott skick inom\n\nutsätts för störningar som i sådan\neller utanför huset inte åsidosätts när\n\ngrad kan vara skadliga för hälsan\nhan eller hon använder lägenheten,\n\neller annars försämra deras bostads-\noch rätta sig efter de särskilda regler\n\nmiljö att de inte skäligen bör tålas.\nsom föreningen i överensstämmelse\n\nBostadsrättshavaren skall\näven i\n\n1 Senaste lydelse 2004:390.\n\n97\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\növrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2.\n\nOm det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen\n\n1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.\n\nAndra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning.\n\nOm bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten.\n\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2.\n\nmed ortens sed meddelar (bristande skötsamhet) .\n\nBostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).\n\nMed störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället.\n\n9 a §\n\nOm det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen\n\n1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämn-\n\n98\n\nden i den kommun där lägenheten\n\när belägen.\n\nFörsta stycket gäller inte om\n\nföreningen säger upp bostadsrätts-\n\nhavaren med anledning av brist-\n\nande skötsamhet som med hänsyn\n\ntill dess art eller omfattning är sär-\n\nskilt\nallvarlig\n(särskilt\nallvarlig\n\nbristande skötsamhet)\neller\nmed\n\nanledning av störningar i boendet\n\nsom är särskilt allvarliga (särskilt\n\nallvarliga störningar i boendet).\n\nRegeringen eller den myndighet\n\nsom regeringen bestämmer fast-\n\nställer formulär\ntill\nunderrättelse\n\nsom avses i första stycket 2.\n\n9 b §\n\nBostadsrättshavaren ska hålla nog-\n\ngrann tillsyn över att de personer\n\nsom han eller hon ansvarar för\n\nenligt 12 § tredje stycket 2 inte gör\n\nsig skyldiga till bristande skötsam-\n\nhet eller störningar i boendet.\n\n13 § 2\n\nFöreträdare\nför bostadsrättsföre-\nFöreträdare\nför\nbostadsrättsföre-\n\nningen har rätt att få komma in i\nningen har på begäran rätt att få\n\nlägenheten när det behövs för tillsyn\nkomma in i lägenheten när det är\n\neller för att utföra arbete som före-\nnödvändigt för tillsyn av lägenheten\n\nningen svarar för eller har rätt att\neller av hur den används, eller för att\n\nutföra enligt\n12 a §. När bostads-\nutföra arbete som föreningen svarar\n\nrättshavaren har avsagt sig bostads-\nför eller har rätt att utföra enligt\n\nrätten enligt\n4 kap.\n11 § eller när\n12 a §. När bostadsrättshavaren har\n\nbostadsrätten\nskall\ntvångsförsäljas\navsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap.\n\nenligt 8 kap., är bostadsrättshavaren\n11 §\neller\nnär\nbostadsrätten\nska\n\nskyldig att låta lägenheten visas på\ntvångsförsäljas\nenligt 8 kap., är\n\nlämplig tid. Föreningen skall se till\nbostadsrättshavaren skyldig att låta\n\natt bostadsrättshavaren inte drabbas\nlägenheten visas på lämplig tid.\n\nav större olägenhet än nödvändigt.\nFöreningen ska se till att bostads-\n\nrättshavaren inte drabbas av större\n\nolägenhet än nödvändigt.\n\nBostadsrättshavaren är skyldig att\nBostadsrättshavaren är skyldig att\n\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\n\njanderätten som föranleds av nöd-\njanderätten som föranleds av nöd-\n\nvändiga åtgärder för att utrota ohyra\nvändiga åtgärder för att utrota ohyra\n\ni huset eller på marken, även om\ni huset eller på marken, även om\n\nhans\neller\nhennes\nlägenhet\ninte\n\n2 Senaste lydelse 2006:710.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n99\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n100\n\nhans lägenhet inte besväras av\nbesväras av ohyra. I så fall tillämpas\n\nohyra. I så fall tillämpas 5 §.\n5 §.\n\nOm bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen\n\n(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.\n\n15 §\n\nAvgifter till föreningen skall beta-\nAvgifter till föreningen ska betalas\n\nlas under föreningens adress eller\nunder\nföreningens\nadress\neller\n\nannan adress som föreningen upp-\nannan adress som föreningen upp-\n\nger. Betalning får alltid ske genom\nger. Betalning får alltid ske genom\n\npostanvisning, postgiro eller bank-\nen bank eller någon annan liknande\n\ngiro .\nbetalningsförmedlare .\n\nOm bostadsrättshavaren betalar\nOm bostadsrättshavaren\nbetalar\n\nsin avgift på post- eller bankkontor,\nsin avgift på bankkontor, anses\n\nanses beloppet ha kommit före-\nbeloppet ha kommit föreningen till\n\nningen till handa omedelbart vid\nhanda omedelbart vid betalningen.\n\nbetalningen. Lämnar bostadsrätts-\nLämnar\nbostadsrättshavaren\nett\n\nhavaren ett betalningsuppdrag på\nbetalningsuppdrag på\navgiften\ntill\n\navgiften till bank-, post- eller giro-\nen bank eller någon annan liknande\n\nkontor , anses beloppet ha kommit\nbetalningsförmedlare , anses belop-\n\nföreningen till handa när betal-\npet ha kommit föreningen till handa\n\nningsuppdraget togs emot av det\nnär betalningsuppdraget togs emot.\n\nförmedlande kontoret .\n\n18 § 3\n\nNyttjanderätten till en lägenhet som\nNyttjanderätten till en lägenhet som\n\ninnehas med bostadsrätt och som\ninnehas med bostadsrätt och som\n\ntillträtts är, med de begränsningar\ntillträtts är, med de begränsningar\n\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\n\nkad och föreningen således berätti-\nkad och föreningen är alltså be-\n\ngad att säga upp bostadsrättsha-\nrättigad att säga upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning,\nvaren till avflyttning,\n\n1. om bostadsrättshavaren dröjer\n1. om\nbostadsrättshavaren\ndröjer\n\nmed att betala insats eller upplåtelse-\nmed att betala insats eller upplåtelse-\n\navgift utöver två veckor eller den\navgift i mer än två veckor , eller den\n\nlängre tid som kan vara bestämd i\nlängre tid som är bestämd i stad-\n\nstadgarna från det att föreningen\ngarna , från det att föreningen efter\n\nefter förfallodagen anmanat honom\nförfallodagen uppmanat\nhonom\n\neller henne att fullgöra sin betal-\neller henne att fullgöra sin betal-\n\nningsskyldighet,\nningsskyldighet,\n\n1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal,\n\n2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,\n\n3 Senaste lydelse 2022:1026.\n\n3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,\n\n4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,\n\n5. om lägenheten vanvårdas på\n5. om lägenheten vanvårdas på\n\nnågot annat sätt eller om bostads-\nnågot annat sätt eller om bostads-\n\nrättshavaren åsidosätter sina skyl-\nrättshavaren eller den som lägen-\n\ndigheter enligt 9 § vid användning\nheten upplåtits till i andra hand gör\n\nav lägenheten eller om den som\nsig skyldig till bristande skötsamhet\n\nlägenheten upplåtits till i andra\neller störningar i boendet, eller inte\n\nhand vid användning av denna\nhåller den tillsyn som krävs enligt\n\nåsidosätter de skyldigheter som en\n9 b §,\n\nbostadsrättshavare enligt samma\n\nparagraf har ,\n\n6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,\n\n7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs,\n\n8. om lägenheten helt eller till\n8. om lägenheten , ett utrymme\n\nväsentlig del används för sådan\nsom hör till den, eller ett utrymme\n\nnäringsverksamhet eller liknande\nsom upplåts genom ett annat avtal\n\nverksamhet som är brottslig eller\nmellan föreningen och bostads-\n\ndär brottsligt förfarande ingår till\nrättshavaren och som har ett ome-\n\nen inte oväsentlig del eller används\ndelbart samband med använd-\n\nför tillfälliga sexuella förbindelser\nningen av lägenheten, används för\n\nmot ersättning , eller\natt begå allvarlig brottslighet eller\n\nför att begå brott vanemässigt eller\n\ni större omfattning , eller\n\n9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.\n\n19 § 4\n\nNyttjanderätten är inte förverkad\nNyttjanderätten är inte förverkad\n\nom det som ligger bostadsrättsha-\nom det som ligger bostadsrättsha-\n\nvaren till last är av ringa betydelse.\nvaren till last är av ringa betydelse.\n\nVid bedömningen ska det särskilt\nDetsamma gäller om ett förver-\n\nbeaktas om det som ligger bostads-\nkande är oskäligt med hänsyn till\n\nrättshavaren till last har sin grund i\natt det som ligger bostadsrättsha-\n\natt en närstående eller tidigare när-\nvaren till last har sin grund i att en\n\nstående har utsatt bostadsrättsha-\nnärstående eller tidigare närstående\n\nvaren eller någon i bostadsrättshav-\nhar utsatt bostadsrättshavaren eller\n\narens hushåll för brott.\nnågon i bostadsrättshavarens hus-\n\nhåll för brott.\n\nNyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är\n\n4 Senaste lydelse 2019:873.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n101\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n102\n\nen kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region.\n\nEn skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.\n\n20 § 5\n\nBostadsrättshavaren får inte sägas\nBostadsrättshavaren får inte sägas\n\nupp på grund av ett sådant för-\nupp på grund av ett sådant för-\n\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\n\neller 9 om han eller hon efter till-\neller 9 om han eller hon efter upp-\n\nsägelse så snart som möjligt vidtar\nmaning så snart som möjligt vidtar\n\nrättelse.\nrättelse.\n\nBostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt\n\nansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad.\n\nBostadsrättshavaren får inte,\nom\nBostadsrättshavaren får inte, om\n\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\n\nsägas upp på grund av störningar i\nsägas upp på grund av bristande\n\nboendet enligt 18 § 5 förrän social-\nskötsamhet eller störningar i boen-\n\nnämnden har underrättats enligt 9 §\ndet enligt 18 § 5 förrän socialnämn-\n\nandra stycket 2.\n\nden har\nunderrättats\nenligt\n9 a §\n\nförsta stycket 2.\n\nÄr det fråga om särskilt allvarliga\nOm det är fråga om särskilt all-\n\nstörningar i boendet gäller det som\nvarlig bristande skötsamhet\neller\n\nsägs i 18 § 5 även om bostadsrätts-\nsärskilt allvarliga störningar i bo-\n\nhavaren inte uppmanats att vidta\nendet gäller det som sägs i 18 § 5\n\nrättelse. Vid sådana störningar som\näven om bostadsrättshavaren\ninte\n\ngäller en bostadslägenhet\nfår\nuppmanats att vidta rättelse. När det\n\nbostadsrättshavaren sägas upp utan\ngäller\nen\nbostadslägenhet\nfår\n\nföregående underrättelse till social-\nbostadsrättshavaren i\nsådana\nfall\n\nnämnden . En kopia av uppsäg-\nsägas upp utan föregående under-\n\nningen ska dock skickas till social-\nrättelse till socialnämnden men en\n\nnämnden. Detta stycke gäller inte\nkopia av uppsägningen ska skickas\n\nom störningarna inträffat när lägen-\ntill socialnämnden. En uppmaning\n\nheten varit upplåten i andra hand på\nom rättelse och underrättelse till\n\ndet sätt som anges i 10 eller 11 § .\nsocialnämnden ska alltid lämnas om\n\ndet är någon till vilken lägenheten\n\nhar upplåtits i andra hand på det sätt\n\nsom anges i 10 eller 11 § som gör sig\n\nskyldig\ntill\nsådant\nåsidosättande\n\neller inte håller den tillsyn som\n\nkrävs enligt 9 b §.\n\n5 Senaste lydelse 2022:1026.\n\n21 § 6\n\nÄr\nnyttjanderätten\nförverkad på\nOm nyttjanderätten är förverkad på\n\ngrund av ett förhållande som avses i\ngrund av ett förhållande som avses i\n\n18 § 1–3, 5–7\neller\n9\nfår bostads-\n18 § 1–3, 5–7 eller 9\nfår bostads-\n\nrättshavaren ändå inte skiljas från\nrättshavaren ändå inte skiljas från\n\nlägenheten på en sådan grund om\nlägenheten på en sådan grund om\n\nhan eller hon vidtar rättelse innan\nhan eller hon vidtar rättelse innan\n\nföreningen har sagt upp honom eller\nföreningen har sagt upp honom eller\n\nhenne till avflyttning. Detta gäller\nhenne till avflyttning. Detta gäller\n\ndock inte om nyttjanderätten är för-\ndock inte om nyttjanderätten är för-\n\nverkad på grund av sådana särskilt\nverkad på grund av sådan särskilt\n\nallvarliga störningar i boendet som\nallvarlig bristande skötsamhet eller\n\navses i 9 § tredje stycket.\n\nsådana särskilt allvarliga störningar\n\ni boendet som avses i 9 a § andra\n\nstycket.\n\nBostadsrättshavaren får inte heller\nBostadsrättshavaren får inte heller\n\nskiljas från lägenheten om förening-\nskiljas från lägenheten om förening-\n\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning inom tre måna-\nvaren till avflyttning inom tre måna-\n\nder från den dag då föreningen fick\nder från den dag då föreningen fick\n\nreda på ett förhållande som avses i\nreda på ett förhållande som avses i\n\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n\nföreningen inte inom två månader\nföreningen inte inom två månader\n\nfrån den dag då föreningen fick reda\nfrån den dag då föreningen fick reda\n\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\n\neller 9 har sagt till bostadsrättsha-\neller 9 har uppmanat bostadsrättsha-\n\nvaren att vidta rättelse.\n\nvaren att vidta rättelse\n\n22 §\n\nEn\nbostadsrättshavare\nkan\nskiljas\nEn bostadsrättshavare\nkan skiljas\n\nfrån lägenheten på grund av för-\nfrån lägenheten på grund av för-\n\nhållande som avses i 18 § 8 endast\nhållande som avses i 18 § 8 endast\n\nom föreningen har sagt upp bo-\nom föreningen har sagt upp bo-\n\nstadsrättshavaren till\navflyttning\nstadsrättshavaren till\navflyttning\n\ninom två månader från det att före-\ninom sex månader från det att före-\n\nningen fick reda på förhållandet.\nningen fick reda på förhållandet.\n\nOm\nden brottsliga\nverksamheten\nOm brottsligheten har angetts till\n\nhar angetts till åtal eller om för-\nåtal eller om förundersökning har\n\nundersökning\nhar\ninletts\ninom\ninletts inom samma tid, har före-\n\nsamma tid, har föreningen dock\nningen dock kvar sin rätt till upp-\n\nkvar sin rätt till uppsägning intill\nsägning till dess att sex månader har\n\ndess att två månader har gått från\ngått från det att domen i brottmålet\n\ndet att domen i brottmålet har\nfick laga kraft eller det rättsliga för-\n\nvunnit laga kraft eller det rättsliga\nfarandet avslutades på något annat\n\nförfarandet har avslutats på något\nsätt.\n\nannat sätt.\n\n6 Senaste lydelse 2022:1026.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n103\n\nTvister som rör störningar i boendet , särskilt allvarlig bristande skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n32 § 7\n\nÄr ett sådant meddelande från före-\nÄr ett sådant meddelande från före-\n\nningen som avses i 9 § , 12 a §, 16 §,\nningen\nsom\navses i\n9 a §\nförsta\n\n18 § 1, 20 §\nförsta\nstycket, 23 §\nstycket ,\n12 a §, 13 §,\n16 §,\n18 § 1,\n\nförsta stycket 1 b eller 31 § första\n20 §\nförsta\nstycket,\n23 §\nförsta\n\nstycket eller 2 kap. 8 § andra stycket\nstycket 1 b eller 31 § första stycket\n\n2 eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a §\neller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller\n\neller 2 § avsänt i rekommenderat\n6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller\n\nbrev under\nmottagarens vanliga\n2 § avsänt i rekommenderat brev\n\nadress, ska föreningen anses ha\nunder\nmottagarens vanliga\nadress,\n\nfullgjort vad som ankommer på den.\nska föreningen anses ha fullgjort vad\n\nDetsamma gäller beträffande sådant\nsom ankommer på den. Detsamma\n\nmeddelande\nfrån\nbostadsrätts-\ngäller beträffande sådant medde-\n\nhavaren som avses i 2 § och 6 kap.\nlande från bostadsrättshavaren som\n\n6 §.\n\navses i 2 § och 6 kap. 6 §.\n\nOm\n\nbostadsrättshavaren har\n\nlämnat uppgift om en adress dit\n\nmeddelanden ska skickas, ska den\n\nanses\n\nvara\nbostadsrättshavarens\n\nvanliga adress. Om bostadsrätts-\n\nhavaren inte har lämnat någon\n\nsärskild adressuppgift, får fören-\n\ningen skicka meddelanden till ad-\n\nressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.\n\n11 kap. 1 § 8\n\nTvister som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt skyndsamt.\n\n4 § 9\n\nI en tvist som avser fastställande av\nI en tvist som avser fastställande av\n\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska\n\nvardera parten svara för sin rätte-\nvardera parten svara för sin rätte-\n\ngångskostnad i hovrätten , om inte\ngångskostnad i hovrätten.\n\nnågot annat anges i 18 kap. 6 §\n\nrättegångsbalken .\n\nOm en part, i fall som avses i\n\nförsta stycket, handlat på ett sådant\n\nsätt som anges i 18 kap. 6 § rätte-\n\ngångsbalken, får rätten bestämma\n\natt den parten ska ersätta de kost-\n\n7\nSenaste lydelse 2019:536.\n\n104\n8\nSenaste lydelse 2003:31.\n\n9\nSenaste lydelse 1994:842.\n\nnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.\n\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.\n\n2. Om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet gäller 2 kap. 3 § i den äldre lydelsen.\n\n3. Om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i de äldre lydelserna.\n\n4. För mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 2\n\n105\n\nProp. 2025/26:304\nFörteckning över remissinstanserna\n\nBilaga 3\n\nRemissyttranden har lämnats av Barnombudsmannen, Bofrämjandet,\n\nBostadsrätterna, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Diskriminerings-\n\nombudsmannen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Fastighets-\n\nmäklarförbundet, Fastighetsmäklarinspektionen, Fastighetsägarna, Gävle\n\nkommun, Göteborgs kommun, HSB Riksförbund, Hyres- och arrende-\n\nnämnden i Malmö, Hyres- och arrendenämnden i Stockholm, Hyres- och\n\narrendenämnden i Umeå, Hyres- och arrendenämnden i Västerås, Integri-\n\ntetsskyddsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Kronofogdemyndig-\n\nheten, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lantmäteriet, Länsstyrelsen i\n\nBlekinge, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Länssty-\n\nrelsen i Kronoberg, Länsstyrelsen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Stock-\n\nholm, Länsstyrelsen i Östergötland, Malmö kommun, Myndigheten för\n\nfamiljerätt och föräldraskapsstöd, Mäklarsamfundet, Nyköpings tingsrätt,\n\nOskarshamns kommun, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksbyggen,\n\nRoks, Socialstyrelsen, Stiftelsen Tryggare Sverige, Stockholms kommun,\n\nStockholms tingsrätt, Stockholms universitet, Sundsvalls tingsrätt, Svea\n\nhovrätt, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges\n\nBostadsrättsCentrum, Tomelilla kommun, Unizon, Uppsala universitet\n\n(Institutet för fastighetsrättslig forskning och Nationellt centrum för\n\nkvinnofrid), Åklagarmyndigheten och Örebro kommun.\n\nArvidsjaur kommun, Bjuv kommun, Boxholms kommun, Bris, Brotts-\n\nofferjouren Sverige, Funktionsrätt Sverige, Göteborgs tingsrätt, Hammarö\n\nkommun, Huddinge kommun, Hudiksvalls kommun, Hyresgästförening-\n\nen, Institutet för mänskliga rättigheter, Jönköpings kommun, Karlstads\n\nkommun, Kristinehamns kommun, Kungsbacka kommun, Lomma\n\nkommun, Linköpings universitet (Barnafrid), Lysekils kommun, Mora\n\nkommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, NUFT - Nätverket\n\nUnga För Tillgänglighet, Nynäshamns kommun, Sandvikens kommun,\n\nSvensk försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännytta, Sveriges\n\nKommuner och Regioner, Sveriges Stadsmissioner, Säffle kommun, Timrå\n\nkommun, Umeå kommun, Uppsala kommun och Växjö kommun har fått\n\ntillfälle att yttra sig men har avstått från att göra det.\n\nYttrande har också inkommit från Verdandi.\n\n106\n\nLagrådsremissens lagförslag\n\nFörslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)\n\nHärigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)\n\ndels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§ och 11 kap. 1 och\n\n4 §§ ska ha följande lydelse,\n\ndels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.\n\nNuvarande lydelse\nFöreslagen lydelse\n\n2 kap. 3 §\n\nDen som en bostadsrätt har övergått\nDen som en bostadsrätt har övergått\n\ntill får inte vägras inträde i före-\ntill får inte vägras inträde i före-\n\nningen, om de villkor för medlems-\nningen, om de villkor för medlem-\n\nkap som föreskrivs i stadgarna är\nskap som föreskrivs i stadgarna är\n\nuppfyllda och föreningen skäligen\nuppfyllda och föreningen skäligen\n\nbör godta honom som bostadsrätts-\nbör godta honom eller henne som\n\nhavare.\nbostadsrättshavare.\n\nInträde i föreningen får alltid\n\nvägras om den som bostadsrätten\n\nhar övergått till eller någon annan\n\nsom ska använda lägenheten har\n\ngjort sig skyldig till sådan brotts-\n\nlighet att det finns befogad anled-\n\nning att anta att bostads- eller när-\n\nmiljön för föreningens medlemmar,\n\nom medlemskap beviljades, skulle\n\nförsämras på ett sätt som inte skä-\n\nligen bör tålas.\n\nFör vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.\n\n7 kap.\n\n9 § 1\n\nNär bostadsrättshavaren använder\nBostadsrättshavaren ska se till att\n\nlägenheten skall han eller hon se till\ndet som krävs för att bevara trygg-\n\natt de som bor i omgivningen inte\nhet, sundhet, ordning och gott skick\n\nutsätts för störningar som i sådan\ninom eller utanför huset inte åsido-\n\ngrad kan vara skadliga för hälsan\nsätts när han eller hon använder lä-\n\neller annars försämra deras bostads-\ngenheten, och rätta sig efter de sär-\n\nmiljö att de inte skäligen bör tålas.\nskilda regler som föreningen i\n\nBostadsrättshavaren skall även i\növerensstämmelse med ortens sed\n\növrigt vid sin användning av lägen-\nmeddelar (bristande skötsamhet) .\n\n1 Senaste lydelse 2004:390. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n107\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n108\n\nheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2.\n\nOm det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen\n\n1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.\n\nAndra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning.\n\nOm bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten.\n\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2.\n\nBostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).\n\nMed störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället.\n\n9 a §\n\nOm det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen\n\n1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och\n\n2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen.\n\nFörsta stycket gäller inte om före-\n\nningen säger upp bostadsrättsha-\n\nvaren med anledning av bristande\n\nskötsamhet som med hänsyn till dess\n\nart eller omfattning är särskilt allvar-\n\nlig (särskilt allvarlig bristande sköt-\n\nsamhet) eller med anledning av\n\nstörningar i boendet som är särskilt\n\nallvarliga (särskilt allvarliga stör-\n\nningar i boendet).\n\nRegeringen eller den myndighet\n\nsom regeringen bestämmer kan med\n\nstöd av 8 kap. 7 § regeringsformen\n\nmeddela närmare föreskrifter\nom\n\nformulär till underrättelse som av-\n\nses i första stycket 2.\n\n9 b §\n\nBostadsrättshavaren ska hålla nog-\n\ngrann tillsyn över att de personer\n\nsom han eller hon ansvarar för\n\nenligt 12 § tredje stycket 2 inte gör\n\nsig skyldiga till bristande skötsam-\n\nhet eller störningar i boendet.\n\n13 § 2\n\nFöreträdare för bostadsrättsförening-\nFöreträdare för bostadsrättsförening-\n\nen har rätt att få komma in i lägen-\nen har på begäran rätt att få komma\n\nheten när det behövs för tillsyn eller\nin i lägenheten när det är nödvändigt\n\nför att utföra arbete som föreningen\nför tillsyn av lägenheten eller av hur\n\nsvarar för eller har rätt att utföra\nden används, eller för att utföra arbe-\n\nenligt\n12 a §.\nNär bostadsrättsha-\nte som föreningen svarar för eller har\n\nvaren har avsagt sig bostadsrätten\nrätt att utföra enligt\n12 a §.\nNär\n\nenligt 4 kap. 11 § eller när bostads-\nbostadsrättshavaren har\navsagt\nsig\n\nrätten\nskall\ntvångsförsäljas\nenligt\nbostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller\n\n8 kap.,\när bostadsrättshavaren\nskyl-\nnär bostadsrätten ska tvångsförsäljas\n\ndig att låta lägenheten visas på lämp-\nenligt 8 kap., är bostadsrättshavaren\n\nlig tid. Föreningen skall se till att\nskyldig att låta lägenheten visas på\n\nbostadsrättshavaren inte drabbas av\nlämplig tid. Föreningen ska se till att\n\nstörre olägenhet än nödvändigt.\nbostadsrättshavaren inte drabbas av\n\nstörre olägenhet än nödvändigt.\n\nBostadsrättshavaren är skyldig att\nBostadsrättshavaren är skyldig att\n\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\ntåla sådana inskränkningar i nytt-\n\njanderätten som föranleds av nödvän-\njanderätten som föranleds av nödvän-\n\ndiga åtgärder för att utrota ohyra i\ndiga åtgärder för att utrota ohyra i\n\nhuset eller på marken, även om hans\nhuset eller på marken, även om hans\n\nlägenhet inte besväras av ohyra. I så\neller hennes lägenhet inte besväras av\n\nfall tillämpas 5 §.\n\nohyra. I så fall tillämpas 5 §.\n\n2 Senaste lydelse 2006:710.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n109\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n110\n\nOm bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.\n\n15 §\n\nAvgifter till föreningen skall beta-\nAvgifter till föreningen ska betalas\n\nlas under föreningens adress eller\nunder\nföreningens adress\neller\n\nannan adress som föreningen upp-\nannan adress som föreningen upp-\n\nger. Betalning får alltid ske genom\nger. Betalning får alltid ske genom\n\npostanvisning, postgiro eller bank-\nen bank eller någon annan liknande\n\ngiro .\nbetalningsförmedlare .\n\nOm bostadsrättshavaren betalar\nOm\nbostadsrättshavaren\nbetalar\n\nsin avgift på post- eller bankkontor,\nsin avgift på bankkontor, anses be-\n\nanses beloppet ha kommit före-\nloppet ha kommit föreningen till\n\nningen till handa omedelbart vid\nhanda omedelbart vid betalningen.\n\nbetalningen. Lämnar bostadsrätts-\nLämnar bostadsrättshavaren ett be-\n\nhavaren ett betalningsuppdrag på\ntalningsuppdrag på avgiften till en\n\navgiften till bank-, post- eller giro-\nbank eller någon annan liknande\n\nkontor , anses beloppet ha kommit\nbetalningsförmedlare , anses belop-\n\nföreningen till handa när betal-\npet ha kommit föreningen till handa\n\nningsuppdraget togs emot av det\nnär betalningsuppdraget togs emot.\n\nförmedlande kontoret .\n\n18 § 3\n\nNyttjanderätten till en lägenhet som\nNyttjanderätten till en lägenhet som\n\ninnehas med bostadsrätt och som\ninnehas med bostadsrätt och som\n\ntillträtts är, med de begränsningar\ntillträtts är, med de begränsningar\n\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\nsom följer av 19 och 20 §§, förver-\n\nkad och föreningen således berätti-\nkad och föreningen är alltså be-\n\ngad att säga upp bostadsrättsha-\nrättigad att säga upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning,\nvaren till avflyttning,\n\n1. om bostadsrättshavaren dröjer\n1. om bostadsrättshavaren\ndröjer\n\nmed att betala insats eller upplåtelse-\nmed att betala insats eller upplåtelse-\n\navgift utöver två veckor eller den\navgift i mer än två veckor , eller den\n\nlängre tid som kan vara bestämd i\nlängre tid som är bestämd i stad-\n\nstadgarna från det att föreningen\ngarna , från det att föreningen efter\n\nefter förfallodagen anmanat honom\nförfallodagen uppmanat\nhonom\n\neller henne att fullgöra sin betal-\neller henne att fullgöra sin betal-\n\nningsskyldighet,\nningsskyldighet,\n\n1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal,\n\n2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand,\n\n3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,\n\n3 Senaste lydelse 2022:1026.\n\n4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset,\n\n5. om lägenheten vanvårdas på\n5. om lägenheten vanvårdas på\n\nnågot annat sätt eller om bostads-\nnågot annat sätt eller om bostads-\n\nrättshavaren åsidosätter sina skyl-\nrättshavaren eller den som lägen-\n\ndigheter enligt 9 § vid användning\nheten upplåtits till i andra hand gör\n\nav lägenheten eller om den som\nsig skyldig till bristande skötsamhet\n\nlägenheten upplåtits till i andra\neller störningar i boendet, eller inte\n\nhand vid användning av denna åsi-\nhåller den tillsyn som krävs enligt\n\ndosätter de skyldigheter som en\n9 b § ,\n\nbostadsrättshavare enligt samma\n\nparagraf har ,\n\n6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,\n\n7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs,\n\n8. om lägenheten helt eller till\n8. om lägenheten , ett utrymme\n\nväsentlig del används för sådan\nsom hör till den, eller ett utrymme\n\nnäringsverksamhet eller liknande\nsom upplåts genom ett annat avtal\n\nverksamhet som är brottslig eller\nmellan föreningen och bostads-\n\ndär brottsligt förfarande ingår till\nrättshavaren och som har ett ome-\n\nen inte oväsentlig del eller används\ndelbart samband med använd-\n\nför tillfälliga sexuella förbindelser\nningen av lägenheten, används för\n\nmot ersättning , eller\natt begå allvarlig brottslighet eller\n\nför att begå brott vanemässigt eller\n\ni större omfattning , eller\n\n9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.\n\n19 § 4\n\nNyttjanderätten är inte förverkad\nNyttjanderätten är inte förverkad\n\nom det som ligger bostadsrättsha-\nom det som ligger bostadsrättsha-\n\nvaren till last är av ringa betydelse.\nvaren till last är av ringa betydelse.\n\nVid bedömningen ska det särskilt\nDetsamma gäller om ett förver-\n\nbeaktas om det som ligger bostads-\nkande är oskäligt med hänsyn till\n\nrättshavaren till last har sin grund i\natt det som ligger bostadsrättsha-\n\natt en närstående eller tidigare när-\nvaren till last har sin grund i att en\n\nstående har utsatt bostadsrättsha-\nnärstående eller tidigare närstående\n\nvaren eller någon i bostadsrättshav-\nhar utsatt bostadsrättshavaren eller\n\narens hushåll för brott.\nnågon i bostadsrättshavarens hus-\n\nhåll för brott.\n\nNyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är\n\n4 Senaste lydelse 2019:873.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n111\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n112\n\nen kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region.\n\nEn skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.\n\n20 § 5\n\nBostadsrättshavaren får inte sägas\nBostadsrättshavaren får inte sägas\n\nupp på grund av ett sådant för-\nupp på grund av ett sådant för-\n\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\nhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7\n\neller 9 om han eller hon efter till-\neller 9 om han eller hon efter upp-\n\nsägelse så snart som möjligt vidtar\nmaning så snart som möjligt vidtar\n\nrättelse.\nrättelse.\n\nBostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad.\n\nBostadsrättshavaren får inte,\nom\nBostadsrättshavaren får inte, om\n\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\ndet är fråga om en bostadslägenhet,\n\nsägas upp på grund av störningar i\nsägas upp på grund av bristande\n\nboendet enligt 18 § 5 förrän social-\nskötsamhet eller störningar i boen-\n\nnämnden har underrättats enligt 9 §\ndet enligt 18 § 5 förrän socialnämn-\n\nandra stycket 2.\n\nden har\nunderrättats\nenligt 9 a §\n\nförsta stycket 2.\n\nÄr det fråga om särskilt allvarliga\nOm det är fråga om särskilt all-\n\nstörningar i boendet gäller det som\nvarlig bristande skötsamhet eller\n\nsägs i 18 § 5 även om bostadsrätts-\nsärskilt allvarliga störningar i bo-\n\nhavaren inte uppmanats att vidta\nendet gäller det som sägs i 18 § 5\n\nrättelse. Vid sådana störningar som\näven om bostadsrättshavaren inte\n\ngäller en bostadslägenhet\nfår\nuppmanats att vidta rättelse. När det\n\nbostadsrättshavaren sägas upp utan\ngäller en bostadslägenhet får bo-\n\nföregående underrättelse till social-\nstadsrättshavaren i sådana fall sägas\n\nnämnden . En kopia av uppsäg-\nupp utan föregående\nunderrättelse\n\nningen ska dock skickas till social-\ntill socialnämnden , men en kopia av\n\nnämnden. Detta stycke gäller inte\nuppsägningen ska skickas till social-\n\nom störningarna inträffat när lägen-\nnämnden. En uppmaning om rätt-\n\nheten varit upplåten i andra hand på\nelse och underrättelse till social-\n\ndet sätt som anges i 10 eller 11 § .\nnämnden ska alltid lämnas om det\n\när någon till vilken lägenheten har\n\nupplåtits i andra hand på det sätt som\n\nanges i 10 eller 11 § som gör sig\n\nskyldig\ntill sådant\nåsidosättande\n\neller inte håller den tillsyn som\n\nkrävs enligt 9 b §.\n\n5 Senaste lydelse 2022:1026.\n\n21 § 6\n\nÄr\nnyttjanderätten\nförverkad på\nOm nyttjanderätten är förverkad på\n\ngrund av ett förhållande som avses i\ngrund av ett förhållande som avses i\n\n18 § 1–3, 5–7\neller\n9\nfår bostads-\n18 § 1–3, 5–7 eller 9\nfår bostads-\n\nrättshavaren ändå inte skiljas från\nrättshavaren ändå inte skiljas från\n\nlägenheten på en sådan grund om\nlägenheten på en sådan grund om\n\nhan eller hon vidtar rättelse innan\nhan eller hon vidtar rättelse innan\n\nföreningen har sagt upp honom eller\nföreningen har sagt upp honom eller\n\nhenne till avflyttning. Detta gäller\nhenne till avflyttning. Detta gäller\n\ndock inte om nyttjanderätten är för-\ndock inte om nyttjanderätten är för-\n\nverkad på grund av sådana särskilt\nverkad på grund av sådan särskilt\n\nallvarliga störningar i boendet som\nallvarlig bristande skötsamhet eller\n\navses i 9 § tredje stycket.\n\nsådana särskilt allvarliga störningar\n\ni boendet som avses i 9 a § andra\n\nstycket.\n\nBostadsrättshavaren får inte heller\nBostadsrättshavaren får inte heller\n\nskiljas från lägenheten om förening-\nskiljas från lägenheten om förening-\n\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\nen inte har sagt upp bostadsrättsha-\n\nvaren till avflyttning inom tre måna-\nvaren till avflyttning inom tre måna-\n\nder från den dag då föreningen fick\nder från den dag då föreningen fick\n\nreda på ett förhållande som avses i\nreda på ett förhållande som avses i\n\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om\n\nföreningen inte inom två månader\nföreningen inte inom två månader\n\nfrån den dag då föreningen fick reda\nfrån den dag då föreningen fick reda\n\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\npå ett förhållande som avses i 18 § 2\n\neller 9 har sagt till bostadsrättsha-\neller 9 har uppmanat bostadsrättsha-\n\nvaren att vidta rättelse.\n\nvaren att vidta rättelse\n\n22 §\n\nEn\nbostadsrättshavare\nkan\nskiljas\nEn bostadsrättshavare\nkan skiljas\n\nfrån lägenheten på grund av för-\nfrån lägenheten på grund av ett för-\n\nhållande som avses i 18 § 8 endast\nhållande som avses i 18 § 8 endast\n\nom föreningen har sagt upp bo-\nom föreningen har sagt upp bo-\n\nstadsrättshavaren till\navflyttning\nstadsrättshavaren till\navflyttning\n\ninom två månader från det att före-\ninom sex månader från det att före-\n\nningen fick reda på förhållandet.\nningen fick reda på förhållandet.\n\nOm\nden brottsliga\nverksamheten\nOm brottsligheten har angetts till\n\nhar angetts till åtal eller om för-\nåtal eller om förundersökning har\n\nundersökning\nhar\ninletts\ninom\ninletts inom samma tid, har före-\n\nsamma tid, har föreningen dock\nningen dock kvar sin rätt till upp-\n\nkvar sin rätt till uppsägning intill\nsägning till dess att sex månader har\n\ndess att två månader har gått från\ngått från det att domen i brottmålet\n\ndet att domen i brottmålet har\nfick laga kraft eller det rättsliga för-\n\nvunnit laga kraft eller det rättsliga\nfarandet avslutades på något annat\n\nförfarandet har avslutats på något\nsätt.\n\nannat sätt.\n\n6 Senaste lydelse 2022:1026.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n113\n\nTvister som rör störningar i boendet , särskilt allvarlig bristande skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n32 § 7\n\nÄr ett sådant meddelande från för-\nÄr ett sådant meddelande från för-\n\neningen\nsom\navses\ni 9 § ,\n12 a §,\neningen\nsom\navses i\n9 a §\nförsta\n\n16 §,\n18 § 1,\n20 §\nförsta\nstycket,\nstycket ,\n12 a §, 13 §,\n16 §,\n\n18 § 1,\n\n23 §\nförsta stycket\n1 b\neller 31 §\n20 §\nförsta stycket,\n23 §\nförsta\n\nförsta stycket eller 2 kap. 8 § andra\nstycket 1 b eller 31 § första stycket\n\nstycket\n2 eller 6 kap.\n1 § andra\neller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller\n\nstycket,\n1 a §\neller\n2 §\navsänt i\n6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller\n\nrekommenderat brev under motta-\n2 § avsänt i rekommenderat brev\n\ngarens vanliga adress, ska förening-\nunder\nmottagarens vanliga\n\nadress,\n\nen anses ha fullgjort vad som an-\nska föreningen anses ha fullgjort vad\n\nkommer på den. Detsamma gäller\nsom ankommer på den. Detsamma\n\nbeträffande sådant meddelande från\ngäller beträffande sådant medde-\n\nbostadsrättshavaren som avses i 2 §\nlande från bostadsrättshavaren som\n\noch 6 kap. 6 §.\n\navses i 2 § och 6 kap. 6 §.\n\nOm bostadsrättshavaren har läm-\n\nnat uppgift om en adress dit medde-\n\nlanden ska skickas, ska den anses\n\nvara\nbostadsrättshavarens\nvanliga\n\nadress. Om bostadsrättshavaren inte\n\nhar\nlämnat\nnågon\nsärskild\n\nadressuppgift, får föreningen skicka\n\nmeddelanden till adressen för den\n\nlägenhet som upplåts med bostadsrätt.\n\n11 kap. 1 § 8\n\nTvister som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt skyndsamt.\n\n4 § 9\n\nI en tvist som avser fastställande av\nI en tvist som avser fastställande av\n\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall\nhyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska\n\nvardera parten svara för sin rätte-\nvardera parten svara för sin rätte-\n\ngångskostnad i hovrätten , om inte\ngångskostnad i hovrätten.\n\nnågot annat anges i 18 kap. 6 §\n\nrättegångsbalken .\n\nOm en part, i fall som avses i\n\nförsta stycket, har handlat på ett\n\nsådant sätt som anges i 18 kap. 6 §\n\nrättegångsbalken, får rätten be-\n\nstämma att den parten ska ersätta\n\n7\nSenaste lydelse 2019:536.\n\n114\n8\nSenaste lydelse 2003:31.\n\n9\nSenaste lydelse 1994:842.\n\nde kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.\n\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.\n\n2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet.\n\n3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet.\n\n4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 4\n\n115\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 5\n\n116\n\nLagrådets yttrande\n\nUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-06-11\n\nNärvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Ella Nyström samt justitierådet Christine Lager\n\nStärkt trygghet i bostadsrätter\n\nEnligt en lagrådsremiss den 4 juni 2026 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).\n\nFörslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Jonas Belfrage.\n\nFörslaget föranleder följande yttrande.\n\n2 kap. 3 §\n\nI paragrafen föreslås en regel som anger att inträde i föreningen alltid får vägras om den som bostadsrätten har övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till viss brottslighet. Vilken typ av brottslighet som får beaktas specificeras inte. Tillämpningsområdet för bestämmelsen ringas i stället in på så sätt att det ska vara fråga om sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle försämra bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar på ett sätt som inte skäligen bör tålas.\n\nDen använda lagstiftningstekniken, med rekvisit som ger ett stort tolkningsutrymme, innebär att det sannolikt kommer att behövas vägledning i rättspraxis för hur regeln ska tolkas och tillämpas. Det innebär även att författningskommentaren kan behöva innehålla vissa exempel till ledning för rättstillämpningen.\n\nFörfattningskommentaren till bestämmelsen är emellertid mycket omfattande. De exempel som ges är i vissa fall mycket detaljerade och det går inte alltid att förstå hur de förhåller sig till rekvisiten i lagtexten. Enligt Lagrådets mening skulle kommentaren vinna på en tydligare struktur, kanske genom användning av rubriker, och en uppstramning av texten. (Jfr Lagrådets yttrande över förslagen om ändringar i hyreslagen, prop. 2023/24:112 s. 183 f.)\n\n7 kap. 9 a §\n\nI paragrafen, som är ny, föreslås bestämmelser om föreningens skyldighet att uppmana bostadsrättshavaren att se till att vissa beteenden upphör och att underrätta socialnämnden.\n\nLagrådet noterar att kapitlet redan innehåller en paragraf med beteckningen 9 a § som innehåller bestämmelser om installation av laddnings-\n\npunkt för laddning av elfordon (SFS 2026:477). Det innebär att den placering av paragrafen som föreslås i remissen kräver att bestämmelserna om installation av laddningspunkt för laddning av elfordon ges en annan beteckning eller alternativt att de nu föreslagna bestämmelserna ges en annan beteckning. Oavsett vilket alternativ som väljs innebär det att ett antal följdändringar även behöver göras. Den angivna problematiken måste omhändertas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.\n\nAllmänt om författningskommentarerna\n\nSom framgår av remissen är flera av förslagen utformade med motsvarande lagstiftning i hyreslagen (12 kap. jordabalken) som förebild. Det innebär att flera av författningskommentarerna i stort är en avskrift av motsvarande kommentarer till hyreslagen, med de anpassningar som behövs för att det nu är fråga om bostadsrätt. En fördel med detta är enligt remissen att det tydliggörs att bestämmelserna i hyreslagen och bostadsrättslagen ska tillämpas på samma sätt. Även om Lagrådet har förståelse för denna utgångspunkt anser Lagrådet att kommentarerna till de nu aktuella förslagen skulle, för att undvika tillämpningsproblem, vinna på viss uppstramning och vissa tydliggöranden jämfört med kommentarerna i hyreslagen. (Jfr det tidigare nämnda yttrandet från Lagrådet.)\n\nProp. 2025/26:304 Bilaga 5\n\n117\n\nProp. 2025/26:304\n\n118\n\nJustitiedepartementet\n\nUtdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juli 2026\n\nNärvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Tenje, Forssell, Slottner, Carlson, Pourmokhtari, Dousa\n\nFöredragande: statsrådet Forssell\n\nRegeringen beslutar proposition 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätter","changes":[],"passport":{"data":{"act":{"jurisdiction":"Швеция","title_official":"Proposition 2025/26:304 \"Stärkt trygghet i bostadsrätter\"","title_short":"Закон о повышении безопасности владельцев квартирных кооперативов","level":"законопроект","date_adopted":"2026-07-14","date_in_force":"2027-01-01","date_version":"","phased":"","status":"законопроект: на рассмотрении","sunset":"","regulator":"Риксдаг Швеции","related":""},"goal":{"problem":"Повышение уровня безопасности и снижение преступности среди жильцов многоквартирных домов","goal":"Введение более строгих правил лишения права собственности на жилье вследствие нарушения порядка и совершения преступлений","targets":"","scope":"Владельцы жилья в жилищных кооперативах, члены жилищного кооператива, покупатели недвижимости","exclusions":""},"subjects_note":{"protected":"Потребители, несовершеннолетние, уязвимые группы населения"},"subjects":[{"role":"Поставщик","who":"Жилищный кооператив","criteria":"Организация, управляющая многоквартирными домами","count":""},{"role":"Пользователь системы","who":"Собственники жилых помещений в жилищном кооперативе","criteria":"Лица, владеющие правом собственности на жилое помещение в рамках кооператива","count":""}],"norms":[{"address":"2 кап. 3 §","addressee":"Покупатель недвижимости","essence":"Покупателю может быть отказано во вступлении в жилищный кооператив, если он совершил преступление, которое создает риск снижения качества среды проживания членов кооператива","type":"Ограничение","mechanism":"Барьер входа","cost_channel":"Нет прямых издержек","cost_kind":"По событию","trigger":"При покупке недвижимости","sanction":"Отказ во вступлении в жилищный кооператив","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Требует проверки"},{"address":"7 кап. 9 §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Собственник обязан поддерживать чистоту, порядок и хорошее состояние своего жилого помещения и прилегающих территорий","type":"Обязанность","mechanism":"Информирование, ограничение модели поведения","cost_channel":"Содержательные","cost_kind":"Регулярные","trigger":"Постоянно","sanction":"Утрата права собственности на жилье","refs":"","form":"Цифровая","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Статьи ЖК РФ регулируют аналогичные вопросы содержания общего имущества собственников помещений в МКД"},{"address":"7 кап. 9 a §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Если собственник нарушает правила пользования помещением или допускает серьезные нарушения порядка, кооператив вправе потребовать исправления ситуации","type":"Право","mechanism":"Распределение риска","cost_channel":"Административные","cost_kind":"По событию","trigger":"Нарушение порядка пользователем","sanction":"Предписание исправить ситуацию","refs":"","form":"Смешанная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Аналогичные требования содержатся в статьях ЖК РФ"},{"address":"7 кап. 9 b §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Собственник несет ответственность за поведение лиц, проживающих совместно с ним","type":"Ответственность","mechanism":"Распределение риска","cost_channel":"Прямой платеж","cost_kind":"По событию","trigger":"Нарушения со стороны других жителей","sanction":"Финансовая компенсация ущерба","refs":"","form":"Смежанная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Соответствующие положения имеются в ГК РФ и ЖК РФ"},{"address":"7 кап. 13 §","addressee":"Поставщик","essence":"Представители кооператива имеют право доступа в жилые помещения для контроля их состояния и использования","type":"Полномочие","mechanism":"Операционные издержки","cost_channel":"Административные","cost_kind":"Регулярные","trigger":"Необходимость проведения проверок","sanction":"Штраф за препятствование проверке","refs":"","form":"Цифровая","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Положения о доступе представителей управляющей компании предусмотрены в ЖК РФ"},{"address":"7 кап. 18 §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Основания для прекращения права пользования жилой площадью расширены, включая случаи серьезных нарушений порядка и использование помещения для преступления","type":"Запрет","mechanism":"Барьер выхода","cost_channel":"Административный штраф","cost_kind":"По событию","trigger":"Серьезные нарушения порядка или совершение преступления","sanction":"Утрата права собственности на жилье","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Подобные меры применяются в России согласно ЖК РФ и ГК РФ"},{"address":"7 кап. 19 §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Незначительные нарушения не ведут к прекращению права пользования","type":"Ограничение","mechanism":"Информирование","cost_channel":"Нет прямых издержек","cost_kind":"Постоянно","trigger":"Выявленные незначительные нарушения","sanction":"Отсутствие последствий","refs":"","form":"Цифровая","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Подобная практика применяется в России согласно ЖК РФ"},{"address":"7 кап. 21 §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Условия расторжения договора ограничиваются случаями серьезного нарушения обязательств собственника","type":"Ограничение","mechanism":"Распределение риска","cost_channel":"Административные","cost_kind":"По событию","trigger":"Нарушение условий договора собственником","sanction":"Расторжение договора","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Соответствующие положения имеются в ЖК РФ и ГК РФ"},{"address":"7 кап. 22 §","addressee":"Пользователь системы","essence":"Возможность выселения владельца ограничивается определенными условиями","type":"Ограничение","mechanism":"Распределение риска","cost_channel":"Административные","cost_kind":"По событию","trigger":"Совершение владельцем действий, ведущих к нарушению общественного порядка","sanction":"Выселение","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Аналогичные условия установлены в ЖК РФ и ГК РФ"},{"address":"7 кап. 32 §","addressee":"Поставщик","essence":"Установлены процедуры уведомления сторон о нарушениях","type":"Обязанность","mechanism":"Информирование","cost_channel":"Административные","cost_kind":"Регулярные","trigger":"Обнаруженные нарушения","sanction":"Штраф за несоблюдение процедур уведомления","refs":"","form":"Цифровая","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Процедура уведомления предусмотрена в ЖК РФ"},{"address":"9 кап. 15 §","addressee":"Поставщик","essence":"Решения, существенно меняющие имущество кооператива, принимаются общим собранием членов кооператива","type":"Обязанность","mechanism":"Ограничение модели управления","cost_channel":"Капитальные","cost_kind":"Регулярные","trigger":"Принятие решений о существенных изменениях","sanction":"Недействительность решения без соблюдения процедуры","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Согласно ЖК РФ такие решения также требуют одобрения общего собрания собственников"},{"address":"11 кап. 1 §","addressee":"Поставщик","essence":"Споры относительно нарушений порядка должны рассматриваться оперативно","type":"Обязанность","mechanism":"Операционные издержки","cost_channel":"Административные","cost_kind":"Регулярные","trigger":"Возникновение споров","sanction":"Задержка рассмотрения ведет к административной ответственности","refs":"","form":"Цифровая","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Порядок разрешения подобных споров предусмотрен в ЖК РФ"},{"address":"11 кап. 3 §","addressee":"Поставщик","essence":"Решение суда по вопросам вступления в кооператив может быть обжаловано в вышестоящий суд","type":"Право","mechanism":"Распределение риска","cost_channel":"Административные","cost_kind":"По событию","trigger":"Судебное решение","sanction":"Повторное рассмотрение дела","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Аналогичное правило предусмотрено ГПК РФ"},{"address":"11 кап. 4 §","addressee":"Поставщик","essence":"Стороны несут судебные расходы самостоятельно, кроме случаев злоупотребления процессуальными правами","type":"Обязанность","mechanism":"Прямой платеж","cost_channel":"Прямой платеж","cost_kind":"По событию","trigger":"Рассмотрение судебного спора","sanction":"Компенсация судебных расходов другой стороне","refs":"","form":"Бумажная","in_force":"2027-01-01","ru_analog":"Соответствующее положение содержится в ГПК РФ"}]},"made_by":"GigaChat-2-Max","made_at":"2026-09-10 14:21:07","edited_at":null,"edited_by":null}}